Startsida / Inlägg

Kungen och apanaget

av Jenny Alexandersson
Skärmavbild 2017-09-21 kl. 13.18.59

Nästa år får kungafamiljen två miljoner mer i statligt anslag, från årets 137 miljoner till 139 miljoner 2018. 2019 höjs det till 141 miljoner och 2020 till 147 miljoner kronor.

Anledningen till höjningen är kungens äskande om mer pengar för att höja säkerheten på slotten. Men det handlar även om pris- och löneutveckling enligt hovet.

Så långt råder inga konstigheter.

Men igår när finansministern presenterade årets budget fick hon frågan av Expressen om vad det ökade anslaget/apanaget innebär. Magdalena Andersson svarade ”Det behövs eftersom kungafamiljen växer”.

Hovet dementerade bestämt.

– Det stämmer inte. Majoriteten av det ökade anslaget går till att höja säkerheten på Stockholms slott. Det framgår också av budgeten. I övrigt är det ökade anslaget en följd av pris- och löneutvecklingen, sa Margareta Thorgren, informationschef vid hovet.

Okej, många turer här så häng med. Finansministerns pressekreterare förklarade senare att Magdalena Andersson hade svarat skämtsamt (!).

Oavsett om det var ett skämtsamt svar eller inte så blir det rörigt det här. Magdalena Andersson säger ju det som många tänker – en växande kunglig familj innebär ju ökade kostnader och det hade inte varit konstigt om kungen äskat pengar för att det tillkommit fler familjemedlemmar. Faktiskt nio stycken sedan 2010.

Jag har tagit upp dilemmat flera gånger både här på bloggen och i Kungligt med Jenny Alexandersson. I framtiden hamnar kungen i en sits där han tvingas välja mellan att be regeringen om mer pengar till sin familj eller att låta verksamheten påverkas.

Som jag ser det har kungen tre val.

Antingen kan han i framtiden begära ökat anslag på grund av att fler familjemedlemmar ska ta del av apanaget. Eller så får han låta fler människor dela på den kaka som finns. Inget av de två är optimalt varken för oss skattebetalare eller för kungafamiljen. Jag tror få av oss har lust att lägga de pengar som skulle krävas för nio nya kungliga medlemmar. Det sistnämnda alternativet kan leda till att verksamheten vid hovet måste bantas eller att kvalitén på vården av vårt kulturarv blir lidande.

Det tredje alternativet är att minska antalet familjemedlemmar som har rätt till apanage. Då måste de som blir utan skapa sig andra möjligheter till försörjning. Det kommer inte att bli ett problem, Carl Philip har redan ett eget företag, Sofia likaså. Både Madeleine och hennes bror har privata förmögenheter som de redan i dagsläget delvis lever på. Men det ska bli intressant att se hur kungen och regeringen väljer att ta sig an problemet med tiden.

Så Magdalena Anderssons kommentar är inte tagen ur luften. Men eftersom man på Finansdepartementet inte ser några tecken på att det statliga anslaget ökar på grund av en växande familj, och inte heller hovet anser att det är på det viset – så får vi lita på att kungen och hovet vet vad de gör och att kungen i framtiden kan sätta ner foten så som man gjorde i Danmark. Där konstaterade hovet att det enbart är statschefen och tronföljaren med familj som får ta del av apanaget – oavsett om barnbarnen har kungliga titlar eller inte.

Kungen har dessutom en privat förmögenhet och om den och de hemliga och miljonstinna stiftelserna diskuterar jag med Helena Trus och Maria Bjaring i veckans avsnitt av Kungligt med Jenny Alexandersson, se avsnittet här nedan!

  • Tjänstgörande redaktör: Matilda Andersson, Nils Höglander, Aleksandra Wojcik
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB