I dagens avsnitt av Kungligt med Jenny Alexandersson kunde min kollega Sara Ericsson avslöja att Carl Philip semestrat i Verbier i veckan som gick. Prinsen var i alporten tillsammans med ett gäng kompisar och det var skidor, goda middagar och kompishäng all day long. Prinsessan Sofia passade på att bjuda hem sina föräldrar till Villa Solbacken och i helgen syntes de på långpromenad på Djurgården.

Vi pratade även om kritiken mot prinsessan Madeleine. Det är fascinerande hur mycket frågor och kommentarer som Madeleine väcker. Vi får tittarfrågor varje vecka som handlar om henne. Nu har Childhood meddelat att prinsessan kommer hem till Sverige den 4 juni för att lansera barnboken ”Stella och hemligheten”. Det passar ju perfekt, den 6 juni är det nationaldagsfirande och då hoppas jag att vi får se Madeleine på Skansen.

Vi pratade även om hovets nya prioritering och fokus på kungen och kronprinsessan, som jag skrev om här tidigare. 

Och ni får inte missa det härliga klippet med kungen – som gör en klassisk moonwalk i sidled på den stora Riksdagssupén! Härligt!

Du kan se hela avsnittet här nedan!

Mitt emot Kungliga slottet, på Slottsbacken 2, ligger en fastighet som rymmer både kungliga hyresgäster, personalbostäder – och en representationsvåning som hovet använder. I huset bodde prins Carl Philip tidigare och här bor även prinsessan Christina i en stor våning några trappor upp.

I måndags var det dukat för lunch i representationsvåningen och tillsammans med ett tjugotal andra medierepresentanter fick jag träffa den nye riksmarskalken Fredrik Wersäll och kungens nye stabschef Jan Salestrand. 

Jag har bevakat kungahuset i 16 år och under den tiden har 4 informationschefer passerat. Under mina första år som hovreporter var det vanligt att informationschefen bjöd in journalister och andra medierepresentanter till pressträffar, under andra år har man inte prioriterat sådana möten. Jag är glad att informationschefen Margareta Thorgren verkar vilja införa regelbundna möten igen, en del av den information man får ansikte mot ansikte underlättar arbetet och man kan få mer förståelse för vissa saker. Dessutom är det bra att träffa de andra på informationsavdelningen, ofta är det dem jag har kontakt med mest när det gäller korta snabba svar på frågor inför vår tv-sändning eller någon text jag jobbar med.

Hur som helst. Det stora syftet med mötet var att den nye riksmarskalken och stabschefen skulle få presentera sig och sina verksamheter. En sak är tydlig när det gäller kungens rekryteringar. Han väljer människor som redan har en lång gedigen karriär, som har talets förmåga – och en dos humor. Det blev en hel del skratt under lunchen.

Riksmarskalken pratade mycket om ordning och reda och att han jobbar för en ökad öppenhet. Han ser bland annat över de juridiska formerna för olika kungliga stiftelser. Ni minns kanske att det varit ganska mycket diskussioner kring kungens ägande och värderingen av kungens förmögenhet efter att boken ”Den kungliga kleptokratin” av Thomas Lyrevik kom ut. Riksmarskalken talade helt öppet om kungens förmögenhet i miljarder och eftersom han är högsta chef vid hovet hoppas jag att den öppenheten sipprar ner genom hela organisationen.

Jag var tvungen att fråga den nye stabschefen Jan Salestrand om han också tycker att det är viktigt med öppenhet och ordning och reda. Han skrattade och sa ”Jag är ju gammal militär” och berättade att hans familj då och då får påminna honom om att de inte är några beväringar. Även han pratade om vikten av öppenhet. Jag frågade honom om det kommer att bli något officiellt firande vid Carl Philips 40-årsdag. Svaret är nej.

En sak som slog mig var att hovet nu fokuserar det mesta av sitt arbete på kungen och kronprinsessan. Riksmarskalken, stabschefen och informationschefen Margareta Thorgren poängterade flera gånger att det var statschefen och tronarvingens arbete som var i centrum. Så har det inte varit tidigare. Drottningens, Prins Carl Philips och prinsessan Madeleines officiella insatser har också varit viktiga vid sådana här presentationer. Nu presenterades Drottningen lite i förbigående som maka till kungen och mamma till tronarvingen. Likaså Daniel förpassades som make till kronprinsessan och pappa till Sveriges framtida drottning och Madeleines insatser som välgörenhet. Deras uppgift är att vara ett stöd till statschefen.

Det var mycket intressant, om än lite nedslående för resten av familjen såklart. Jag tolkar det som att man tagit intryck av den utredning av det statliga anslaget som KU genomför. KU vill utreda vilka och hur många som ska företräda Sverige i olika sammanhang. (Och det har ju i sin tur en koppling till apanaget och vem som får del av det).

Det andra var hovets syn på veckopressen. Hovets informationschef använde termen ”klänningsjournalistik” om artiklar som beskriver vad till exempel drottningen bar för klänning på nobelfesten och så vidare och att sådan journalistik är som ett självspelande piano.

Må så vara. Det stämmer ju. Det förekommer även i kvällspressen. Men det finns en bra anledning till det. En stor del av svenska folket är mer intresserade av drottningens kläder än exakt vad hon sa vid ett möte. Jag förstår om kungafamiljen känner frustration över att folk är mer intresserade av kläderna de bär, men kläder är i dag är inget ytligt intresse, det är lika mycket ett statement och ett sätt att föra fram en åsikt eller hållning. Se bara på hur smart Victoria utnyttjar det, när hon bär en återanvänd klänning från drottningens garderob under ett miljöevenemang får hon ännu fler att intressera sig för det hon är där för att prata om. Bilder på henne och information från miljöevenemanget flyger flera varv runt jorden tack vare klänningen.

Jag kanske är partisk som har en bakgrund inom veckopressen, men jag vet även att tidningar som till exempel Svensk Damtidning producerar mängder av artiklar från statsbesök, är med vid mer vardagliga kungliga tillställningar och resor. Men det verkar inte uppmärksammas av hovet på samma sätt.

En sak som är viktig när det gäller mer ”ytlig” rapportering kring kungahuset är något som kan bli en utmaning för kungahuset. Min helt personlig uppfattning baserad på de här 16 åren som hovreporter är att en majoritet av de som följer kungligheterna i pressen inte tillhör den yngre generationen (med några undantag förstås). Och om jag minns rätt från Sifo-undersökningar och andra enkäter vi gjort på Aftonbladet så verkar den yngre generationen helt ointresserad av kungahuset. De rycker mest på axlarna och engagerar sig inte. Men engagemanget höjs när det gäller mode eller mer personliga betraktelser.

Okej så hur sammanfattar jag den här lunchen på slottet – den var trevlig, mycket informativ och ett bra sätt att få ansikten på två viktiga personer vid hovet.

Eller kanske som drottningen skrev i ett sms till riksmarskalken mitt under lunchen  – ”Lycka till med lunchen, det finns en blomma som heter lejongap”. (Den fanns med i blomsteruppsättningarna som stod på borden och som var kvar efter riksdagssupén häromdagen).

Torsdagens avsnitt av Kungligt med Jenny Alexandersson var minst sagt späckat. Jag, Maria och Sara diskuterade bland annat kungens förmögenhet. Nyligen kom boken ”Den kungliga kleptokratin” ut som är skriven av Thomas Lyrevik. Den är ambitiöst skriven och är ett försök att kartlägga kungens förmögenhet. Det är inte det lättaste eftersom hovet inte har någon redovisningsplikt. Men Lyrevik kommer fram till att kungens förmögenhet är väldigt mycket större än de siffror som nämnts officiellt. Vi talar om flera miljarder.

Vi tog även upp den flyktplan som kommer att användas ifall det blir upplopp i samband med Brexit. Då ska drottning Elizabeth och prins Philip flyttas till okänd ort enligt en plan som skapades under kalla kriget.

Vi pratade även om prinsessan Madeleines fest och kritiken mot Meghan Markle efter att hon skrivit små meddelanden till sexarbetare i London.

I går fick Estelle följa med mamma till Skattkammaren för att se och lära sig mer om riksregalierna. Det är monarkins främsta symboler och såklart något som Estelle måste känna till. Kronprinsessan lyssnade lika intensivt som Estelle när museilärare Per Sjödahl från Ståthållarämbetet berättade om Karl X Gustavs arvfurstekrona som ibland kallas för tronföljarkronan.

Hovet berättar att alla i kungafamiljen har en tilldelad krona. Kronan här ovan är Victorias. Estelles krona är prins Oskars II furstekrona från 1844.

Att lära sig om monarkin, dess historia och allt som ingår däri är en viktig del i Estelles utbildning som framtida drottning. Men vad ingår egentligen i det som medierna kallar för ”drottningskola”?

Kungen fick ett skräddarsytt utbildningsprogram som bland annat innefattade kurser i historia, sociologi, statskunskap, finansrätt och ekonomi vid Uppsala universitet. Han läste även nationalekonomi vid Stockholms universitet och sedan följde en mängd studiebesök vid bland annat myndigheter, ambassader, företag, domstolsväsendet och organisationer som till exempel Sida och även FN.

Det här programmet skapades för att förbereda kungen i hans framtida roll som regent. Hans mamma Sibylla, rådgivare och hovanställda var involverade i utformningen.

Victoria har på samma sätt fått en skräddarsydd akademisk utbildning som har förberett henne i hennes jobb. Hon har bland annat läst franska, statskunskap, konfliktlösning och gick sedan UD:s diplomatprogram. Hon har en filosofie kandidatexamen med freds- och konfliktkunskap som huvudämne. Precis som sin pappa har hon praktiserat och gjort otaliga studiebesök både hemma och utomlands.

Jag är övertygad om att Estelle kommer att få en liknande skräddarsydd utbildning. Det är få tronföljare förunnat att kunna gå en hel akademisk utbildning inom en viss inriktning. Jag tror med andra ord inte att vi kommer att få se Estelle på psykologprogrammet eller läsa till lärare eller mikrobiolog. En regent måste kunna lite om mycket och ha fokus på att vara en så bra representant för Sverige som möjligt.

Men det står helt klart att ”drottningskolan” började tidigt för Estelle. Hon har i flera år fått följa med sina föräldrar när de jobbar. Precis som kungaparet anser Victoria och Daniel att vara med på plats och observera är ett bra sätt att lära sig jobbet.

I dag samlas Svenska Akademien för sin årliga högtidssammankomst. I vanliga fall brukar hela kungafamiljen vara på plats för att ta del av talen och mötet.

I år blir det inte så.

Kungen har tagit beslutet att bara delar av familjen kommer att närvara. I egenskap av högsta beskyddare av Svenska Akademien är han där tillsammans med drottningen. I egenskap av framtida högsta beskyddare är kronprinsessan där med prins Daniel.

Prins Carl Philip, prinsessan Sofia, prinsessan Madeleine och Chris O’Neill kommer inte att vara på plats i Börshuset i Stockholm. Deras läktare kommer att gapa tom i år.

Det här är en tydlig markering mot hela debaklet och alla infekterade interna strider som har fläckat ner akademien och även Nobelpriset i litteratur som ju inte delades ut i år.

Om du vill ha en snabb uppdatering om vad som har hänt inom – och utom – akademien i den här historien så hittar du en smart tidslinje här!

Jag är övertygad om att kungen är rejält trött på alla skandaler inom en Akademi som instiftades 1786 av Gustaf III. Att vara högsta beskyddare innebär ett ansvar. Kungen tog initiativ till att ändra stadgarna så att ledamöter kan träda ut ur akademien, tidigare satt de på livstid. Att han nu anser att halva familjen inte ska vara på plats är ytterligare ett viktigt ställningstagande.

Det är inte bara kungen som markerat. Ärkebiskop Antje Jackelén kommer inte heller att närvara.

– I år kommer jag inte att delta i högtidssammankomsten för Svenska Akademien. Både nationellt och internationellt är Akademiens symbolkraft stor. Efter allt som varit och utifrån hur Akademien och några ledamöter har profilerat sig kan jag inte uttrycka min solidaritet genom att delta som tidigare år, säger ärkebiskopen till SVT.

Här kommenterar jag kungens beslut i TV3 och Aftonbladet.