Fredag.
Prime time.
Enda SSL-fajten.
Då hade jag hoppats på mer intensiv underhållning än den som Warberg och Dalen rullade upp. Det var mest fredagsmys. Väldigt lite rock’n’roll.
Slutresultat: 4-3 till Warberg efter övertid.
Efter två ganska sega perioder (där den första brändes på grund av webbsändnings-strul) blev det i alla fall lite mer öppet spel, lite mer böljande svängningar, i den avslutande perioden tack vare Johan Tomths power play-mål i den första minuten vilket tvingade Dalen att flytta fram styrkorna något.
Då skapades det i alla fall ett knippe målchanser åt båda håll.
Jag målade upp ett antal Warbergs-frågetecken inför den här matchen. Jag vet inte hur många svar jag fick egentligen.
Warberg ägde ju klart mest boll i den här matchen, men lirade mest runt, runt utan att våga – eller ha förmågan – att bryta in på de kritiska ytorna. Dalen kröp förvisso stundtals ner i knäet på Måns Parsjö-Tegnér i nätet, men som hemmalag med bollinnehav måste man ha lösningar för att bryta sönder en sådan försvarsmur, men det kändes inte riktigt som att Warberg hade de nycklarna.
Den spetsen fanns inte.
Förstafemman lyckades inte riktigt bryta mönstret.
Duon Robin Blåberg och Efraim Björnell (så länge den sistnämnde spelade innan han skar upp handen och fick åka och sy) försökte, visade intentioner, men behöver bevisligen mer tid att växa i SSL-liret.
Men visst: det blev två poäng till slut efter att Daniel Karlander matat på ett skott som letade sig in mellan benen på Parsjö-Tegnér, Rikard Eriksson gjorde 1+3 (även om vi inte kan skriva in massa Gretzky-assist) och Per Svedin i målet levererade ett par vassa parader.
Warberg imponerade inte – men hittade en väg att vinna.
Dalen agerade efter resurserna, litade till spelvändningar och högg på det som gavs.
Måltjuven Johan Eriksson petade in de två första bollarna på klassiskt vis för en måltjuv, snackade sedan till sig en tvåa och höll på att bli syndabock när Warberg bombade in 3-2 i power play. Men en ny utvisning – på Martin Tokos – gav kvitteringen då giganterna Ketil Kronberg och Jonas Svahn (seriens bästa box play-par?) kombinerade in 3-3 med en man mindre på plan.
Efter vad jag såg idag:
Jag tror inte att något av de här två lagen spelar slutspel i vår.

***

Ringde upp hemmadebutanten Efraim Björnell för att kolla läget med honom och hans hand. Det var ingen större fara.
Han fastnade med handen i sargen vid en duell och skar upp ett sår mellan tummen och pekfingret. Det är sytt med tre stygn och han lär vara tillbaka snart, men missar söndagsmatchen mot Storvreta.
– Jag såg hela vägen in till senan som sitter ganska djupt, men det såg tydligen läskigare ut än det var, säger Efraim Björnell som alltså ger lugnande besked.
– Det är sytt med tre stygn så det är ingen fara.
Just Björnell och radarpartnern Robin Blåberg, som vräkte in poäng i allsvenskan ifjol, är poänglösa hittills som SSL-rookies. Men det är inget som oroar, enligt Björnell.
– Det kanske sätter sig lite i huvudet, men det är ingen fara på taket. Vi spelar så pass bra att jag tror att det kommer en ketchupeffekt.

***

Då blickar vi fram emot helgen och drar igenom matcherna.

Herrarna.

Lördag:

Pixbo – Gävle 1: Omgångens mest gjutna etta, så klart. Det ska inte finnas på världskartan att Pixbo, som fått en bra start på hösten, ska tappa poäng mot nykomlingen. Underskattning ska förvisso aldrig underskattas (höhö) men jag tror knappast Pixbo kommer gå på någon halvfart. Kan bli stora siffror.

Sirius – AIK 2: Lurig batalj.  Sirius omvandlade fem perioders ganska lamt spel till en blixtrande avslutningsperiod mot Helsingborg vilket vände 0-4-underläge till en 5-4-seger, och den energin, den vändningen, kan så klart ha eldat på Uppsala-gänget rejält. Men jag tippar ändå att AIK, som startat säsongen minst sagt starkt, plockar en tung bortaseger här. Magkänsla.

Söndag:

Warberg – Storvreta 2: Warberg imponerade bara måttligt mot Dalen i hemmapremiären där man kunde få med sig två poäng. Matchen mot Storvreta lär bli en annan historia mot ett lag som kommer bjuda upp till mer dans än vad Dalen gjorde – vilket jag tror kan passa Warberg bättre. Å andra sidan är Storvreta en annan dignitet av motstånd, och tror på en tvåa, men det blir ändå en ganska tajt match.

Linköping – Granlo 1: Två lag som kommer från bittra nederlag, där Linköping blev utraderade av Växjö borta och där Granlo närmast blev förnedrade hemma mot AIK. Granlo lär, precis som i premiären mot Storvreta, backa hem, spela snålt och försöka frustrera sig till poäng, men jag tror inte det räcker mot ett Linköping som dryper av revanschlusta. Tippar på en målsnål match och hemmaseger.

Mullsjö – Dalen 1: Dalen är på turné i söder och fick alltså med sig en pinne borta mot Warberg vilket är godkänt. Laget kröp hem i den matchen och litade till sina spelvändningar – och lär göra detsamma mot Mullsjö. Västgötarna känns dock vassare än hallänningarna och kommer bli svårare att sno poäng av. Drar in en etta, för det känns som Mullsjö är redo för höstens första pinnar efter tuffa nederlag i inledningsfajterna.

Karlstad – Växjö X: Det här får ändå klassas som en av omgångens mest intressanta matcher. Ett Karlstad som öppnat säsongen med dubbla segrar och som går lite på rus, mot ett Växjö som förvisso körde över Linköping senast, men vars status fortfarande är lite oklar. Känslan är att det doftar lite kryss här, men det kan faktiskt gå lite hur som helst.

***

Damerna då.

Lördag:

Jönköping – Rönnby 1: Rönnby, som torskade premiären hemma mot Iksu och lär vara uppumpade av revanschlusta, är givetvis storfavoriter mot Jönköping och ska givetvis vinna den här bataljen. Misstänker också att det kan rassla till rejält i Rönnbys målkolumn. Jönköping, som premiärföll mot Linköping, är svåra att värdera den här säsongen – men räcker inte till i den här matchen.

Pixbo – Linköping 1: 11-0 i premiären mot Falun. Men det blir inte samma målkalas i den här matchen för Pixbo, men visst ska det bli en tämligen klar seger. Spetsarna Julia Larsson och Sara Helin kommer se till det, om inte annat. Linköping räcker inte till.

Endre – Malmö 1: Premiär i nya hemmaborgen Ica Maxi Arena för Endre – och den adrenalinkick som det ger lär räcka för att vinna mot nykomlingen Malmö som står inför en av säsongens tuffaste bortamatcher och dessutom kommer med en Huddinge-förlust i bagaget. Ska vara given etta.

Söndag:

Huddinge – Falun 1: Jag har ältat det redan, men Falun har en blytung vinter att se fram emot, och jag tror inte man luggar poäng mot ett stabilt, homogent och skickligt Huddinge som dessutom fick självförtroende av premiärsegern mot Malmö. Ska vara en etta.

Dalen – Karlstad 1: Karlstad har haft en blytung säsongsstart med dubbla hemmaförluster, men har också mött riktigt bra lag. Värmländskorna känns vassare i år och detta är en match man möjligen skulle kunna sno någon pinne i, men jag tror ändå Dalen, som föll mot Uppsala i premiären, reder ut det.

Iksu – Kais Mora X: Stormöte. Iksu vann borta mot Rönnby i första matchen och Kais Mora har redan hunnit köra över både Karlstad och Täby. Känns jämnt på förhand och det kan gå hur som helst – så jag pytsar in ett kryss. Känns som att Johanna Hultgren – nu i Iksu, ifjol i Kais Mora – lär vara ganska taggad i den här bataljen.

Täby – Uppsala 1: Uppgraderade Täby, dock utan Louise Wickström, är givetvis favoriter, både i kraft av namnen på pappret och fördelen av hemmaplan, även om det blev en tung förlust mot Kais Mora i första matchen. Uppsala ska inte räcka till, även om Amanda Delgado Johansson inte lär gå poänglös igen, som hon gjorde i premiären som Uppsala vann mot Dalen.

***

Hockeyjobb imorgon lördag – men är tillbaka med full kraft på söndag.