Halleluja.
Äntligen dags för plastpremiär. SSL-innebandy. Måste erkänna att plastsuget är rejält uppumpat inför den här säsongen.
Och det trots att guldet redan är klart. Platsen är redan vigd, laget är redan klart, medaljerna kan delas ut.
Nåja, det kanske är att ta i något, men jag har väldigt svårt att se något lag kunna utmana trippla mästarna Falun den här säsongen.
Förra året såg jag både Storvreta och Pixbo som allvarliga hot, men det gör jag inte i år.
Lagen är bäst efter Falun, men långt efter giganten.
Storvreta kollapsade fullständigt ifjol, har tappat identitet med Mika Kohonen och Hannes Öhman, känns mentalt tveksamma och känslan är att man någonstans slagit knut på sig själva i strävan efter att vara den klubb som går i bräschen och ska utveckla innebandyn, istället för att optimera spelet för truppen och bara spela ut. Nu har förvisso ikontränaren Stefan Forsman fått en betydligt behagligare uppladdning, men för mig lyser det fortfarande för många frågetecken kring både truppen och det spel som man praktiserade ifjol.
Pixbo fick efter att ha vunnit SSL ifjol total härdsmälta i slutspelet, knockades av uppstickaren Helsingborg och såg desorienterade ut. Nu tror jag inte att göteborgarna faller i samma fälla som ifjol och underskattar något motstånd, men arkitekten David Jansson är borta, det blir en omstart med ny coach, det finns osäkra skador från start – nej, det känns inte helt harmoniserat.
Gemensamt för Storvreta och Pixbo ifjol var också förmågan att i-n-t-e vara som bäst när det gällde som mest. När saker och ting väl ställdes på sin spets, ja, då föll man ihop.
Utmanarna har lärt sig, utökat erfarenhetsbanken – men det räcker inte.
Falun är nämligen laget som alltid är bäst när det gäller som mest. Vi minns pinsamma plumpar i SSL ifjol – som bortatorsken mot AIK – men när det väl drar ihop sig, när det ska spelas om medaljer, då är dalalaget skoningslösa.
Falun har inte bara det bästa laget på pappret, men har också den slugaste och mest krävande av coacher i Tomas Brottman och en välcementerad vinnarmentalitet. Det finns en välmående kaxighet och tro på sig själv som inte tippar över i mättnad eller övertro på sig själv, och så länge Falun sköter den balansen – det finns ingen anledning att tro att den är på väg att rubbas – så kommer Falun att regera.
Ingen hotar om guldet den här säsongen.
Så är det bara.
Trots det så känns den här säsongen intressant.
Orkar Storvreta och Pixbo slå tillbaka och visa större mental styrka än ifjol? Kan Linköping och Mullsjö cementera sina roller som nya topplag? Får Helsingborg äntligen ihop allt? Har Sirius förmågan att växla upp ytterligare? Hur bra är AIK egentligen? Hur lång tid behöver renoveringsobjekten Växjö och Warberg för att kunna leverera? Blir nykomlingarna de slagpåsar som alla tror?
Många frågor.
Jag är nyfiken på svaren – och ser fram emot kampen om SM-silvret.

***

Vi ska snöa in på damerna senare i veckan men det är herrarna som är först ut.
Jag har redan dissekerat lagen i en mastig inför säsongen-guide (PLUS-låst) där jag också serverade mitt säsongstips.
För er som av någon anledningen inte har PLUS (och som då dessutom kommer bränna en SSL-enkät som kommer inom kort) så får ni tipset här också:

1 Falun
Vilka ska kunna rubba Falun? Bästa laget, bästa coachen och en till synes orubblig vinnarmentalitet. Allt talar för ett fjärde raka guld.

2 Storvreta
Smaka på den här värvningslistan de senaste åren: Rasmus Sundstedt, Alexander Rudd och nu Robin Nilsberth. Börjar bli dags att betala av. Blir topplag. Men inget guldlag.

3 Pixbo
Serievinnare ifjol och sedan häpnadsväckande härdsmälta i slutspelet. Byter coach, gör en mini-omstart och är en outsider.

4 Mullsjö
Tagit hästkliv i utvecklingen de senaste säsongerna och känns numera som ett givet topplag. Tappat lite karaktär, men värvat smart. Ett av lagen med störst tillväxtpotential i serien.

5 Linköping
Sensationellt i Globen ifjol, efter att ha bränt slutspel året innan. Grym målvakts- och backsida men känns lite tunna framåt, trots sena comebackbeskedet av Simon Klein.

6 Helsingborg
Överraskade i slutspelet ifjol. Har kvar stommen och har fyllt på med bredd och känns lite solidare än ifjol. Kanske kan jobba bort bergochdal-beteendet nu.

7 Sirius
Första slutspelet någonsin ifjol och lyfte av stjärnan Billy Nilsson som sprang hem hela SSL-poängligan. Bättre lag i år – och ska vara ett slutspelslag.

8 AIK
Miserabelt fjolår och sedan ekonomisk kris. Men AIK har rest sig, fått behålla alla stjärnor och har ett kompetent lag på pappret. Hur bra är man egentligen? Kan bli fågel eller fisk – men landar nog däremellan någonstans.

9 Växjö
Haft storstädning i truppen, lanserat ett framtidsbygge och går en på förhand oviss säsong till mötes. Kommer leva på en knippe stjärnor, men bredden ser blygsam ut.

10 Warberg
Brandskattade redan inför förra säsongen och tappar ännu mer rutin till i år. Okej spets, men sedan tunnas det ut oroande fort. Beroende av att ett gäng talanger blommar ut.

11 Dalen
Unga målvakter och tunn backbesättning, men känns lite bredare framåt än ifjol. För bra för att bli indragna i botten, men frågan är om försvaret verkligen håller för att slutspelsutmana.

12 Granlo
Tappat världsbacken och försvarsnestorn Robin Nilsberth. Mycket ansvar på Johan Samuelsson. Tämligen grått gäng, men att forwardsbesättningen är breddad är ett plus.

13 Karlstad
Nykomling som är bättre förberedd än när man var uppe och var slagpåse senast. Får dock svårt att utmana om förnyad SSL-status.

14 Gävle
Ungt gäng som rusade igenom Allsvenskan Norra som nykomlingar. Allt annat än en sistaplats är en sensation för det här unga, orutinerade och profillösa gänget.

***

Klart också att det blir plastbloggande hela vintern. Ni som hängde med ifjol kommer att känna igen er. Det blir en gryta med vitt spridda ingredienser, som bland annat innehåller införsnack, tips, analyser, djupare resonemang, ris, ros och en jäkla massa nördighet.
Det finns en ambition att servera lite fler, korta inlägg, men det kommer också bli en hel del mastodontinlägg, speciellt under de fullproppade och adrenalinstinna söndagarna då SSL har sin prime time.
Ni som läser – jag vet inte om ni var några ifjol, för jag hörde inte mycket av er – är välkomna att smacka in någon kommentar då och då. Oavsett om ni vill hylla, dissa, diskutera eller helt enkelt har någon simpel undring. Ni var ärligt talat skitdåliga på det ifjol.

***

Då så, as usual, omgångens tips:

Tisdag

Linköping – Gävle 1: Nykomlingar brukar sprattla till i inledningen av säsongen, uppblåsta av nyhetens behag och premiär-adrenalin, men jag har svårt att se hur Gävle, som ser oerhört tunt, orutinerat och blekt ut, ska kunna rå på fjolårets SM-finalist Linköping. Hemmalaget, med skadecomebackande Martin Karlsson i laget, vinner klart.

Onsdag

Dalen – Sirius 1: Jag tillhör skaran som tycker att Sirius ska vara ett slutspelslag i år. Uppsala-gänget tog sig till playoff för första gången någonsin ifjol, har uppgraderat truppen och känns spetsigare. Men jag tror inte det blir lätt att lugga spännande Dalen på pinnar i Umeå. Dalen, som också boostat offensiven men som känns tunna bakåt, tar en knapp seger.

Karlstad – Warberg X: Det här är en ganska knepig match. Ett hyfsat spännande Karlstad som lirar hemmapremiär i SSL-comebacken kommer inte ge sig frivilligt. Det kommer sprudla av energi och får laget rätt start på matchen kan man absolut störa ett Warberg vars status känns lite osäker inför den här säsongen. Fegar ur med ett kryss.

Pixbo – Mullsjö X: Två av seriens bästa lag, i mina ögon. Men Pixbo är brandskattat med Oskar Henriksson borta och med frågetecken på Martin Östholm, så jag tror absolut att ett Mullsjö, känt för sin defensiv och blixtrande kontringar, kan sno pinnar i Göteborg.

Helsingborg – Växjö 1: Helsingborg går en mycket intressant säsong till mötes med en keeper på uppgång, ett breddat försvar och ett spetsat anfall. Det känns som att skåningarna är redo att bråka med den absoluta toppen på allvar. Bör bli seger mot ett helrenoverat och förhållandevis orutinerat Växjö.

Torsdag

Storvreta – Granlo 1: Se där, Robin Nilsberth. Match mot gamla laget omgående. Stjärnvärvningen och hans Storvreta är givetvis storfavoriter mot Granlo, som dock har en något bättre trupp än man får cred för, trots Nilsberth-tappet. Det ska för övrigt bli väldigt spännande att följa Storvreta i år. Det dryper av stjärnglans på pappret, men nu ska man bara få ihop det också.

AIK – Falun 2: Det är klart att trippla mästarna Falun är storfavoriter mot AIK. Att dalalaget överraskande torskade med 11-3 i Solnahallen förra hösten skapar knappast mindre revanschlusta. AIK känns betydligt mer förberett och balanserat än ifjol, men det ska till alldeles för mycket för att man ska kunna lugga Falun på poäng.

Vi ska grotta ner oss i damerna vad det lider, de har riktig premiär först i helgen, men får ändå leverera ett tips inför torsdagens tjuvpremiär:

Karlstad – Kais Mora 2: Ett uppgraderat och i allra högsta grad intressant Karlstad som spinner av revanschlusta över det usla fjolåret är ingen drömmotståndare för regerande mästarna Kais Mora, men givetvis är dalalaget favoriter och ska ta hem den här fajten tack vare att truppen osar av betydligt mer klass. Visst, motivation slår klass, men jag har svårt att se värmländskorna stjäla poäng.