Rönnby mot Täby.
Ett möte mellan två potentiella topplag som inte imponerat i säsongsinledningen.
Av det syntes mindre ikväll. Lagen bjöd på högoktanig underhållning, det var fart, fläkt, chanser och inte minst spänning in i det sista.
Täby vann med 4-2 till slut.
Rönnby var bättre första halvan, men kunde inte nyttja sina chanser. Man borde ha gjort något mer mål än de två bollarna man fick in.
När Täby sedan skyfflade in 2-1-reduceringen – Louise Wickström mitt i slottet i power play – så var det här gästernas match. Coachen Josef Rosengren valde att mixa om sina kedjor i mittperioden och sprida ut sina stjärnor. Jennifer Stålhult och Louise Wickström hamnade med Josefin Ulvhag, fjolårets succékedja, medan Ranja Varli parades ihop med Matilda Sjödin.
Ett lyckodrag.
Stålhult fick lämna centerplatsen och blev ett helt annat hot som forward, och rushade ju in 3-2-bollen.
Och Varli och Sjödin – som jag satt frågetecken bakom i mitt anteckningsblock efter halva fajten – vaknade rejält. Inte minst Ranja Varli som låg bakom vändningen med två magiska Gretzky-assist:
Först i en spelvändning där hon drog sig ut mot kanten och sedan crossade bollen genom hela Rönnby-försvaret till en sopren och framstörtande Sjödin som bara hade att rulla in bollen.
Sedan stod hon på andra sidan och crossade igen där Sjödin återigen stod och dunkade in bollen.
Geniala passningar.
Innebandygodis.
Rönnby gjorde ett tappert comebackförsök sista fyra minuterna där man plockade keepern Laura Louisa och skramlade fram ett gäng bra chanser, men ett uppoffrande Täby med keepern Emelie Frisk höll tätt.
Krisen i Rönnby växer alltså. En seger på fem matcher. Det är anmärkningsvärt. Det fanns ljusglimtar – Karin Nygren var en gigant på backplats – men framförallt målskyttet klickade. Hajpade nyförvärvet My Kippilä såg också ganska bortkommen ut som forward.
Men visst: hade laget satt några av sina chanser under första halvan så kunde det gått annorlunda.
Täby imponerade, visade kämparanda och hade ett fantastisk bollrull under de första tio minuterna av den sista perioden, där man bombarderade Rönnby och kunde ha skyfflat in massor av bollar om inte Louisa storspelat.
Att sprida ut stjärnglansen i två kedjor såg ut att göra Täby gott.
Laget gjorde en bra match, helt klart.
Men jag tycker inte att Rönnby var så dåliga heller, förutom första tio av sista då man var rejält tillbakatryckta. Det finns kvalitet.
Men det saknas självförtroende.
Det syntes i lagets målchanser under de första 30 minuterna.

***

Anna Jakobsson?
Nej, det var vapendragaren Corin Rüttimann, normalt sett en stark tvåvägscenter som främst är en playmaker, som var måldrottning när Endre vann med hela 9-3 mot Linköping.
Schweiziskan bombade, ja bombade, in fem baljor.
Inga petningar eller styrningar och sådant.
De sa bara pang.
Speciellt 3-1-målet stack ut, med en stenhård backhand-knack rakt upp i krysset.
Det tillhör inte vanligheterna att Rüttimann visar de snajper-egenskaperna, men det är något som Endre efterfrågat, just att ta mer skott.
Anna Jakobsson smackade in två mål.
Totalt sju av nio mål från stjärnduon alltså.
Men Endre har ett brett lag och det syntes i den här matchen, även om det inte slösades bläck i matchprotokollet från övriga spelare. Men många malde på, visade kvalitet, och under stunder så var Linköping rejält utrullade.
Endre imponerade.
Linköping då? Höll upp spelet i halva matchen eller något sådant, sedan orkade man inte. Men även om siffrorna rann iväg så tycker jag inte att man föll ihop. Man skrapade fram en del chanser i mittperioden innan Endre ryckte, och hade man fått in någon boll där så hade man nog orkat hålla i längre.
Nykomlingen är ingen slagpåse. Långt därifrån.

***

Malmö fortsätter, precis som Linköping, visa sig vara en pigg nykomling.
6-4 borta mot Karlstad idag.
Hade ju magkänslan – vet i sjutton var den kom ifrån dock – att skånskorna skulle vinna den här matchen, men ändå starkt att plocka poäng i Värmland.
Girl of the match?
Ellen Rasmussen.
Tre mål, två assist. Fem poäng.
Nu har megatalangen – som vi redan kan sätta stjärnstatus på i SSL – sprungit upp till en åttondeplats i SSL:s poängliga. Vi visste att hon skulle vara bra – men hon har varit överraskande produktiv hittills, vilket är kul. Det kanske till och med kan bli landslagsdebut under säsongen, vem vet.
Beatrice Lundberg gjorde hattrick i Karlstad – till ingen nytta.

***

”Bara” 5-3 för Uppsala borta mot Falun.
Men tre nya poäng in på kontot för succélaget som fortsätter att plocka in poäng utan att Amanda Delgado-Johansson sätter avgörande avtryck i poängprotokollet.
Starkt.
Men, sett till siffrorna, ett steg i rätt riktning för Falun med comebackande rivjärnet Therese Strömberg.
Men ytterligare en förlust.
Nio gjorda mål på fem matcher skrämmer inte många.

***

Hur ska Jönköping få det läckande skeppet på rätt köl?
Ja, det är sannerligen en befogad fråga efter ett nytt ras – 16-1 mot Pixbo.
Fem matcher, noll poäng, 15-58 i målskillnad. Visst, småländskorna har haft ett supertufft spelschema där man avverkat alla superlagen och att man står på noll poäng är ingen katastrof – det kommer viktigare matcher framöver – men det som måste oroa är att det rasar in så mycket mål bakåt.
Inte bara i en, utan i två, tre matcher.
Pixbo ångar på.
Sara Helin fem mål och sju poäng. Eliska Krupnova tre mål och sju poäng.
Men framförallt: bara ett insläppt mål idag och totalt bara sju insläppta kassar på fem matcher. Magisk siffra. Näst bästa laget har släppt in 18 mål och det är en riktigt bra siffra, vilket skvallrar om hur fantastisk Pixbos siffra är.

***

Huddinge har inlett säsongen starkt.
Man visade klass idag igen och hade både 3-2 och 4-3 mot Kais Mora på bortaplan, innan man till slut fick ge sig med 9-6.
Respektingivande.
Och även om det inte räckte hela vägen så har Huddinge absolut visat att man vill vara ett lag som är med om bråkar om slutspelsplatserna i år, istället för att hålla till i mellanmjölkslandet i tabellen.
Kais Mora?
Vinner ju till slut.
Som de brukar.

***

Återkommer imorgon med att snacka upp resten av helgen, där vi inte minst har en högintensiv söndag.