Jag har den djupaste respekt för domarskrået och är imponerad över att så många väljer att ta det där jobbet, en otacksam och sällan hyllad roll.
Pressen är stor och på elitnivå så har man organisationer, personers jobb och fans hela liv i sina händer.
Det gäller att hålla huvudet kallt.
Det är inte kul när det blir fel.
Men idag blev det fel.
Storvretas Alexander Rudd fick chansen att slå en straff mitt i den sista perioden mot sitt gamla lag Falun och satte – enligt min, förvisso repris-förstärkta, tolkning – bollen korrekt i nät.
Domarna valde dock att vifta bort det hela. På grund av att bollen skulle ha dragits bakåt.
Det går snabbt där ute – men det är domarnas jobb att ha koll på just det där, men här gjorde man helt klart en miss. Misstag sker. Det är bara att göra en pudel av det hela.
Alexander Rudd var inte mild i sin kritik efteråt.
Jag förstår honom. Jag förstår – men försvarar inte – varför han slängde sin klubba.
Det var en rejäl dos frustration där. En frustration som inte blev mildare av att han fick en liknande straff bortdömd mot Warberg nyligen.
Det är klart att ett 6-5-mål i den här situationen hade kunnat ge ett annorlunda utfall i matchen. Men det får vi aldrig veta.
Men visst sjutton var det mål.
Hoppas vi slipper se fler grova domar-misstag framöver och att lirarna på plan får avgöra istället.
Annars?
Jo, det var ett högoktanigt toppmöte som levde upp till förväntningarna. Bra lir, svängningar, snygga mål. Det finns Globen-varning kring båda lagen.
Falun vann med 7-4 till slut. Och visst är trippla mästarna fortfarande guld-favoriter. Jag tror att man hade vunnit idag även utan domarnas hjälp. Men det får vi heller aldrig veta.

***

Välkommen tillbaka, Patrik Svensson.
Snacka om att han gjorde succé i sin comeback med Granlo.
Matchvinnare direkt.
Svensson vispade in 1-1-bollen med ett rappt skott ur snäv vinkel – men satte framförallt den förlösande 6-5-bollen på övertid vilket spelade in Granlos två första poäng för säsongen och skapade nytt hopp i bottenstriden.
Oerhört viktigt för Granlo så klart – som brände en del chanser i den här matchen. Zappade lite mellan matcherna, man hann se Jonas Berglund bränna en straff, Johan Samuelsson både missa friläge och dra en boll i stolpen.
Jag såg också Granlo lämna Dalen-snajpern Johan Eriksson ren i slottet två gånger där måltjuven kunde peta in bollar, en gång i box play där han fick stå ensam framför Tomas Åhrberg och både skjuta och ta sin retur. Det försvarsspelet håller så klart inte.
Nu redde ju Granlo ut det hela till slut – men det var ju knappast så att man imponerade.
Men Johan Samuelsson spelar ju som brukligt en viktig roll, han smög fram och sopade in en genomskärande boll vid 3-1, han frispelade Patrik Fransson vid 4-2. Bland annat.
Det var en måstematch för Granlo och det blev seger.
Och ja, jag vill minnas att jag tippade ett kryss. Men då räknade jag inte med att Patrik Svensson skulle vara het som en spis så här snabbt.
Och just det: kom ihåg att en innebandyspelare inte har gått i pension förrän benen inte bär längre. Det är sedan gammalt.

***

Grattis Gävle!
Första SSL-poängen inspelade efter att AIK besegrats med 6-5 på hemmaplan.
Rättvis seger. När Patrik Rokka körde solo-show i box play i mittperioden och hängde in 5-1 för hemmalaget så kändes det verkligen som ridå för AIK.
Nu är ju innebandy innebandy och AIK knaprade närmare och närmare, men kom aldrig ikapp trots att Patrik Hagbergs målskytte kom igång.
En rejäl skräll så klart.
En dos underskattning från AIK?
Eller håller Gävle på att växa i SSL-kostymen?
Såg för lite av matchen för att dra några slutsatser där, men kul för SSL att Gävle – som inte minst totalsågats av mig – visar att man kan ta poäng även i den här serien. Det gör tabellen mer intressant.
Nu fick ju stortalangen Alexander Larsson sätta sin första SSL-boll också – det matchvinnande målet dessutom – och det är ju en nyckel för Gävle att få igång honom inför fortsättningen.
AIK?
Sedan jag hyllade laget har man fallit ihop som ett korthus. Dessutom har världskeepern Patrik Åman blivit pappa och vi får se hur mycket han är med framöver. Ingen munter period för AIK med förluster och avsaknad av en nyckelpjäs (ja, alltså, grattis till ungen Åman, det var inte så jag menade) alltså.

***

”Secondary scoring” – check!
Styrkebesked av Warberg ikväll som vann med hela 8-3 mot Helsingborg. Kanske blev den där tiomålsmatchen mot Gävle det som lossade lite offensiva nervknutar.
Det som fick igång lagets ”secondary scoring” – alltså poängmakandet bakom de givna poängmakarna.
Robin Blåberg fick ju hänga sina första SSL-kassar mot just Gävle och han följde upp det idag med att sätta tre baljor och notera totalt fyra poäng. Vapenbrodern och Fagerhult Habo-parhästen Efraim Björnell fick också skicka in sitt första mål.
Fem poäng av duon alltså.
Precis det besked som Warberg ville ha.
Hallänningarna vet att de har en förstakedja som kan leverera, men behöver andra spelare som också chippar in en och annan boll. Det var därför man värvade Blåberg och Björnell som sprutade in poäng i Allsvenskan ifjol.
Jag har ju satt en del frågetecken kring Warberg. Idag blev det ett utropstecken.
Helsingborg?
Tja, man vet inte riktigt var man har dem. Som vanligt.

***

Karlstad fortsätter att visa gott gry.
Förlust med uddamålet, 2-3, borta mot Mullsjö är inte fy skam. Det visar återigen att Karlstad kan bråka med de flesta lagen i den här serien, och att vara så nära i Nyhemshallen, en riktigt kokande gryta, är sannerligen ett styrkebesked.
Att det sedan inte räckte hela vägen fram må vara hänt.
Dock tufft: Christian Persson skadad och ut på bår. Kan vara ett tungt värmländskt avbräck.
Man of the match?
Kim Hadelund.
Noll mål på fyra matcher – men idag smällde han in alla tre (!) målen för Mullsjö och blev således gigantisk matchhjälte.

***

Sirius mot Linköping imorgon.