Två raka förluster för Falun.
Men det blev ingen tredje raka.
Det var inte ens nära.
Falun körde över Karlstad och vann med 11-7. Laget var totalt dominant i första perioden, fullkomligen pulvriserade de värmländska gästerna, och även om det inte blev samma propaganda i period två och tre så var det mer eller mindre spel mot ett mål under 60 minuter.
Coachen Thomas Brottman hade plockat fram tombolan – han gör ju det då och då, både mellan och under matcher – och det syntes att Falun var fulla av revanschlusta och att de trippla mästarna helt enkelt bestämt sig för att gå ut och sätta ner foten, visa hur man kan spela och bryta förlusttrenden.
Ingen var dålig i Falun.
Men två spelare stack ut lite extra, tycker jag.
Emil Johansson. Han ser inte ut att vara mer än 16 bast, är hälften så tunn som majoriteten av lirarna på planen, men dominerar fullkomligen med sin speed, sin spelförståelse och sitt fantastiska driv. Han bara tar bollen och kör, helt enkelt. Såg Emil Johansson för första gången i SDF-SM för några år sedan, och häpnandes över hur en sådan liten spelare kunde dominera så totalt och vara överallt på plan. Nu spelar han på exakt samma vis i SSL. Han är överallt och ingenstans hela tiden, och gör det förbaskat bra.
Hassan Hajo. En av doldisarna i stjärnglänsande Falun, men han stärkte sannerligen sina aktier för att få en mer prominent roll framgent. Ingen sprang så mycket som Hassan Hajo. Han löpte i varje läge, satte sanslös press på Karlstads backar och var en riktig duracellkanin. Kul att se.
Karlstad då?
Fick en mardrömsstart mot ett tokoffensivt Falun, och orkade aldrig hämta sig efter den chocken.
Målvakten Nicklas Nilssons blick och backen Johan Kapples kroppspråk under matchen var talande. Det var total besvikelse, på gränsen till uppgivenhet.
Laget hade enorma problem med den press som Falun satte i alla lägen och man stressades helt enkelt sönder.
Nu blev det ”bara” 11-7 till slut, efter att Karlstad lastat in lite tröstmål i slutet. Annars handlade ju det mesta om bröderna Adam och Tom Colling, det var de som trots underlägsenheten höll Karlstad någorlunda kvar i matchen målmässigt.
Adam är en snajper av SSL-toppklass och dundrade – ja, dundrade – in Karlstads fyra första mål i matchen. Tom var lika distinkt när han bombade in femman.
Men det räckte inte, alltså.
Dessutom: Adam Colling föll illa i en duell i slutet och skrek ut sin smärta. Knäet och låret lindades och han fick bäras av planen. Det såg inte bra ut alls. Enligt tränaren Niklas Hovivuori handlar det om en knäskada, men man vet ännu inte hur allvarlig den här. Han ska undersökas under tisdagen. Försvinner han vore det ett abnormt avbräck för nykomlingen.
En tuff kväll på många sätt för Karlstad.

***

Innebandyfritt fram till helgen. Uppsnack på fredag eller lördag.