Växjö slog tillbaka Mullsjö med 6-3.
Det går att peka på många saker i den här matchen.
Jag pekar på Eero Kosonen.
Den finska väggen i Växjö.
Det vimlar inte av utländska målvakter som lyckats i SSL. Ingen som fått stjärnstatus de senaste åren. Även om de inte varit så många heller – men det är ju också ett tecken på att svenska klubbar anser att utländska målvakter inte håller i SSL. Eller i alla fall inte tillför något som inte redan finns.
Schweizaren Pascal Meier, ifjol i Växjö, var helt okej, men ojämn tycker jag. Tjecken David Rytych lyckades inte alls i Helsingborg. För att ta två exempel på importmålisar som jag har i huvudet.
Men Kosonen har visat att importmålvakter kan dominera i SSL.
Han har varit bra, en av seriens bästa målvakter under säsongen, och visade klass mot Mullsjö också.
Västgötarna ägde massor av boll i andra perioden. Det var en hel del sargslickande, men när väl chanserna dök upp så var Kosonen där med någon arm, något ben eller någon annan förlängd kroppsdel.
Han var riktigt bra.
Där har Växjö en matchvinnare till slutspelet.
Annars?
I innebandy avgörs matcherna ofta under de sista tio minuterna – men det här var ett undantag.
Den här matchen avgjordes under den första perioden.
Mullsjö klampade rakt in i Växjös fälla: valde att äga boll, ta dåliga avslut, lät Växjö vända på spelet.
Då small det obönhörligt.
Det tog 30 sekunder för André Andersson att kontra in 1-0.
Det tog 2.58 för Oliver Johansson att kontra in 2-0.
Sedan, med knappa tre minuter kvar av första, slog Valdemar Ahlroth en Filip Kjellsson-passning till Filip Kjellsson som sopade in 3-0.
3-0 är ingen ledning i innebandy – men den ledningen gjorde att Växjö fick matchen precis dit man ville. Man kunde spela sitt spel, vänta på Mullsjö, och sedan vända på spelet när man fick chansen.
Mullsjö hade som sagt boll i andra perioden, men fick inte någon utdelning och hade svårt att forcera in i de kritiska ytorna.
Petter Van Keppels 1-4-mål skapade lite nerv, men det sköts sönder av Oliver Uhrbergs 5-1-boll.
Tredje perioden blev inte spännande.
Växjö imponerar. En rejäl outsider i slutspelet.
För dit går man nu.
Mullsjö också, så klart.
Bara ett under kan göra att AIK stör nuvarande topp-8.
Eller ja, vad säger vi om slutspelet som väntar? Det måste vara det mest ovissa slutspelet någonsin.
Se på topplagen: Falun har inte varit dominanta under säsongen, Pixbo torskade mot Warberg senast, Storvreta har blandat och gett. De som jagar är bra: Dalen har en vattentät defensiv, Växjö ett kontringsspel i världsklass, Linköping är en malande lagmaskin, Helsingborg har en högstanivå som piskar de flesta, Mullsjö är ett av SSL:s snabbaste lag.
Alla kan verkligen slå alla.
Årets slutspel kan bli något extra.
Ps. Det finns några spelare som säger rakt ut vad de tycker. David Gillek är en av dem. Ingen pardon. Ds.

***

Storvreta tog hem derbyt mot Sirius.
6-3 till slut.
Rättvist. Storvreta hade mest boll och var det spelförande laget. Släppte inte till speciellt mycket för Sirius.
Sedan kan matchen ses i ljuset av att det inte var så mycket på spel, Storvreta var klara för slutspel, Sirius hade lämnat bottenstriden.
Men vilka bjudningar den här matchen bjöd på:
Staffan Jacobson sköt rakt på – ja, verkligen rakt på – Peter Berlin som sopren kunde kontra in 2-2-bollen.
John Barck slog en helt galen sidledspassning rakt till Henrik Stenberg, som ren i slottet kunde mata in 2-4.
Men vi bjöds på godis också:
En riktig delikatess i Sirius 3-4-mål, ett klassiskt volleymål där Joel Norman slog bollen på volley till Billy Nilsson som volleyslog vidare till Bobby Edberg som sköt in bollen – på volley.
Annars? Tja, vi bjöds på en utvisning för sex (!) man på banan i Storvreta, en open ice-tackling av Robin Nilsberth på Calle Kostov-Bredberg, ett boxplay-mål av jokern Jimmie Pettersson. Bland annat.
Men som sagt: Storvreta vann rättvist.
Känslan är dock att det finns ett problem i Uppsalaget inför slutspelet.
Stefan Forsman gick stenhårt på två femmor i den här matchen. Att gå på så hårt på två femmor kommer inte hålla i slutspelet. Match varannan dag kommer slita enormt, och det kommer bli jobbigt.
I princip alla andra slutspelslag har tre femmor, eller i alla fall tre kedjor, som man pumpar på med.
Där har Storvreta något att fundera över.

***

Föresten, vad finns det för hemlig och förträfflig plan med att lägga alla derbyn i samma omgång?
Jag kan inte tänka mig att det är en tillfällighet att Pixbo-Warberg, Växjö-Mullsjö (jaja, inget derby per definition, men ändå) och Sirius-Storvreta spelas i samma omgång.
Jag tycker det är slöseri.
Innebandyn skriker efter uppmärksamhet, har uttryckt hur viktigt det är att klubbarna drar in pengar på exempelvis webbsändningar, och att då smälla upp två av säsongens hetaste matcher – Växjö-Mullsjö och Sirius-Storvreta – på samma kväll tycker jag är att skjuta sig själv i foten.
För fansen till respektive lag är inte valet av match så svårt, men för innebandyälskarna som vill se toppmatcherna blir det ett dilemma då man tvingas välja en av matcherna (om man inte som jag ser båda, men det blir ändå inte samma sak).
Derbyna får gärna ligga i samma omgång, men det borde vara förbjudet att lägga heta möten samma dag och tid.
Den 26 november var det ännu värre.
Den kvällen spelades tre matcher och alla startade inom en halvtimme:
Mullsjö-Växjö.
Storvreta-Sirius.
Warberg-Pixbo.
Vansinne.
Det som intresserar många ska spridas ut så att alla kan ta del av allt det heta.
Jag ser ingen nytta med att bränna av allt hett krut i en enda smäll.

***

Jag är skyldig er onsdagen också:

Helsingborg – Karlstad 7-2: Karlstad har gjort en stark säsong, men har tappat fart på slutet, vilket inte är konstigt med tanke på att man fastnat i ingenmansland. Helsingborg tog som väntat en solid seger, succéskytten Jonathan Nilsson matade in tre nya kassar och stjärnan Linus Nordgren präntade in fyra assist i protokollet. Där spikade ju skåningarna in slutspelsspiken också, torskar man mot AIK har man ändå en räddningsplanka mot Gävle.

Falun – Dalen 5-5: Dalen går bevisligen inte att räkna ut den här säsongen, och det kanske är dags att förstå det nu. 5-5 borta mot Falun imponerar så klart. Falun har nu kryssat mot Dalen och torskat mot både Växjö och Sirius hemma den senaste tiden, kan det vara så att det finns möjlighet att störa de senaste årens dominant från att plocka fjärde raka guldet? Kanske. Men laget har tidigare visat att man är bäst när det gäller som mest. Lär återkomma i ärendet.

Gävle – Granlo 0-6: Väntad seger – men en nolla är alltid oväntad. Enligt den officiella statistiken lastade jumbon iväg 25 skott, men Thomas Åhrberg motade samtliga och höll alltså nollan, det är alltid grymt imponerande i innebandy. Härföraren Johan Samuelsson lastade in tre av bollarna – och hoppet om kontrakt lever vidare för Granlo. Men då måste det bli seger mot Warberg i nästa omgång.

Pixbo – Warberg 4-5: Oj, det måste vara en obeskrivbar lättnad för Warberg att vinna den här matchen, för annars hade det blivit en osannolik nagelbitare mot Granlo där inget hade varit givet. Nu vann Warberg, höll avståndet på fem pinnar ner till Granlo, och har råd att torska mot just Granlo på söndag och ändå ha skapligt läge att hålla sig kvar. Kryss räcker dessutom för att säkra kontrakt. Otroligt starkt av Warberg att plocka den här skalpen i det utsatta läget.

***

Imorgon förmiddag kommer uppsnacket inför fredagskvällens underhållning.