Omgångens match?
Dalen mot Falun.
En riktig systemkamp.
Ett Dalen som bygger kring sin solida defensiv där alla har tydliga uppgifter, där alla offrar och täcker skott med till och med de allra vitalaste kroppsdelarna, där laget står i centrum. Ett spel som går ut på att frustrera ut bollrullande motståndare och sedan hugga tillbaka med kobraliknande snabbhet.
Ett Falun som bygger kring sin fantastiska bollkontroll och sin blixtrande offensiv, där man älskar att rulla boll och hitta de magiskt snabba passningarna, där individerna gnistrar. Ett spel som går ut på att inte låta motståndarna ha bollen och trötta ut dem för att sedan rulla sönder försvaren.
Båda lagen har förstärkt sin identitet i sommar.
Dalen har stärkt defensiven genom att plocka in auktoritära backen Mattias Wallgren, ytterligare en pjäs som tätar defensiven, samt nya, kvicka kontringsspelare i schweizarna Simon Flühmann och Nico Scalvinoni (dock alltjämt ryggskadad).
Falun har omgrupperat på backplats, tagit bort elakhet och adderat spelskicklighet, för att få ännu fler spelare som kan vara involverade i bollrullet, skapa ännu mer hot genom också att ha handleder och skottstyrka även från bakplan, något som man saknat tidigare (vid sidan om Emil Johansson och Thomas Holmgren).
Båda lagen vet vad de vill – och har förstärkt i ambitionen att bli ännu bättre på det man redan är bra på.
Som sagt: en systemkamp.
Det är inte svårt att sia om matchbilden, Dalen kommer backa hem och göra det trångt, Falun kommer äga boll och rulla runt.
Vilka som vinner handlar knappast om vilka som lyckas överraska sin motståndare, utan snarare om vilka som lyckats bäst med sitt system. Om Dalens tajta försvar kan tråka ut Falun, eller om Faluns bollrull kan skära sönder Dalens box.
Jag ser verkligen fram emot det.
Det här är två lag med potential att vinna SM-guld i Globen i vår, men verktygen skiljer sig åt.
Jag kan se tjusningen i båda, även om majoriteten älskar bollrull, offensiv och kanoner á la Falun, så finns det också en tjusning i Dalens uppoffrande lagarbete, skottäckningar och sylvassa spelvändningar.
Rookien Jonatan Brolin mot veteranen Thomas Brottman i båset.
Defensiven mot offensiven på plan.
Uppstickaren mot favoriten i guldkampen.
Det här blir intressant.

***

Då ska veckans matcher tippas.

Onsdag:

Sirius – Thorengruppen 1: Det här en ganska klurig match mellan två defensivt tajta lag som gillar spelvändningar. Känslan är att Sirius, i kraft av hemmaplan, kommer tvingas ha lite mer boll – något som man inte är helt bekväma med. Samtidigt går det inte att blunda för att Sirius har en bredare arsenal av spets (Bobby Edberg, Johan Eriksson, Peter Berlin) och det borde ge utdelning. Drar in ettan.

AIK – Karlstad X: Karlstad har haft en tuff säsongstart och fyra matcher in på serien så väntar man alltjämt, trots att spelschemat ändå varit beskedligt, på första trean. Värmlänningarna har en del att grubbla över, och det gäller att skaka av sig ”det tuffa andraåret”-syndromet. AIK har varit fågel och fisk hittills men har två tunga segrar hemma och har visat bra moral – och kan absolut sno poäng här också. Känns som kryssvarning.

Torsdag:

Dalen – Falun 2: Omgångens match, tycker jag. Det är inte svårt att sia om matchbilden: Falun kommer äga boll och rulla runt, Dalen kommer parkera bussen och leva på omställningar. Båda lagen får praktisera det som de är bäst på – sedan handlar det om vem som lyckas bäst med just sin styrka. Båda har haft fantastiska toppar hittills (Dalen mot Pixbo, Falun mot AIK) där just deras styrka varit slående. Jag går på magkänsla: Falun tar detta.

Växjö – Höllviken 1: Lurig match. Växjö går som tåget just nu och har plockat tre raka segrar, där man både visat stor uppoffring (Falun, Warberg) och offensiv briljans (Karlstad). Hemmalaget känns som given favorit, men Höllviken har hittills visat att laget håller en helt annan klass än senaste SSL-sejouren och 0-4-vändningen till 6-5-vinst efter övertid senast mot Storvreta skvallrar om att självförtroendet är på topp. Drar ändå in en etta.

Torsdag:

Linköping – Warberg 1: Efter tre smällar så tror jag att det är dags för Linköpings första trea för säsongen nu. Laget har blandat och gett hittills, men har på något sätt samlat ihop till en vinst och jag tror också att Warberg är ett motstånd som passar, där man kan dra stor nytta av sin tyngd och fysik. Warberg lirade till sig två pinnar borta mot Sirius senast, men kammar noll här.

Mullsjö – Helsingborg 1: Svårbedömt möte mellan två lag som blandat och gett hittills, men jag tror Mullsjö, som uttryckte stor besvikelse över de enkla mål som släpptes till i hemmatorsken mot Dalen senast, kommer göra en riktigt bra prestation och jag tror den räcker långt. Helsingborg har startat säsongen bra men föll senast mot AIK. Många visar fin form – inte minst Mika Kohonen och Daniel Johnsson – men jag tror inte det räcker här.

***

Trevlig vecka!