1 poäng.
Det är steg ett för Linköpings damer, som är enda laget i SSL – både dam och herr – som ännu inte spelat in några pinnar den här säsongen.
Linköping har ju dessutom just nu den mindre smickrande stämpeln som SSL:s sämsta stad (jumbo både på herr- och damsidan), men det är kanske å andra sidan bättre än att inte vara någon SSL-stad alls.
Men vi ska inte måla fan över hela väggen ännu. Damerna har bara kommit tre omgångar in på serien, Linköping har haft ett tufft spelschema med Pixbo, Kais Mora och Malmö, och har en ny tränare som behöver tid att sätta sin prägel på spelet.
Att Amanda Larsson, fjolårets draglok, saknas är ingen hemlighet, frågan är bara vilka som ska kliva fram och ersätta hennes spel, poäng och auktoritet.
Kommer första pinnen i helgen?
Tveksamt då starka Endre kommer på besök.
Men vi får se.

10 mål.
Det är Faluns målsnitt i de sju första matcherna. Årets favorit gör alltså tio mål framåt per match i ett SSL som stämplats som den jämnaste serien någonsin, en serie där alla kan slå alla. Det ska egentligen inte vara möjligt.
Snittet dras så klart upp av tre överkörningar – 17-2 mot AIK, 13-4 mot Mullsjö och 14-2 mot Karlstad – men det går inte blunda för det bländande offensiva spel som dalalaget visat upp.
Visst, Alexander Galante Carlström fullkomligen vräker in mål, men det är ju bredden som gör att det rinner på som det gör.
Emil Johansson har i skymundan av Galante öst in pinnar, kärnkraftverket Johannes Larsson har redan gjort fem mål, Alexander Hallén och Simon Palmén är frekvent förekommande i protokollen, Simon Cederström och Johan Fahlström har tagit nya kliv framåt.
Och då har jag inte ens nämnt att Rasmus Enström har en poängfrekvens som är högre än på ett par år.
Alla levererar – då blir det så här.

100 poängmatcher.
Det kan Anna Wijk sensationellt nå i helgen. Hon gjorde ett mål mot Täby senast, vilket betydde att hon gjort poäng i 99 (!) raka seriematcher (ej slutspel). Att bara spela så många matcher i rad är en bedrift i sig, att göra poäng i alla de matcherna är bara total galenskap.
Det ska egentligen inte gå.
Men nu är vi alltså där.
Kais Mora möter Tyresö Trollbäcken i helgen. Det doftar ju Wijk-poäng så det skriker om det, men vi får se.
Jag minns ifjol när Endre mötte Huddinge och Anna Jakobsson skulle slå alla tiders målrekord, men där hon sensationellt gick mållös av planen trots att Endre vann med 6-0.
Jakobsson skulle nog inte erkänna det, men det var mycket surr om att hon skulle ta rekordet i den där matchen och att säga att pådraget inte påverkade är bara naivt. Det påverkade så klart.
Till skillnad från Jakobsson så har Wijk bara en enda chans, en svit är en svit, Jakobsson kunde ta sitt målrekord i en senare match (vilket hon gjorde).
Anna Wijk – som, trots att hon bara är 25 bast, redan får betecknas som en av de absolut största innebandyspelarna någonsin – säger själv att hon är bra på att koppla bort allt snack vid sidan om, vilket hon genom åren också bevisat, så hon bör ju palla trycket – men man vet ju aldrig.
Detta är ju en chans i livet.
Att bygga en ny sådan svit känns omöjligt.
Jag har ingen statistik på andra spelare och har ingen aning det finns någon som har en liknande svit, men det förefaller otroligt, så jag utnämner härmed hennes svit till världsrekord.
Ett världsrekord som kan lysa 100 i helgen.

1000 poäng.
Nej, det förefaller osannolikt att Mika Kohonen når 1000 SSL-poäng redan den här helgen, men det bör ticka in under vintern någon gång.
Den finske superstjärnan, som gjort nio poäng på sju matcher i höst, står på 988 pinnar och har alltså bara tolv poäng kvar till den magiska gränsen, en gräns som han med marginal kommer passera först av alla, både dam- och herrspelare inräknade.
1000 pinnar.
Det är sannerligen en hel del.
Visst, Kohonen är 39 år och har varit med hur länge som helst, men han når inte i gränsen i första hand tack vare lång och trogen tjänst, han når den i huvudsak för att han under väldigt lång tid varit en av de bästa i världen.
Spelgeniet, dirigenten och ledaren med den ödmjuka och alltid vänliga framtoningen är en stor ambassadör för idrotten och det känns helt logiskt att det blir han som spräcker 1000-barriären.
Först, men jag tror inte han blir ensam. Det finns några jägare – Anna Wijk och Alexander Galante Carlström – som är unga och vräker in poäng och som, om de väljer att hålla i, kommer nå dit också, men det kommer ta tid.
Mika Kohonen blir först.
Om jag jinxar något här?
Det tror jag inte. Jag slår aldrig vad, men når inte Kohonen – under förutsättning att han är hel och frisk, så klart – 1000 pinnar i vinter så blir jag väldigt, väldigt förvånad.

***

Tippning av helgens matcher.

Herrarna först ut.

Lördag:

Linköping – Storvreta 1: Någon gång måste det lossna för underpresterande jumbon Linköping och en hemmafajt mot Storvreta känns som ett ypperligt tillfälle. Hemmalaget vet att det krävs en uppoffrande prestation för att vinna och det finns säkerligen en del revanschlusta kvar från vårens silvertårar – så om östgötarna ska kunna mobilisera någon gång så borde det vara nu. Storvreta kändes på gång efter Champions Cup och Pixbo-överkörningen – men föll mot AIK senast. Nu är det dessutom en intensiv matchperiod och Vreta har en tunn trupp, det gör att det kan bli tufft framöver.

AIK – Pixbo 2: AIK, laget som var ett gigantiskt frågetecken inför säsongen, har verkligen levererat hittills. Både poäng- och spelmässigt. Att lugga Storvreta borta senast var en rejäl skalp, och där visade Solna-laget att man också kan ha tålamod och spela smart, och inte bara leva på sin energi och sitt raka spel. Min känsla säger dock att Pixbo, som reste sig efter ett par smällar genom att slå Linköping senast, tar den här fajten. Gästerna är helt enkelt lite spetsigare.

Söndag:

Warberg – Falun 2: Falun har fem raka segrar, fullkomligen vräker in mål och spelar enligt tränaren Thomas Brottman sin bästa innebandy någonsin just nu. Men inte bara offensiven briljerar, mot både Linköping och Dalen visade man också att man har defensiven och gnetspelet för att lyckas. Således: Warberg, som fick en mardrömsstart mot Helsingborg senast innan man kunde putsa resultatet, kan få en riktigt, riktigt jobbig fajt här.

Sirius – Mullsjö X: Mullsjö gick ut och sa att de ska vinna SM-guld i år, men har fått en tuff start på säsongen och har bara vunnit två av sex matcher, där den ena segern, hemma mot Helsingborg, krävde en bragdvändning. Västgötarna har överlag känts tämligen ospetsiga i offensiven hittills. Sirius har poäng i sex raka matcher, gnetar till sig pinnar hela tiden och kommer trivas utmärkt mot gäster med vacklande självförtroende. Hemmalaget fixar minst ett kryss.

Thorengruppen – Höllviken 1: Nykomlingsmöte mellan två lag som gjort det bra hittills, så väl spel- som poängmässigt. Thorengruppen är det mer defensiva kontringslaget medan Höllviken är det mer offensiva bollrullslaget, och det känns omöjligt att sia om utgången. Någonstans håller jag Höllviken som knapp favorit, men å andra sidan är Thorengruppen solida på hemmaplan. Drar in en etta, baserat på magkänslan.

Växjö – Dalen 2: Vårens kvartsfinalserie mellan de här två lagen var speciell, där Dalen vann med 4-0 i matcher trots att det var jämnt hela vägen. Den matchserien bör ha satt en tagg i sidan mellan lagen, så det borde bli lite känslor. Typ som i våras alltså, och vi kommer nog få se liknande innebandy, med ett drivande Växjö och ett kontrande Dalen. Formen talar just nu för Växjö, och enligt årets SSL-logik innebär det att Dalen tar hem den här fajten med uddamålet.

Karlstad – Helsingborg X: Sju matcher och bara en trepoängare för Karlstad i höst, och den trean kom mot jumbon Linköping. Värmlänningarna åkte på en smäll som heter duga senast, 2-14 mot Falun, och det är svårt att sia om var värmlänningarna står – men helt klart är att fler spelare, inte minst Kevin Björkström, måste börja lyfta. Helsingborg ligger trea i tabellen och har gått bra – men är ojämna i matcherna, laget har både tappat stora ledningar och knaprat in stora underlägen. Helt öppen fajt – så dunkar in ett kryss.

Damerna!

Warberg – Iksu 2: Nykomling mot storfavorit, det ska och bör bara gå på ett sätt och det lär det göra också. Halländskorna har öppnat säsongen överraskande bra, men Iksu är ett par nummer för stora och kommer vinna tämligen klart. Iksu-stjärnan Corin Rüttimanns enda svaghet tidigare har varit målskyttet – nu har hon gjort sju baljor på tre matcher. imponerande.

Rönnby – Kalmarsund 1: Kalmarsund är ett samspelt kollektiv med en ramstark defensiv, och det kommer ta laget långt, men det finns frågetecken för kompetensen framåt. Rönnby har betydligt mer spets – inte minst My Kippilä och Linnéa Nilsson som är i bra form – och det tror jag avgör den här fajten.

Dalen – Pixbo 2: Det krävdes övertid för att vinna mot Karlstad senast, men Pixbo är alltjämt obesegrade och har spelat 28 raka matcher i serie- och slutspel där man tagit poäng. Den sviten lär knappast brytas mot Dalen heller. Pixbo plockar en solid seger, tippar jag. Eliska Krupnova, målskytt i alla fajter hittills, stänker säkerligen in ett par bollar.

Täby – Malmö 1: Malmö är bättre borta än hemma – så var det ifjol i alla fall – men jag tror det blir jobbigt mot Täby som är ett lag som jag tror successivt kommer att växa under den här vintern. Hemmalaget har både tränaren, spelarmaterialet och stjärnstatusen för att hota favoriterna Iksu och Pixbo i år. Nu lirar man dessutom första hemmamatchen för i år – och då blir det seger.

Söndag:

Tyresö-Trollbäcken – Kais Mora 2: Kais Mora föll mot Täby senast och var inte alls nöjda med insatsen, så det lär finnas ett rejält revanschdriv hos Anna Wijk med lagkamrater, och det kan mycket väl få utlopp mot nykomlingen TT. Hemmalaget är ett arbetarkollektiv som kommer slita, men Kais Mora har för mycket skicklighet i händer och fötter för att man ska orka sno någon pinne.

Linköping – Endre 2: Linköping har fått en blytung start på säsongen och det känns inte som att det blir någon ljusning i den här matchen heller. Endre, som varvat upp under säsongsinledningen, är klart bättre i alla lagdelar och har också börjat pussla ihop helheten, så det bör bli en ganska klar trea för gästerna här.

Karlstad – Uppsala 1: Jag är inte helt såld på Uppsala hittills den här säsongen även om jag bara sett lite grand av lagets prestationer, men visst finns en bra grundkapacitet. Jag är mer exalterad över Karlstad i så fall, som både har roliga nyförvärv och ett knippe talanger på uppgång. Succén Luize Bilinska, mål i alla matcher hittills, tror jag hittar nätet igen och fixar värmländsk seger.

***

Intensiv helg. Något nedslag på lördag, full bevakning på söndag.