Thorengruppen lyckades knyta ihop säcken mot Helsingborg och vinna med 7-6 vilket gav en blytung trea i tabellen.
Men det var ta mig sjutton inte långt ifrån att man tappade.
Det har varit många nervösa slut i Thorengruppens matcher på sistone.
Mot AIK så var ju man ju en hårsmån ifrån att släppa in 6-6 i slutet – svårt att bedöma om bollen var inne eller inte, men domarna dömde ej mål – och man kunde istället, i spelvändningen efter situationen, kontra och skicka in avgörande 7-5 i tom bur.
Mot Dalen så ledde man ju med 4-3, men släppte in kvitteringen till 4-4 med bara 21 sekunder kvar att spela och torskade sedan i sudden.
Mot Helsingborg sköt Adam Kimström 6-3 med mindre än tre minuter kvar och Linus Holmgren la in 7-4 i tom bur med 48 sekunder kvar men ändå blev det spännande in på slutet, och det blev alltså bara uddamålsvinst till slut sedan Daniel ”Magic” Johnsson reducerat med tre sekunder kvar.
Eller bara och bara.
Tre poäng är tre poäng, oavsett om man vinner med sju eller två bollar.
Ja, det räcker att vinna med en boll.
Och trean var det viktiga.
Thorengruppen sätter därmed press på bottenkollegorna som alla förlorade i helgen. Umeålaget står på 28 poäng och har nu sju poäng ner till jumbon Warberg och fem poäng ner till nästjumbon Höllviken med sex omgångar kvar.
Ett bra avstånd – men inget betryggande avstånd.
Thorengruppens avslutningsschema:
Dalen (h), AIK (b), Karlstad (b), Falun (h), Storvreta (h), Sirius (b).
Hyfsat program ändå.
Det finns alla möjligheter att fixa nytt kontrakt.
– Vi har fötterna på jorden, det är många poäng kvar att spela om. Vi måste vinna en eller två matcher till, sa veteranen Jakob Arvidsson när jag surrade med honom efter kvällens seger.
Thorengruppen har gått bra på sistone.
Man fick ju en härdsmälta efter segern mot Växjö och åkte på tre storförluster i rad i mitten av januari. I samma veva valde man att flytta på Tomas Hugosson-Wallgren, uppgradera Peter Sjöström till huvudtränare, ta in gamle liraren Johan Alm i båset och justera i spelartruppen där Stefan Lindberg-Dellsand, Peter Reinholdt och Tobias Bergfors kom in.
Det har gett en energikick.
Fingertoppskänsla där.
Arvidsson hyllade inte minst Johan Alm:
– Elitidrott på den här nivån handlar mycket om psykologi. Alm är en fantastisk människa och inspiratör, ett kaptensämne när han lirade för oss ifjol, och när han kommer in så lyfter han omgivningen. Man mår bra. Alla lyssnar på honom. Han är en grymt duktig tränare som kan gå långt, sa han.
– Det är en liten Johan Alm-effekt vi har fått, honom tycker jag absolut man kan lyfta fram.
Spelarna in har så klart betytt mycket också.
Det är bara att titta på speltiden i matcherna.
Eller i poängprotokollet.
De där tre bidrar.
Tobias Bergfors är ju en sensation, faktiskt. Från att ha kört fast i allsvenska Djurgården till att vara ett energiknippe och sylvass spets i SSL.
Som sagt, fingertoppskänsla.
Sedan kan man ju undra:
Varför alltid så nervöst på slutet, TT?
– Vi kan väl säga att vi ger valuta för pengarna till den tappra publiken som kommer, sa Arvidsson.
Ska också nämna Helsingborg.
När skåningarna saknade Linus Nordgren i en slutspelsmatch ifjol liknande jag det vid att Barcelona skulle sakna Lionel Messi. Han saknas nu också, men inte lika mycket som ifjol eftersom han var i bättre form då och laget dessutom var svagare.
Men trots det: ett FCH i kräftgång dessutom utan Nordgren?
Då blir det jobbigt.
Som här.
Tio matcher under 2017 har gett detta facit: en trepoängare, en tvåpoängare, två kryss och sex förluster.
Totalt sju poäng.
Kostar formen en slutspelsplats?
Annars:
Mika Kohonen gjorde fyra (!) poäng. Två mål och två assist. Det var inte igår. Men förgäves.

***

Han sparar sina tillfällen den här säsongen, vad det verkar.
Marcus ”29” Johansson alltså.
Veteranen, som kommit tillbaka till Linköping efter ett division ett-år i Onyx, sköt tre mål och noterade en assist, och visade återigen fantastisk kemi med Matej Jendrisak, när östgötarna 7-3-vann mot Dalen.
”29” har nu gjort tio mål i år, men han har bara målat i fem matcher.
Han har gjort två hattrick, en tvåmålsmatch och satt en boll två gånger. Vill man spetsa det där ytterligare så kom ju hans enmålsmatcher i början av säsongen, i andra och tredje omgången, sedan dess har han alltså ”bara” tre matcher där han gjort mål.
Dessutom: nio av tio mål har kommit på hemmaplan.
Linköping skulle behöva få igång lite mer frekvent målmaskineri från hans klubba.
Mot Dalen visade han klass i alla fall. 4-2-målet i början av tredje perioden, där han förvaltade en av många Jendrisak-passningar, var ju ett mål som avgjorde matchen, för det orkade inte Dalen resa sig ifrån.
Linköping var strået bättre, helt enkelt.
Man studsade upp rejält efter den bleka insatsen mot Mullsjö.
Visade att det var ett gupp på vägen, ingen svacka.
Tio matcher under 2017 har gett åtta trepoängare. Det är så klart otroligt bra.
Dalen?
Ja, man är kvar på slutspelsplats, men det blir en kamp in på mållinjen känns det som. Det saknas fortfarande en del tryck i laget tycker jag, lirare som Ketil Kronberg och Jonas Svahn var ju monster i inledningen av säsongen, fantastiskt bra, men har inte samma form nu – och det hämmar Dalen.
Det är de där två som är motorn i laget.
De som ska gå i bräschen.
Gör de inte riktigt det så funkar liksom inte Dalen.

***

Det blev som väntat en tajt och tät match mellan Sirius och Växjö – och till slut kunde Växjö sno åt sig dubbla poäng efter ett övertidsavgörande där Jesper Sankell skyfflade in en retur framför kassen.
En match som, av de sekvenser jag såg, skiftade i ansikten och där man turades om att ha momentum.
Växjö ledde ändå med 3-2 i slutet, men Sirius lyckades tack var en stark slutforcering kvittera till 3-3 med en och en halv minut kvar. Jakob Drews opererade bakom kassen och fick in bollen till Johan Eriksson – vem annars? – som lyckades kvittera.
”Mr Distinkt” som jag ju stämplat som en klumpmålskytt, men som faktiskt lyckades göra mål i fem raka matcher här nyligen när Uppsalalaget hade sin fina formtopp och plockade några skalper.
Men nu var han faktiskt mållös i två matcher innan han alltså slog till igen – med ett riktigt viktigt mål dessutom.
Han inleder kanske en ny period med mål nu då, så bli inte förvånade om Johan Eriksson målar i nästa match också.
Eftersom alla i botten, utom TT, torskade så utökade Sirius avståndet ner till strecket till tio poäng. Det tappar man inte. Inte en chans att två av Warberg, Höllviken och Karlstad plockar tio poäng på de avslutande sex matcherna.
Så kontraktet är klart, vill jag påstå.
Upp till slutspel skiljer fyra poäng.
Det blir som ifjol – en plats i ingenmansland.
Men det är man nog ändå hyfsat nöjda med ändå.
Noterbart annars:
Sirius var utan sjuke Mattias Jansson, navet i andrakedjan, där Joel Norman, åter i Sirius efter utlandsstudier, ersatte.
Växjös Niklas Ramirez, fartfantomen och boxplay-specialisten, satte sitt första mål för säsongen, hade en assist och dessutom en ramträff.

***

Pixbo slog tillbaka Karlstad med 6-3.
Rättvis seger – men Karlstad var vassa. Även om värmlänningarna inte hade alls lika mycket boll som hemmalaget så gick det snabbt när man vände spelet och med en skottvillig Adam Colling så blir det hela tiden farligt när han får mata bollar från kanten.
Men det räckte alltså inte för gästerna.
Matchen avgjordes i början av tredje perioden.
Karlstad fick straff – som Sebastian Degeryd, som ju kom till klubben från just Pixbo, brände, och Pixbo städade också av sitt boxplay – och strax därefter rullade Pixbos förstafemma sönder värmlänningarna: Östholm till Calebsson till Malmström – som inte sköt – till Wiklund som klappade in 5-2.
Hade Karlstad satt den där straffen fram till 4-3 så hade det kanske kunnat bli lite mer nerv.
Men:
Pixbo har verkligen fått igång sin förstafemma.
Mycket beroende på att Martin Östholm har steppat upp.
Men även Patrik Malmström ser bättre ut och i de två senaste matcherna så har han briljerat med sina fina mackor. Han är ju känd för att nypa direkt annars, en utpräglad måltjuv, men mot både Warberg och Karlstad har han öppnat upp planen med sina fina assister – dagens alltså till Wiklunds 5-2-mål, trots att han själv hade ett jättefint skottläge i slottet.
Det är väldigt mycket hot i den där femman, med både Wahlgren och Malmström som kan nosa till sig mål, och Calebsson och Östholm som är skickliga på det mesta.
Dock smolk i glädjebägaren för Pixbo:
Kasper Hydén fick en smäll mot knäet och haltade av.
Inte vad laget behöver, som redan har Mikael Harrysson på frånvarolistan.
Plus:
Albin Jansson, målskytt igen, har verkligen tagit för sig sedan han kom in.

***

Ettan mot tvåan.
Iksu mot Täby.
Iksu som bara förlorat en enda match under säsongen, mot just Täby.
Ett Täby som inte förlorat en enda hemmamatch i år.
Då vann Iksu med 7-4, och det var en rättvis seger i en underhållande match.
Hyfsat jämnt i första.
Iksu-dominans i andra, där man knappt lät Täby låna bollen, och där man också gick upp i en 4-2-ledning.
Inför tredje perioden valde Täby att plocka bort Sara Attermo – som hade en uppsjö av chanser i matchen – från toppkedjan och satte tillbaka Louise Wickström med Jennifer Stålhult och Matilda Sjödin, och man körde över Iksu första minuterna – och lyckades också kvittera.
Men Iksu lyckades stoppa blödningen.
Sofia Joelsson gjorde 5-4 i efterdyningarna av ett frislag och sedan utökade Josefina Eiremo till 6-4 innan en riktig delikatess avslutade målskyttet.
Ett Malin Marklund-utkast skarvades av Frida Norström vid sargen vilket friställde Corin Rüttimann som ensam med Emelie Frisk målade.
Urläckert.
Det var verkligen en stjärnfajt.
Riktigt underhållande.
Man var ju inte minst imponerad av Iksus rull i andra perioden. Inget back-back där inte, utan upp med bollen direkt.
Många var bra i matchen – men matchens gigant var nog ändå Moa Tschöp. Helskotta vad hon kan äga en innebandyplan, både defensivt med sin fysik, och offensivt med sin teknik och blick för spelet.
Nu tror jag inte att vi får se de här lagen mötas förrän i finalen i slutspelet, vilket på ett vis är synd för en bäst av fem mellan de här två hade kunnat bli hur underhållande och kul som helst.
Men blir det SM-final mellan dem är det inte fy skam heller.

***

Kais Mora vann även säsongens andra SM-finalrepris mot Pixbo. Första matchen vanns med 4-1, returen med 8-5.
Kais Mora hade en 5-2-ledning i början av den tredje perioden innan Pixbo åt sig tillbaka och också lyckades kvittera.
Men då klev måldrottningen fram.
Amanda Wall.
Med två och en halv minut kvar gjorde hon 6-5 – vilket kom att bli matchvinnande.
26-åringens andra balja för eftermiddagen, hennes 29:e totalt i år och nu toppar hon skytteligan i hela SSL.
Vem hade sett det inför säsongen?
Hon gjorde ju ”bara” 18 baljor ifjol.
Hon berättade att hon till och med tänkte lägga av förra våren.
– Ja, faktiskt. Men så blev jag uttagen till ett topp- och talangläger med landslaget och då fick jag motivation att fortsätta. Jag höjde mina mål inför den här säsongen och ville verkligen se hur långt jag kan nå, sa hon.
Att hon gav det en chans lär hon ju inte ha ångrat.
Sedan hjälpte det så klart att Malin Andréason (gravid) försvann och att en snajper-plats jämte mackläggaren Anna Wijk öppnade sig, men det är ju inte bara att stänka in bollar för att man spelar med en sådan lirare, man måste ju ha förmågan att hittat nätet också.
Det har Amanda Wall visat att hon har.
– Jag såg mig kanske inte som en målskytt från början, men det har kommit mer och mer med åren, sa hon.
Medan lirare som Ellinor Berling och Jessika Eriksson valde att lämna Dalarna och skuggan av förstafemman, så stannade Wall kvar.
Trots rykten om Uppsala.
Det blev rätt beslut, som det ser ut.
– Jag kände någonstans att jag hade min trygghet i Kais Mora. Det kändes ganska självklart att stanna när jag skulle satsa, sa hon.
Viktig för Kais Mora också att Wall visat att hon kan vara en elitmålskytt i den här ligan när Andréason föll ifrån.
Anna Wijk ser ju ut att trivas med sin nya lekkamrat också.

***

Mer dam idag:

Linköping – Kalmarsund 5-2: Nej, det kanske inte blir någon seger för tokjumbon Kalmarsund i år – nu torskade man på nytt, det tjugonde nederlaget på tjugo spelade matcher. Linköping – med Amanada Larsson i uppställningen igen som också målade på nytt, hon satte 4-1-kassen – tog ett stort kliv mot nytt kontrakt i och med segern, där man nu har distanserat sig till nedflyttningsstrecket med fem poäng.

Tyresö-Trollbäcken – Malmö 2-6: Befriande seger för Malmö så klart, som efter sju raka nederlag fick vinna igen, och som dessutom sköt in lite nytt hopp i slutspelskampen där man på sin niondeplats har sex poäng upp till strecket. Danska stjärnan Cecilia Di Nardo hade stor del i den skånska segern med sina tre mål, ett i varje period, inklusive matchvinnande 3-1. Dessutom svarade Elin Rasmussen för fyra poäng, ett mål och tre assist.

Dalen – Uppsala 7-3: Oj, vilken blytung seger för Dalen. Man låg under med 0-2, men lyckades alltså vända och vann tredje perioden med maffiga 6-1. Umeågänget har ju varit offensivt trubbiga i år och det här var första gången man mäktade med att dunka in sju bollar i en och samma match – dessutom hade man hela sju olika målskyttar. Därmed fixade man också tre poängs marginal ner till nedflyttningsstrecket.

Karlstad – Endre 5-5: Intressant möte mellan två av lagen bakom de fyra stora som gått bra på sistone, och det blev också delad poäng. Mikaela Målström – som hade ett gyllene läge att kvittera till 5-5 mot Täby i fredags – satte 5-5-bollen för Endre vilket fixade poäng för gästerna. Målström-målet satte också punkt för en stark upphämtning eftersom Karlstad hade en 4-1-ledning i början av den andra perioden.

Warberg – Rönnby 4-8: Warberg ledde faktiskt med 4-3 mitt i matchen, men sedan tog man en utvisning och Rönnby kunde kvittera i powerplay – och i sista perioden tryckte västmanlänningarna sedan gasen i botten, gjorde fyra mål på sex skott (!) och vann till slut med komfortabla siffror. Talangerna fortsätter att imponera: Isabelle Nordin Persson, 19, sköt matchvinnande 5-4, Izabell Rydell, 17, gjorde hattrick och Jonna Sjöberg, 18, noterade fyra poäng (två mål, två assist).

***

Igår:

AIK – Mullsjö 6-9: Mullsjö fortsätter att vara starka. Femte raka trepoängaren och laget har poäng i 19 av de 20 senaste matcherna. Som brukligt hamnade laget i underläge mot AIK, men som brukligt så kom man tillbaka och vände på steken. Västgötarnas förstakedja fortsatte att producera, nu med kaptenen och veteranen David Gillek i spetsen, totalt tre mål och en assist från hans klubba. Andreas Stefansson? Jodå, han satte ett hattrick han också – mål för trettonde matchen i rad.

Höllviken – Falun 5-9: Höllviken höll i länge, det var 5-5 i början av den tredje perioden, men skåningarna orkade inte hela vägen ut utan föll till slut mot serieettan Falun. Målkungen Alexander Galante Carlström klev fram och gjorde 6-5 innan vapendragaren Rasmus Enström utökade till 7-5 – och den leveransen från två av SSL:s bästa spelare orkade inte Höllviken svara på.

Storvreta – Warberg 6-3: Det fortsätter att blåsa mot Warberg, men det var inte väntat att man skulle plocka poäng uppe i Uppsala heller. Det stod 2-2 en bit in andra perioden – sedan satte Storvreta in stöten via mål från Albin Sjögren och Mattias Samuelsson, och kunde segla hem tre poäng och fortsätta skjuta fram positionerna i jakten på en placering bland de fyra bästa. Noterbart är att Alexander Rudd fick göra ett par byten i tredje perioden, han får säkert starta nästa fajt. Joel Kanebjörk? Noll poäng…

***

Mer innebandy i veckan som kommer.