En chockvåg spred sig igår när bilderna på Linus Henrikssons klubbslag i ansiktet på Christopher Holmér nådde de sociala medierna.
Ett tag var det lynchstämning på Henriksson, som skulle buras in på livstid eller aldrig mer få spela innebandy.
Ett tag senare var han i vissa kretsar ett offer för en olycklig vinkel.
Men vad hände egentligen?
Jag är inte ute efter att försvara någon, men någonstans så blev diskussionen sned igår, och med snart ett dygns distans är det kanske dags för en sund genomgång av vad som faktiskt hände.
Efter att ha vevat ett videoklipp i evighet, lyssnat på kommentarer både från här och där, fått åsikter som spretar lika mycket som den där klubban spretade i luften, så har jag försökt förstå.
Min uppfattning är den här:
Christopher Holmér gör en rörelse, sätter upp höften i Linus Henrikssons löpväg, vilket gör att Pixbo-liraren tappar balansen och drar i backen – men sedan är det omöjligt att avgöra om klubbans rörsele är en olycklig eller om det är en aktion i stridens hetta där det helt enkelt slår slint i Henrikssons skalle.
Med den bakgrunden:
Det var inget planerat överfall, som en del tycks ha uppfattningen om. Antingen så tog klubban i ansiktet av en olyckshändelse, eller så var det ett hjärnsläpp där och då av Henriksson.
Ett hjärnsläpp i stridens hetta kan aldrig bortförklaras och ska aldrig accepteras, men händer ibland i idrott. Vi har sett många spelare göra saker i brinnande hetta, spelare som är världens bästa killar utanför idrottsbubblan men som inte kan kontrollera adrenalinet där och då.
Det friar inte Linus Henriksson alls, men diskussionen om överlagt våld – lägg ner.
Linus Henriksson ska så klart bestraffas för det där – domarna har anmält händelsen – och kommer säkert att få ett kännbart straff. Det ska han ha, för olycka eller ej, klubban ska inte vara där uppe och härja. ”Man har alltid ansvar för sin klubba” känns lite löjligt ibland för att det inte alltid går att ha ansvar för sin klubba när man tappar kontrollen på andra kroppsdelar, men nu är det så.
Uppsåt eller inte?
Ingen aning – men jag är inte avundsjuk på JN som ska ta beslut om bestraffning.
Vad de än tar för beslut så kommer det bli kritik.
Garanterat.
Deras jobb är i alla fall att ta beslut baserat på vad de ser, vad de inblandade säger och regler i regelboken.
Inte känslor.
Det känns som att just känslorna svallade över igår på sociala medier.
Den första filmen som skickades ut visade från ena sidan, där det nästan såg ut som att Henriksson kastade sig, vände sig i luften och använde klubban som ett baseballträ. Kommentarerna som kom var inte nådiga.
”Känns som att livstid vore ett självklart straff efter ett sådant agerande”, skrevs bland annat.
Därefter kom de officiella matchbilderna, från andra sidan, som visade händelsen i ett helt annat perspektiv, där det var tydligt att Henriksson fick en smäll och trillade, och där klubban sedan (omedvetet eller ej) for upp.
Efter det vände en hel del kommentarer, det talades om olycka istället för överfall.
Oavsett vinkel så är det svårt att bedöma.
Det man dock ska ha med sig:
Döm inte utan att ha all tillgänglig fakta på bordet.
Exakt samma händelse sedd ur två olika vinklar gav två olika uppfattningar – det räcker som argument.
Det viktigaste – att det faktiskt gick bra för Christopher Holmér i en situation som kunde gett betydligt allvarligare konsekvenser – hamnade tyvärr i skymundan igår.