Jag har redan stämplat nästa säsong som stjärnornas återkomst.
Johan Samuelsson och Rasmus Sundstedt återvänder hem till Sverige och SSL efter dubbla år i Schweiz och Kim Nilsson ska sluta lalla runt i Allsvenskan och ska äntligen lira SSL igen.
Tre superstjärnor som driver upp SSL-temperaturen rejält.
Ändå kommer SSL att bli fattigare kommande säsong när David Gillek nu valt att lägga klubban på hyllan.
Ligan tappar en av de största profilerna, en spelare som både är älskad och hatad, en spelare river upp känslor, skapar debatt och som inte lindar in intervjusvar i någon len bomull.
David Gillek har alltid sagt vad han tycker. Han har inte tvekat att kalla motståndare ”tråkiga” eller ”dåliga”, men har inte heller varit blyg – trots sin roll som lagkapten – att såga egna laget när prestationen varit för dålig.
Det stormade rejält kring veteranen för ett par år sedan.
Han var avstängd i 19 (!) matcher under två säsonger för en radda olika incidenter och till slut kändes det nästan som en häxjakt på profilen där han pekades ut i tid och otid för olika saker som hände bara för att han var just David Gillek.
Nej, David Gillek har inte varit en sammetslirare planen, han har delat ut massor av tjuvnyp (en del över gränsen, andra inte), alltid dykt upp när diskussionerna hettat till, varit omnämnd som en av SSL:s mest frekventa ”trash talkers” och liksom på något sätt alltid lyckats hitta stormens öga, men ett tag fick han mer negativt fokus än vad han förtjänade.
Hemmafansen har älskat honom, motståndarfansen har hatat honom.
Samtidigt tror jag också att motståndarfansen någonstans älskat honom också fast de aldrig skulle erkänna det: en klassisk hat-kärlek-spelare, en spelare att skrika ut sin frustration över, en spelare att ständigt irriteras över.
Idrotten livnär sig på känslor.
I ett SSL som idag betecknas som alldeles för känslolöst av många i det gamla gardet som upplevde innebandybegynnelsens riktiga hatmatcher så har David Gillek varit en välbehövlig storm, en spelare som ändå skapat de där känslorna som alla någonstans vill ha.
Han har varit en spelare som alla haft en åsikt om.
Nu har han också fått sin upprättelse.
Alla avstängningar, alla negativa rubriker, alla krissamtal under den värsta stormen har försvunnit, de senaste säsongerna har 35-åringen istället fått visa vilken skicklig innebandyspelare han är.
Han har gått i bräschen för Mullsjö, varit den ledare han ska vara, och var inte minst briljant i vårens slutspel där han vräkte in poäng, hade stor del i utklassningen av Pixbo, en stor del i att västgötarna ändå kunde skaka storfavoriten Storvreta i inledningen av semifinalspelet.
Han lägger av på topp – med ett återupprättat rykte.
David Gillek är också en klassisk Dr Jekyll och Mr Hyde-spelare.
På plan är han den där halvelake spelaren som går över lik för att göra mål eller se till att sitt lag vinner, som älskar att reta och provocera motståndare, som använder alla medel för at skapa fördelar.
Utanför plan är han helylle, tar sig alltid tid för media, säger vad han tycker, vågar svara på kritik, står upp för sina åsikter.
David Gillek lägger inte bara av som en av de mest framgångsrika spelarna någonsin (hans 584 poäng räcker till en tolfteplats i alla tiders poängliga i SSL), han slutar också som en av modern innebandys absolut största profiler.
Han fick aldrig vinna vare sig något VM- eller SM-guld.
Alla håller kanske inte med mig, han är ju inte älskad i alla kretsar, men visst hade jag unnat David Gillek en stor titel.
Oavsett.
Vad man än tycker om David Gillek så tror jag alla håller med om att han kommer saknas i SSL i höst.
SSL blev just lite gråare, lite svalare, lite mer profillöst.