Terrordåden i Norge har startat en debatt om anonyma kommentarer på mediesajter. Det är en bra, svår och viktig diskussion utan självklara svar. Näthat och nätmobbning uppträder i många former och drabbar värst när det riktas mot enskilda personer.

Jag tror inte på att stänga av röster som en följd av terrorattentaten i Norge. Jag tror att vi istället ska lära av hur Norge mötte terrorism, intolerans. Med mer demokrati, mer öppenhet och mer samtal. Samtidigt är det ett faktum att en anonym hatkultur vuxit sig stark på svenska tidningars kommentarsforum.

Jag tänker som ansvarig utgivare av Aftonbladet fortsätta att utveckla läsarmedverkan. Men jag tänker snarast möjligt sluta att vara en distributör av anonymt hat och intolerans.

Det är skillnad på debatt och forum där anonyma påhopp får stå oemotsagda. Det senare skapar inte miljöer där människor vill diskutera och utbyta åsikter.

2,4 miljoner läsare tar varje dag del av Aftonbladet. De flesta i digitala utgåvor. Det gör oss till Sveriges i särklass mest lästa tidning online. Vår ambition är att vara först till framtiden när journalistiken nu byter skepnad från envägs rapportering till digital masskommunikation. Det är en utveckling som rymmer stora möjligheter till utveckling för journalistiken. Men det ställer också nya krav. Med det massiva genomslag som Aftonbladet har i dag följer ett nytt, utvidgat ansvar för samtalsklimatet i Sverige.

Aftonbladets redaktionsledning har följt, diskuterat och tagit intryck av debatten om läsarkommentarer efter terrorattentaten i Norge. Inom kort genomför vi som ett resultat av detta ett antal beslut vad gäller läsarmedverkan:

1. Anonyma kommentarer ersätts av öppna kommentarer. I ett samarbete med Facebook ändrar Aftonbladet inom några veckor kommentarsfunktionen så att läsare som vill diskutera Aftonbladets journalistik välkomnas att göra det öppet, med sin facebookidentitet. Det är inget vattentätt system, men det är ett första steg mot öppenhet.
2. Möjligheten att vara anonym kommer att finnas kvar, men bara i dialog med redaktionen. Vi ställer från och med nu ett krav på oss själva om större närvaro i diskussionen med läsare. Del av arbetstiden för reportrar, ansvarig utgivare, nyhetschefer och så vidare kommer att avsättas för läsarkontakt.

Att vara anonym är en viktig dimension i kontakten med våra läsare i känsliga frågor. Aftonbladet driver sedan ett par år till exempel återkommande granskningar av kvinnomisshandel, människor som råkar illa ut i försäkringskassan och mobbning i skolan. I skolgranskningen i våras såg vi exempel på hur missförhållanden kom till vår kännedom via diskussioner mellan reportrar och anonyma läsare i våra forum. I interaktiva funktioner som våra chattar och cover-it live kommer det därför även fortsättningsvis gå att vara anonym, liksom i ämnesspecifika läsarforum där våra undersökande reportrar är närvarande.

3. Tillsammans med vår systertidning VG i Norge inleder vi ett samarbete för fortsatt utveckling av läsarkommentarer för att förbättra öppenhet och funktion. VG har samma unikt starka ställning som digital nyhetskälla i Norge som Aftonbladet har i Sverige. Vi inspireras mycket av varandra och vi kan inte tänka oss en bättre partner i denna fråga.

”Censur! ” kommer sannolikt att vara en vanlig reaktion på denna reform som Aftonbladet nu genomför. Låt mig i ett försök att möta den diskussonen direkt konstatera:

Det är helt fel. Vi inför ingen förhandsgranskning för att godkänna åsikter. Detta är en strävan mot öppenhet när du vill tycka till på Aftonbladet och ett erbjudande om anonymitet när du vill berätta känsliga saker i dialog med oss och andra läsare.

Som läsare kommer du även fortsatt att vara mycket välkommen att tycka vad du vill på Aftonbladet.Men som utgivare vill jag att du i fortsättningen står för vad du tycker.

Journalistiken söker nya vägar. I dag startar vår projektchef Maria Trägårdh tillsammans med webgeniet Emanuel Karlsten en av Aftonbladets stora satsningar för hösten.

Vad vi ska granska? Vi vet inte ännu. Denna gång startar vi helt ute hos läsarna för att i dialog komma fram till vad ett antal av våra skickligaste reportrar på research ska ägna sig åt den närmsta tiden. Det är långt ifrån forna tiders grävgrupper som försvann från redaktionens radar i ett antal veckor, grävde ner sig i arkiv och kom upp med ett avslöjande som säkert var viktigt, men ärligt talat ganska teknisk och svår att bli engagerad i.

Jag tror inte att den typen av journalistik kommer att dö. Drömmen om ett IB eller ett Bofors scoop hägrar förhoppningsvis fortsatt för många journalister. Men dialogen med läsarna har stora möjligheter att utveckla också den grävande och undersökande journalistiken. Därför testar vi nu att form av en webfilm och alla andra webkanaler du kan komma på, börja ute hos läsarna innan vi bestämmer oss för ämnet för detta projekt. Vart det tar vägen får vi se.

Fördelarna med detta sätt att jobba märkte vi inte minst i våras när vi granskade skolan på ett helt nytt sätt i nära samarbete med läsarna. Resultatet blev engagerande journalistik när den är som bäst. Avslöjanden, kampanjer, granskningar och förklarande reportage. Men vägen dit berikade journalistiken. Inte bara engagemanget, men mängden bra tips och bra material att granska överväldigade oss. På Aftonbladet är detta början på en ny strategi för journalistiken där vi den närmsta tiden allt tydligare kommer att jobba med första fokus på online och där reportrarna i mycket högre utsträckning kommer att vara i kontakt med läsarna under tillblivelsen av våra artiklar. Det är inte okomplicerat och vi har inte allt på plats ännu. Men det har en stor fördel: Det är mycket roligare och ett arbetsmetod som fyller oss med ny energi!

Skarpt och svårt nyhetsläge om Libyen just nu. Sky News leder vägen med klassiskt fotarbete. Deras korrespondent Alex Crawford har rapporterat hela natten och morgonen inifrån Tripoli.

Uppgifter om Gadaffi flyger kors och tvärs genom både såväl sociala medier som nyhetsbyråer och nyhetsorgansiationer. Ett klassiskt kaosläge med ett numer helt oumbärligt inslag: twitterflödena. Bäst som jag har hittat är raka enkla #Tripoli.

För svenska medier gäller nu närvaro i Libyen för att kunna föra världsnyheterna nära. Aftonbladet började resan mot Tripoli i helgen. Vi hoppas ha ett team på plats under dagen i dag.

Erik Wiman åker direkt från Afrikas horn där han bevakat svälten och ansluter med Jerker Ivarsson som reste från Stockholm i går morse.

Det är ett svårt, farligt och viktigt arbete som väntar dem i världsnyheternas centrum närmsta dygnen. Det handlar mindre om att söka nyhetsbärande information för svenska journalister. Mer om förmåga att skildra vad som händer på plats, sammanfatta och sätta uppgifter i ett sammanhang och berätta engagerande utifrån vad de själva ser och hör.

Siffrorna för Aftonbladets räckvidd och upplaga över sommaren är utlovade före augusti månads utgång. Scorecards för juni och juli kommer att publiceras i god ordning och samlat här under på Aftonbladet i siffror och som medieintyg på Pricewaterhouse hemsida så fort de är godkända.

Aftonbladets strategi med total transparens om siffror vad avser upplaga, trafik, och räckvidd ligger självklart fast.

Utan att föregripa siffrorna kan jag konstatera att trenden denna sommar är fortsatt tydlig: print backar, digitalt fortsätter att öka. Utmaningen är därmed fortsatt lika tydlig: utveckla journalistik och affärsmodeller i digitala utgåvor.

The Guardian i England är ett intressant och provocerande exempel med sin ”Online first” strategi som de gick ut med i juni.

Den positivt inställda kan skönja en trend med större acceptans för betalt innehåll, generellt på nätet men också på dagstidningar.

Internationellt ser vi New York Times nu hett debatterade betalmodell börja nå framgång. De har efter noga utveckling och studie nått en enkelhet i sitt digitala betalerbjudande som i vart fall har förutsättningar att förstås av läsarna.

Här hemma finns en ljuspunkt i Aftonbladets Plus-försäljning i sommar. Vi pratar en smått sensationell ökning. Jag ska vänta med exakta siffror tills vår digitala upplaga är reviderad av Pwc, men den kommer att visa på tillväxt för digitala prenumeranter av Aftonbladet.

Vi har ett jobb kvar att göra med Plus för att få tjänsten lika begriplig som New York Times. Dessvärre är det knappast ett arbete som på kort sikt löser dagstidningarnas utmaning. Men förhoppningsvis något som sätter fart på fler svenska dagstidningar att börja jobba. Vi behöver mer konkurrens vad gäller betalmodeller för att utvecklingen ska gå framåt.

Utvecklingen av webben som handelsplats går fortsatt starkt med kuponger, enklare finansiella tjänster och serviceförmedling som tydligaste trender.

Smarta mediehus har sett till att få dessa nya intäktsströmmar till sig. Schibsted sticker ut också i en internationell jämförelse i denna aspekt.

Men dessa nya intäktsströmmar används inte för att lösa problemet med hur journalistik ska finansieras i dagstidningshus när intäkter från print viker.

Det blir mycket spännande framåt att hålla koll på hur innehåll, tjänster och kommersiella budskap ska leva ihop. Ingen har svaret ännu. Men den som vill studera överkursen i den frågan hittar intressanta tankar i analyserna av AOL:s köp av Huffington Post tidigare i år. Eller i att försöka förstå hur Google nu närmar sig publishing.

Journalistikens historiska koppling till kommersiella budskap i form av annonsering är fortsatt tydlig, men utmanas i takt med att nya aktörer som jagar annonspengar börjar bli tydliga.

Facebook och Google har på kort tid byggt ansenliga säljstyrkor här på vår lilla svenska marknad. Det kommer naturligtvis att märkas i nyhetsmediernas online intäkter redan i år och sannolikt mer framåt.

Om jag zoomar in ytterligare, skulle jag lugnt konstatera att Aftonbladet och Expressen är fortsatt goda konkurrenter redaktionellt. Men vad avser kvällstidningskategorins kommersiella framtid syns tuffare konkurrens än varandra redan på radarn.

To be continued…

Okej… dags att skaka rosten ur bloggen efter sommaren. Börjar med att lägga ut några gamla ord om vår Afrikakampanj. För att hålla loggen korrekt och för att den fortfarande är viktig.

Tillbaka på jobbet?

Jag vill be dig om en mycket enkel, mycket viktig sak. Jobba en timme i dag för Afrikas barn. Njuter du fortfarande av semester? Ge en timmes semesterlön.

Vi har i 12 dagar publicerat Erik Wiman och Magnus Wennmans starka reportage från svältkatastrofens östafrika.

Det är omöjligt att inte bli berörd. Det är möjligt att göra något.

I samarbete med Läkare utan gränser samlar Aftonbladet in pengar till katastrofens offer. Läkare utan gränser är en fantastisk organisation i en så extrem situation som nu råder på Afrikas horn. Våra team har mött dem i arbete i flera katastrofområden. De tar sig alltid snabbt fram och har ett glasklart fokus i sitt arbete: rädda liv.

Och situationen är extrem i Afrika nu. Flyktinglägret Dadaab i Kenya ska klara 90 000 människor. I dag lever på samma yta 470 000 människor på flykt undan torka och missväxt. Fler än vart tredje barn är gravt och akut undernärt. De är så svaga att en vanlig enkel infektion betyder döden.

Just nu behöver Läkare utan gränser pengar för att kunna leverera medicin och specialkost särskilt anpassad för undernärda barn och föräldrar.

Och nu handlar det alltså om dig och mig.

Vi var oroliga för att engagemanget skulle vara lojt. I skuggan av terrorattentaten i Norge och mitt i semestertider. Vi hade fel.

Ni har visat ett fantastiskt engagemang dessa dagar. Aftonbladets läsare har hittills skänkt över 12 miljoner kronor. Artister har skänkt intäkter från spelningar och föreställningar för att stödja vår kampanj ”1 timme för Afrika”.

–      Varje krona vi samlar in kommer vi att omsätta i handling på plats på Afrikas horn. Behoven är enorma. Vi jobbar för att få mer resurser och skicka mer folk, säger Johan Mast, generalsekreterare på Läkare utan gränser.

I dag utlyser vi därför timmen för Afrika, mellan klockan 14.00 och 15.00.

Att vara med är enkelt. Gå in i tabellen här intill och kolla hur mycket du ska sätta in. Du kan också enkelt föra över pengarna via sms.

Titta på Magnus Wennmans bilder här intill. Det räcker som förklaring till varför det är viktigt.