SÖNDAG 17 juni 2012.

KIEV. Det blir mycket tydligt nu under fotbolls EM. Framtidens journalister är de som bygger en relation med sin publik. Behovet av att rama in en händelse i en stum text som inte länkar vidare och inte går i dialog, håller drastiskt på att minska. I vart fall vad gäller journalistiken.

Det är ett sätt att beskriva orsaken till papperstidningens tillbakagång. Men det betyder inte att behovet av journalistik minskar. Tvärtom. Ett sätt att få syn på journalistikens utveckling är att följa Sportbladets fotbollsrapportering från EM dessa dagar.

De befinner sig ständigt och i realtid i dialog med sina läsare. Vi förväntar oss inte bara analys efter matchen utan också under den. Jag kommer i skrivande stund från en lunch med Sportbladets mångfaldigt prisbelönta fotbollsjournalist Erik Niva. Under matcherna skriver han blixtkorta pregnanta analyser och stämningsskildringar på twitter. Omedelbart efter matchen lämnar han en snabb analys på aftonbladet .se. Dagen efter kan du läsa Sveriges mest kunniga analys om matchen i Sportbladet.

Däremellan bygger han tillsammans med vår likaledes prisbelönta fotbollsjournalist Simon Bank och i dialog med läsarna, det mest insatta, kunniga och personliga som finns att läsa om fotboll på svenska i bloggen Bank&Niva.

Jag kan fortsätta rada exemplen med Sportbladets medarbetare. Jennifers Wegerups härliga blogg från Milano som tar oss nära ett liv kring cirkus Zlatan, eller hur Johanna Frändén jobbar med twitter (och sin Tymosjenko frisyr) för bygga en ny kommunikation med läsarna. Robert Lauls temperamentsfulla tweets som låter hans person komma fram, eller hur Petra Thorén kompletterar sin nyhetsrapportering med blixtsnabba fakta. Marcus Leifbys banbrytande liverapportering.

Peter Wennman borde öppna sin Facebook för världen. Hans uppdateringar om sin väg genom Polen på väg mot mästerskapen är det roligaste utanför fotbollen från EM hittills. Rumpdebatter inkluderat. Fråga om du får bli hans kompis! (Var beredd på ett nej, men fortsätt tjata på en av våra allra finaste stilister…)

Det går i dessa tider 20 föreläsningar på dussinet om sociala medier och journalistik. Det tävlas lite om att vara mest insatt i det senaste knasiga namnet på någon ny tjänst. De mest radikala menar att sociala medier kommer att ersätta vanlig journalistik.

Det tror jag inte alls. I grunden är sociala medier en fantastisk utvecklingsmöjlighet för journalistiken. I vart fall för de som förstår att nyhetsburen journalistik är på väg att bli en öppen process i dialog. Vägen fram till artikeln är i många fall lika intressant som själva artikeln.

Detta kan man föreläsa om. Eller så kan man göra som våra medarbetare på Sportbladet – utveckla det i verkligheten. Det är en god tröst att få följa världslagens väg mot EM-titeln genom dem nu när Sverige är ute ur leken.