SÖNDAG 26 januari 2014.

Utvecklingen av media går så fort i dag att det är lätt att inte se skogen för träden.
I Aftonbladets fall är träden en lång räcka av rekord i antal läsare som ni läsare skämt bort oss med.
Att Aftonbladet går in i detta år med fler läsare än någonsin i historien är något vi är både stolta och glada över. Men låt oss försöka se vad som är skogen bakom alla dessa siffror. Vad ligger bakom Aftonbladets senaste verifierade rekordsiffra som visar att ni är 3 145 000 läsare varje dag?
Det gör oss till Sveriges i särklass största nyhetskälla online.
Flera läsarundersökningar visar tydligt att det absolut viktigaste skälet för de flesta läsare att läsa Aftonbladet är att få reda på vad som hänt. Nyheter kort och gott. Svar på den basala frågan om något har hänt som intresserar eller påverkar mig.

Det kan tyckas vara ett konstaterande ungefär lika spännande som att vatten är vått. Men svaret illustrerar faktiskt den största förändringen för Aftonbladet i modern tid.

En kvällstidning var traditionellt ett komplementmedia. Något man köpte och läste för att man visste att man fick veta lite mer om en kriminalhistoria, få nyheter kring kändisar och artister, eller för att man gillade sportbevakningen, eller höll med eller mot tidningens krönikörer, ledar- och kulturskribenter.
Allt det där är fortfarande sant och mycket viktigt för oss. Dödssynden för en kvällstidning är att vara tråkig och oengagerad. Mycket av det vi på fackspråk kallar för mix handlar om att erbjuda våra läsare en skön stund, ett skratt eller något som berör och engagerar.
Men skillnaden är att så många läsare i dag i så hög utsträckning också kommer till Aftonbladet för rena, raka händelsenyheter.
Så var det inte förr. Och förr är i detta sammanhang inte längre än 10 år sedan. Förr fick svensken i huvudsak sina nyheter från radio eller tv, eller från sin morgontidning. Kvällisen var ett komplement.

I dag är det i allt högre utsträckning tvärtom. Läsarna kommer till Aftonbladet först och kompletterar med något annat media för att få ytterligare perspektiv och andra analyser.

Med en tjusig term kan vi idag säga att Aftonbladet är Sveriges primära nyhetskälla online. Flest svenskar kommer till oss för att snabbast få sina nyheter än till någon annan nyhetskälla.
Det gäller i särskilt hög utsträckning unga människor och alldeles i synnerhet i mobilen.

Vi diskuterar detta mycket i redaktionsledningen nu. Att gå från komplementmedia till huvudsaklig nyhetskälla ändrar till del vårt publicistiska uppdrag och ansvar. Det ändrar också vårt sätt att arbeta på redaktionen. Förr i tiden kom vi till redaktionen på morgonen och ägnade oss att planera och fundera på vad som kunde vara spännande och relevant för våra läsare någon gång efter lunch nästa dag. Det är då papperstidningen har sin huvudsakliga läsning.

I dag är ni läsare med oss från tidig morgon till sen kväll. Ett antal tiotusental svenskar är också med oss från andra delar på jorden under nattetid. Detta förändrar Aftonbladet på ett positivt och spännande sätt. Vi har vi en ny balans att hantera i vår journalistik.

Å ena sidan vill vi behålla kvällstidningens förmåga att engagera och blanda högt och lågt. Å andra sidan vill vi bli bättre på att snabbast ge dig händelsenyheterna och nyhetsöverblick.
Vi jobbar allt mer med en strategi vi kallar för nyhetsdygnet. Det handlar om att leverera nyheter som passar bäst för olika tider på dygnet och i olika situationer beroende på om du läser oss i din smarta mobiltelefon, i pappersutgåvan, i läsplattan eller på din laptop. Vi måste planera för morgon, förmiddag, lunch, eftermiddag, kväll och natt.
Förenklat kan vi beskriva det som att morgonen handlar om nyhetsöversikt och lansera vår opinionsjournalistik, förmiddagen om att försöka sätta agendan med en egen story, eftermiddagen om att hitta samtalsämnen och kvällen i allt högre utsträckning om tv och bevakning av händelser inom sport och nöje.

Och all planering kan i varje stund ställas på ända av breaking news. Ett område där i dag tv-bevakning är en omistlig del av Aftonbladet.

Vi kan och vi ska bli mycket bättre på allt detta. Den viktigaste metoden för oss är dialogen med er läsare. Vi vet i mycket högre utsträckning vad ni läser (det är inte alltid samma sak som ni säger att ni läser…) och vad ni delar och engagerar er i. Den kunskapen är den i särklass viktigaste för utvecklingen av Aftonbladet framåt.
Spännande är att vi nu också ser att våra konkurrenter får att allt tydligare onlinefokus. Det gäller såväl Sveriges Television, som Sveriges Radio, Expressen, morgontidningarna och lokaltidningar. De har valt lite olika spår, men samtliga växer nu i räckvidd online och produktutvecklar.

Det är en välkommen konkurrens som kommer att stimulera utvecklingen och förhoppningsvis runda av den tjatiga diskussionen om papperstidningens eventuella död. Den diskussionen har mycket litet att göra med utvecklingen av nyhetsmedier framåt och är fel fokus.

Den stora frågan för nyhetsbranschen är inte papperstidningens väl och ve. Jag vill också påstå att räddningen inte heller är att kräva stopp för utvecklingen av Public Service, även om det är en populär uppfattning i min del av branschen.
De stora frågorna är istället dessa:
• Hur påverkas journalistiken av att bli mätbar och delbar?
• Vad betyder det att allt mer av nyhetsbevakningen sker i realtid?
• Hur ska nyhetsmedier produktutveckla för att klara konkurrensen från amerikanska internetjättar som utvecklar avancerade annonsprodukter som inte alls är kopplade till journalistik?

Den som svarar bäst på dessa frågor har en spännande framtid. Den som inte bryr sig om dem måste fråga sig om framtiden alls är intressant.