SÖNDAG 9 mars 2014.

En mycket viktig och förhoppningsvis epokgörande dom föll i veckan mot högerextremisten Kamil Ryba. Han dömdes till sex månaders fängelse för brott mot medborgerlig frihet.
I allt förvirrat prat om politiskt korrekta journalister som hot mot yttrandefriheten kan det vara läge att påminna oss om de medborgerliga friheterna och vad de faktiskt betyder.
Detta har hänt:
Den 13 december i fjol klev Kamil Ryba in på tidningen GT vid Kungstorget i Göteborg och kastade ägg mot ett fönster i entrén.
Hans uppträdande sattes i samband med att GT:s systertidning Expressen granskat vilka som ligger bakom anonyma rasistiska hatkommentarer och hets mot folkgrupp på sajten Avpixlat. GT hade också publicerat samma granskning.

Ryba hotade närvarande personal på GT att komma tillbaka beväpnad med kniv till tidningen om man inte slutade att skriva denna typ av artiklar.

Den 23 januari i år följde Kamil Ryba upp sitt hot. Denna gång i form av ett paket som skickades till GT, adresserat direkt till GT:s chefredaktör Frida Boisen och Expressens chefredaktör Thomas Mattsson. Paketet var utformat så att det kunde misstänkas innehålla en bomb. GT:s redaktion utrymdes, polisen sköt sönder paketet. Det innehöll en kniv och koranen. Kamil Ryba tog på sig händelsen och förklarade att det var en politisk aktion. Han förklarade vidare:
”Kniven hör ihop med koranen, helt enkelt med hela Islam. Det är ju en våldsam ideologi. Det är inte en religion.”

Kamil Ryba är en människa som är besatt av islam. Hans aktiviteter i sociala medier berättar om en man som ägnar stor del av sin vakna tid åt att leta och länka hat mot muslimer, eller artiklar om brott som en muslim begått för att visa att alla muslimer är brottslingar. Kamil Ryba leder en samling som kallar sig för Swedish Defence League. En lite ljusskygg gruppering som enligt Researchgruppen har English defence league som förebild. Skillnaden är att den brittiska organisationen förenade gatuvåld i form av fotbollshuliganer med sociala medier. Rybas organisation samlar ytterst få, något tiotal, till sina gatuaktioner.  På Facebook har de cirka 9000 följare. Han driver som en fri radikal mellan nätmiljöer som Avpixlat, hatgrupper på Facebook, demonstrationer på Malmös gator och kopplas av Researchgruppen till den antimuslimnska tidningen Dispatch International och Tryckfrihetssällskapet.

Hans hot mot GT och Expressen kommer i en tid då hoten mot svenska tidningsredaktioner för vad de publicerar ökar. Hittills har polis och rättsvårdande myndigheter varit valhänta i hanteringen av den här typen av hot.

Föreningen Utgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter har gjort ett viktigt jobb med att uppmärksamma situationen och bland annat fört diskussioner med högsta ledningen för Säpo om att vi faktiskt har en situation där vi de senaste två åren sett hot mot Aftonbladet, Göteborgs-Posten, Länstidningen i Östersund, Värmlands Folkblad, Eskilstuna-Kuriren, Jönköpings-Posten, Värnamo Nyheter, Norra Skåne, Hudiksvalls Tidning, Östran, Östgöta Corren och nu senast GT och Expressen.

Det handlar i olika grad om hot för att få tidningarna att sluta skriva om vissa ämnen. Det är inga vanliga olaga hot. Det är brott mot medborgerlig frihet. Ingen har fällts för det brottet sedan 1950-talet. Rättsstaten Sverige har i bästa fall glömt bort vad lagen om medborgerlig frihet säger, i värsta fall medvetet bagatelliserat händelserna.
Det finns något symtomatiskt och på ett dåligt sätt typiskt svenskt i detta. I USA levandegörs ständigt de fem medborgerliga friheterna i konstitutionen. Barn lär sig rabbla dem, orden trycks på kaffemuggar, museum gör fantastiska interaktiva utställningar av dem, Hollywood och TV-industrin gestaltar dem i olika former. Fundamenten på vilka den amerikanska nationen vilar. Ni känner igen dem:

Freedom of speech. Freedom of the press. Freedom of religion. Freedom of petition. Freedom of assembly.
Yttrandefrihet. Pressfrihet. Religionsfrihet. Föreningsfrihet. Mötesfrihet.

Det är inte det att vi inte har de medborgerliga friheterna i Sverige. Vi har dem till och med stadgade i världens äldsta tryck- och yttrandefrihetsgrundlag. Det är något att känna genuin stolthet över Sverige för. Men istället för att odla denna nationella stolthet tenderar de medborgerliga friheterna att tas för givna. De trycks sällan på kaffemuggar, om ni fattar vad jag menar. Vi tar dem så för givna att när de hotas är det liksom inte på riktigt
Visst, det står där i lagen. Men den var väl inte skriven för att skydda tidningar mot knasbollar som Kamil Ryba? Fast det är de ju såklart.
Rybas försvar i tingsrätten gick ut på att han inte menade någonting med någonting. Han hade en synpunkt på artiklarna bara. Det är inte ens kvalificerat struntprat. Om det varit sant hade han utnyttjat sin och allas vår medborgerliga frihet i form av yttrandefriheten och uttryckt sina synpunkter i ord. I tidningarnas kommentarsfält, i debattartikel eller traditionell insändare, på andra sajter, i en blogg, på facebook eller på twitter. Möjligheterna i dag är fantastiska och har vidgat spannet på åsikter som framförs. Sociala medier, traditionella medier och nya medier korsbefruktar varandra på ett sätt som vi aldrig tidigare sett i historien.

Men Kamil Ryba vill minska detta spann, krympa åsiktskorridoren om ni så vill. Han använde ingen av dessa möjligheter för att göra sin röst hörd.
Istället skickade han ett hotfullt paket för att ingjuta rädsla hos Frida Boisen, Thomas Mattsson och deras redaktioner i ett försöka att få dem att sluta publicera.
Så ser ett brott mot den medborgerliga friheten ut. Och äntligen användes lagen i Göteborgs tingsrätts. Det är nu mycket viktigt att domen mot Kamil Ryba vinner laga kraft efter prövning i Hovrätten och blir vägledande framåt.