Startsida / Inlägg

Söndagskolumn #119. Om hur alla är jämlika, men några är jämlikare än andra på internet.

av Jan Helin

SÖNDAG 16 november 2014.

Tänk dig följande:
Du har ditt telefonabonnemang via en särskild operatör. Vi kan kalla den Telex.
När du valde Telex stod du och valde mellan Telex1, Telex2 och Telex3. Det var olika priser och erbjudande om telefoner som vanligt.
Men det som till slut fick dig att välja Telex var att de erbjöd en oemotståndlig deal vad gäller Aftonbladet TV och YouTube.

Via Telex fick du fri och obegränsad tillgång till hela Aftonbladet TV:s och YouTubes utbud. Alla livesändingar, alla program och klipp – rubbet. Fritt att streama så mycket du vill och med full fart.
När du streamar annat innehåll via ditt Telexabonnemang, till exempel från SVT eller TV4 så dras det däremot från den mängd data du kan streama via ditt abonnemang varje månad. Bara Aftonbladet TV och YouTube är fritt. Orsaken är naturligtvis ett avtal som Aftonbladet TV och YouTUbe gjort med Telex. Tittar du på något annat äter det av ditt abonnemang, men det går ofta också långsammare eftersom det i avtalet mellan Telex, Aftonbladet TV och YouTube också ingår en garanti om prioritet i nätet.

Det jag just beskrivit skulle utmana det som kallas för nätneutralitet. Telexabonnemanget är ännu inte verklighet i Sverige. En hel del talar för att det skulle kunna bli det. En hel del annat talar emot.
I USA har nätneutraliteten redan börjat utmanas. Videotjänsten Netflix slöt i februari i år ett avtal med bredbandsgiganten Comcast som gör att om du har ditt internet via Comcast så blir din Netflix tjänst 66 procent snabbare än om du har en annan internetleverantör. Den tekniska lösningen kallas för ”peering” och gör att Comcast kunderna får direkt access till just Netflix, utan att passera den trögare vägen via det allmänna internet. Det är ett direkt brott mot nätneutraliteten.

I botten på de frågor sådana här avtal väcker ligger vad vissa anser vara en av de största affärsfrågorna för medier i vår tid. Andra menar att det är en mindre intressant fråga i sammanhanget. De menar att den frågeställning jag just beskrivit är den största demokratifrågan i vår tid – nätneutraliteten.

Begreppet nätneutralitet skapades i USA för drygt tio år sedan när nätaktivister formerade sig i protester mot möjligheten för telekombolag och internetleverantörer att kontrollera och prioritera information och trafik på internet.
Det var framsynt, långt bortom den lite inskränkta och i mitt tycke ointressanta debatten om fildelning som hittills fått större utrymme än nätneutraliteten. Fildelningen är mindre spännande för att den enligt mitt sätt att begripa världen är ett självklart brott mot upphovsrätten. Men det är inte de som är upptagna av att följa lagar och regler som vinner på internet.

Du ska vara snabb, fräck, globalt stor, säga att du inte är ond och erbjuda världens bästa digitala tjänster. Klarar du det så viker upphovsrättsinnehavarna ner sig och sätter sig istället i seminarier och undrar hur de ska bli bättre i sociala medier.

Sådan är storyn om TV-bolagen och YouTube. Till en början var de rosenrasande på fräckheten och försökte stoppa sitt innehåll att sprida sig, i dag måste de vara på YouTube att få yngre tittning. Senaste exemplet skrev jag om här i förra veckan där Tysklands samlade publicister utmanade Google och förbjöd dem att lägga upp sammandrag av artiklar i sökresultaten. Okej, sa Google och tog bort innehållet. Trafiken till tyska mediesajter störtdök med 40 procent. Publicisterna hissade vit flagg efter 14 dagar.

Fildelning och upphovsrätt har möjligen fått större utrymme i debatten än nätneutraliteten för att den är lättare att begripa, som Hanna Fahl skrev i en intressant artikel i DN i går.
Här hemma har TV-bolagen försökt uppmärksamma den nya regeringen på vikten av nätneutralitet. SVT, TV4, SBS Discovery (Kanal 5 med mer) och MTG TV (TV 3 med mer) skrev ett gemensamt brev om saken häromveckan.

Tillsammans med de stora filmbolagen i Sverige låg de också bakom stämningen av Bredbandsbolaget i veckan. Orsaken till stämningen är att Bredbandsbolaget, enligt tv-kanalerna och filmbolagen, måste stänga ner aktörer som Pirate Bay och Swefilmer. Den som har sitt internetabonnemang via Bredbandsbolaget ska inte ha tillgång till piratsajterna.

Det finns goda argument för en sådan hållning. Men vad hände nu med engagemanget för nätneutraliteten?

Ska internetleverantörerna nu plötsligt bli gatekeepers och prioritera visst innehåll framför annat? Ansvariga utgivare rentav. Det enkla svaret är naturligtvis nej, det är inte det som avses med stämningsansökan. Film- och tv-bolagen anser bara att bredbandsleverantören ska sluta ge access till sajter som bryter mot lagen i form av upphovsrätten.

Aktionerna i Sverige är tecken på det uppenbara: starka lobbykrafter är nu igångsatta kring regulatoriska frågor för att skydda existensen och affären för bolag med en analog historia av rörlig bild. Nya aktörer med mycket större närvaro på internet än traditionella TV-kanaler, till exempel Aftonbladet TV och YouTube, kan teoretiskt röra sig snabbare och rentav utmana nätneutraliteten tillsammans med till exempel en telekomoperatör. Det är svårare att göra för den som har svag närvaro i digitala kanaler.

Så vad blir nästa steg från film- och tv-bolagen? Att stämma Google? Det är ju de som leder publiken till ställen där material som skyddas av upphovsrätt sprids olagligt.

Men… skulle inte tro det va? Störst går först också i den nya världen, där vi alla såklart värnar demokratiska värden.

  • Tjänstgörande redaktör: Jenny Åsell, Mikael Hedmark
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB