I morse meddelade Högsta domstolen att polisen inte har rätt att göra husrannsakan på Aftonbladets redaktion. Hovrättens tidigare dom om att tillåta husrannsakan på Aftonbladet faller därmed.

Fallet rör rapporteringen kring ett rån av en guldbutik i Kista Galleria i maj 2015. Aftonbladet publicerade bilder på vad som kunde vara två av gärningsmännen. Ansiktena maskerades vid publiceringen då omständigheterna var oklara. Polisen begärde en husrannsakan för att få ut de digitala bilderna omaskerade. Problemet var inte att lämna ut bilderna omaskerade. Problemet var att de digitala filerna innehöll källskyddad information om den som tagit bilden, och som av rädsla för gärningsmännen krävt att få vara anonym.

Så här sammanfattar Högsta domstolen domen:

”Högsta domstolen konstaterar att en genomsökning hos Aftonbladet för att hitta bildfilerna medför stor risk för att uppgifter röjs om vem som har lämnat meddelanden och upplysningar till tidningen med begäran att få vara anonym. Rätten att vara anonym är särskilt skyddsvärd. Det krav på proportionalitet som gäller för användning av tvångsmedel hindrar därför husrannsakan.
I sina beslutsskäl konstaterar Högsta domstolen att det skydd mot beslag som finns för vissa skriftliga handlingar även gäller för digital information. Skyddet omfattar då allt som finns i filen med den eftersökta informationen.”

Hela domen hittar du här.

Det här är en bra och viktig dom. Högsta Domstolen har nu slagit fast den för tryck- och yttrandefriheten heliga principen om källskydd som stadgas i svensk grundlag.

HD gör en så kallad proportionalitetsbedömning. De bedömer att risken är stor för att en husrannsakan skulle kunna innebära att källskyddat material röjs. Vid en avvägning väger källskyddet därför tyngre, trots att brottsutredningens intressen i detta fall anses väga tungt.

HD konstaterar också att lagstiftningen är otidsenlig och riktar sist i domen en tydlig uppmaning till lagstiftarna att ”råda bot på detta”.

För mig har denna historia aldrig handlat om något annat än att värna källskyddet. Det var polisen som valde att utmana det genom att begära en husrannsakan. Det var tingsrätten som sa ja till denna husrannsakan med en formulering som gav polisen tillstånd att beslagta datafiler och till och med datorer med källskyddat material. Det var fullständigt oacceptabelt.

Polisen handlade respektlöst gentemot källskyddet genom att kräva husrannsakan. Tingsrätten agerade ogenomtänkt och oförsiktigt gentemot grundlagen genom hur beslutet om husrannsakan formulerades.

Saken i sig – att polisen ville ha tillgång till bilderna på misstänkta gärningsmän – hade sannolikt kunnat lösas i samförstånd, med källskyddet intakt. Om källan gett sitt medgivande, hade vi kunnat lämna ut en kopia på bilden där de källskyddade uppgifterna tagits bort, och saken hade snabbt kunnat vara ur världen.

Aftonbladets syfte är att värna källskyddet, inte att obstruera brottsutredningar.

Nu valde polisen istället att utmana källskyddet genom att kräva en husrannsakan. Det blev därför principiellt viktigt att låta rättsprocessen ha sin gång.

Bilder från läsare och tipsare ökar. Det är i grunden positivt, om än inte oproblematiskt. Ansvariga utgivare kommer i allt större utsträckning att hantera bilder som i sin ursprungsform är intressanta för polisen, men som av pressetiska skäl i vissa fall kommer att maskeras vid publicering på grund av att alla omständigheter inte är kända.

Framåt kommer vi nu att diskutera en policy om hur vi hanterar polisens förfrågningar om denna typ av bilder.

Det kommer att ske i samråd med jurister med ledning av Högsta domstolens dom, och presenteras för branschen för diskussion i lämpligt forum.

Här är Schibsteds jurist My Golands analys av domen: