I helgen och kanske på måndag kommer det se lite rörigt ut här. Det beror på att vi nu flyttar alla Aftonbladets bloggar till Wordpress.
På tisdag törs jag lova att min blogg är snyggare än den någonsin har varit.
Håll ut!
Jag har kallat den mobilrevolutionen här förut. Vi kan sluta med det nu, konstatera att revolutionen är över och en ny världsordning inträtt för mediekonsumtion:
Mobilen är snart den primära nyhetskällan.
Aftonbladets strategi för att klara strukturomvandlingen på mediemarknaden är att snabbt ta ledning som nyhetskälla i de nya kanaler som våra läsare väljer. Vi jobbar hårt för att ta med oss vår journalistik, våra berättelser och service till vilka plattformar ni läsare än väljer. Det är inte den bekvämaste vägen, men det är ett framgångsrikt fokus.
Senast bevisat av nya svindlande siffror för läsningen av Aftonbladet i mobilen under vecka 32. Sveriges OS-matcher i handboll, bevakningen av Usain Bolt och nyheten om överfallet på prins Carl Philip drev de största trafikmängderna till mobilsajten under veckan. Bankrånet i Värmland, dödsskjutningen i Sollentuna och Tillväxtverkets vd:s avgång drog också många läsare.
Sammantaget ledde det till att Aftonbladet sprängde tvåmiljonersvallen. Det nya rekordet stannade på 2 027 024 unika besökare denna vecka. Jämför vi siffran med motsvarande vecka förra året är det en ökning med 80 procent.
Länge hade vi förhoppningen att nå över miljonen på antalet besökare på ett dygn i förra veckan. Men bästa dagen stannade på 965 160 unika besökare på ett dygn. Tidiga morgnar, sena kvällar och helger är läsningen av mobilsajten som störst.
Glädjande för oss på Aftonbladet är att vi ser en mycket kraftig tillväxt av annonsörer från många branscher i år. Vi har haft enskilda månader med annonsintäkter på 10 miljoner i år.
Utvecklingen av nya annonsformat, en ny sajt som är ännu mer användarvänlig är prioriterat för oss under hösten. För att introducera nya partners att testa mobilen som kanal kommer vi att erbjuda alla annonsörer marknadens bästa deal under augusti och september. Vi erbjuder två miljoner annonsvisningar för 150 000 kronor, fämfört med det ordinarie priset 400 000, i valfria standardformat.
Det är vårt sätt att fira drömgränsen 2 miljoner läsare. Ja, också åt vi tårta också. Det har i alla tider varit tidningars sätt att fira siffror. Förr kallades det upplagetårta.
En annan, helt otippad men lika spännande, mobil förändring i sommar är läsningen av tidningen i läsplattan. I början på juli introducerade vi en ny app för att få papperstidningen till sin iPad. Vi hade tidigare lanserat en vanlig app med lite mer finesser i. Den floppade.
Nu förenklade vi upplevelsen till att bara handla om en pdf-version av papperstidningen och erbjöd den till våra Pluskunder. En annan viktig förändring är att du inte aktivt behöver ladda hem tidningen med den nya appen. Den kommer automatiskt in i din läsplatta (Tidningskiosken) medan du sover och ligger där klar att läsa direkt vid sextiden på morgonen.
Siffrorna är mycket spännande. I augusti hade vi varje dag mellan 20 000 och 30 000 dagliga läsare av papperstidningen på detta sätt i läsplattan. Det är utan tvekan den mest lästa iPad tidningen på den svenska tidningsmarknaden.
Men det är bara i sin linda. Siffran ska ställas i relation till Aftonbladets betalda digitala upplaga där vi i augusti har 157 000 betalande prenumeranter inom Plus. Prenumerationen ger mer än bara papperstidningen som pdf, men det är nu den produkt inom ramen för Plusabonnemanget vars användning ökar mest.
Detta är den minst uppmärksammade nyheten i branschen och mest förbisedda utvecklingen när dagspressens utmaningar ska beskrivas.
Senast i lördags i radioprogrammet Medierna i P1, som brukar ha bra koll, gjordes en genomgång av läget för betalning för digitalt innehåll bland de svenska tidningarna utan att Aftonbladets 157 000 betalande digitala prenumeranter nämns.
Jag skrev det här längst ner för att inte sprida den nyheten för mycket… Vi kommer att återkomma om detta med mer buller och bång när vi ser närmre var denna utveckling bär.
SÖNDAG 19 augusti 2012.
En ordinär kvittoskandal har utvecklats till något mer djupverkande och som vanligt gömmer sig djävulen i detaljerna. Begrunda för ett ögonblick följande detaljer:
• En julfest bokförs som seminarium på näringsdepartementet.
• En galamiddag beskrivs som informationsprojekt på den statliga Stiftelsen för strategisk forskning.
• Ett försök till mörkläggning beskrivs som en egen granskning.
Dessa detaljer har en uppenbar sak gemensamt. Det är makthavare som försöker minska insynen i den mest offentliga verksamhet landet har.
Det är en sak att ha dåligt omdöme i bedömningen av hur mycket skattepengar det är rimligt att lägga på intern representation. Exakt var gränsen går för hur mycket folkvalda och tjänstemän ska få festa på skattebetalarnas bekostnad är svårt att svara på. Det kan bara finnas olika uppfattningar om den saken. Men när samma makthavare försöker få saker att se ut som något annat än vad det faktiskt är blir det enklare.
Toleransen för det är exakt noll.
Nyhetshösten har inletts med kvittojournalistik i den högre skolan. Vår tidigare reporterkollega Mattias Carlsson har gjort klassisk och god kvällstidningsjournalistik i Dagens Nyheter när han avslöjat Tillväxtverket och Stiftelsen för strategisk forsknings bruk av skattemedel för fester.
Avslöjandena fick Annie Lööf att agera blixtsnabbt. Här skulle visas handlingskraft. Generaldirektör Christina Lugnet fick sparken. Eller så mycket spark en generaldirektör nu kan få. I verkligheten handlar det bara om att bli befriad från sina arbetsuppgifter med bibehållen lön. En anställningstrygghet som människor med vanliga arbeten bara kan drömma om.
Så långt innehåller historien alla de ingredienserna i dramaturgin mellan makten och granskaren. Avslöjandet, stammande chef, indignation, krav på utredning och därpå rullande huvud. Sedan händer något som ger den här historien en oväntad riktning.
Den rättfärdige minister Lööf själv granskas. Avslöjandet det leder till kommer åt något mer djupt liggande än kvittoslarv.
Aftonbladets reporter Richard Aschberg begär ut all intern representation på Näringsdepartementet. Enligt offentlighetsprincipen ska en sådan begäran om allmän handling behandlas genast eller så snart som möjligt, normalt inom samma dag.
Denna princip är sprungen ur världens äldsta tryck- och yttrandefrihetslagstiftning och är en helig grundsten i den skandinaviska samhällsmodellen.
Men det är inte demokratisk iver som präglar arbetet på näringsdepartementet närmsta dagarna. Istället för att genast lämna ut fakturorna för granskning börjar tjänstemännen ledda av näringsminister Annie Lööf att sopa igen spåren. Fakturor konteras om och för att inte bli tagna med brallorna nere av Aftonbladet byggs en kommunikationsplan på en lögn.
Denna lögn säger att departementet på eget initiativ börjat städa i sin redovisning och hittat ett par felaktigheter. Lögnen serveras Dagens Eko som en nyhet för att komma före Aftonbladets avslöjande.
Det är inte direkt Wag the dog* klass på krishanteringen från Näringsdepartementet. Men istället för att raljera över det bör vi reflektera över vad detta säger om kulturen som byggs i den svenska administrationen.
I dag granskar Aftonbladet hur bara försäkringskassan och arbetsförmedlingen lagt 60 miljoner kronor på PR- och kommunikationsbyråer. Det handlar om myndigheter inom två av de absolut viktigaste politiska frågorna just nu. Är allt på väg att bli spinn och spel istället för politik?
Varför viftar hunden på svansen? För att en hund är smartare än sin svans. Om svansen varit smartare än hunden så hade svansen viftad på hunden.
* Wag the dog är en amerikansk film om hur en spindoktor avleder en sexskandal kring presidenten genom att manipulera medierna om att USA är på väg att dras in i ett krig med Albanien.
Aftonbladets rörelseresultat (EBITDA) för andra kvartalet 2012 är 98 miljoner kronor. Det kan jämföras med 74 MSEK under samma period förra året. En ökning med 31 %. Omsättningen uppgick till 590 MSEK (588).
Framförallt är det Aftonbladets progressiva onlinestrategi som är grunden till det starka resultatet i Q2. I en tid när mer traditionella dagstidningar brottas med vikande annonsintäkter kan Aftonbladet konstatera att annonsintäkterna ökar med 11,5 % jämfört med motsvarande period förra året.
Särskilt intressant är det faktum att annonsintäkterna online nu är större än annonsintäkterna i print under hela perioden för Aftonbladet. Det är en önskvärd tipping point för många dagstidningar. Aftonbladet är en av få tidningar i världen som har nått dit. Positionen är ett resultat av mångårigt fokus på utveckling av online publicistik, digitala annonsformat och den strategi vi kallar för ”först till framtiden”.
Glädjande i Q2 är att vår mobila satsning nu på allvar bär frukt. Vi är i dag tio gånger större än närmsta konkurrent och annonsintäkterna i vår mobila utgåva är nu en betydelsefull och snabbt växande del i helheten.
I juni hade Aftonbladets mobilsajt 1, 86 miljoner unika besökare per vecka – en uppgång med 81 % jämfört med samma månad förra året.
Och utvecklingen fortsätter. Förra veckan tangerade vi vårt offensiva mål med två miljoner unika besökare i mobilen per vecka. Det är en explosionsartad ökning av läsare i mobila plattformar som nu lett till att vi jobbar med att ställa om all online utveckling på Aftonbladet till att ske enligt principen ”mobilen först”.
Antalet betalande prenumeranter i Plus fortsätter att växa och är nu 154 000 efter andra kvartalet. Hela mediehuset, affär och redaktion, jobbar systematiskt med att utveckla erbjudandet till våra digitala prenumeranter. Satsningen är ännu i en tidig fas, men i år har vi kunnat se en tillväxt i kundbasen månad för månad.
Aftonbladets omställning till framtidens mediehus har gjort oss till marknadsledare inom den svenska dagspressen inom såväl print, mobilt som web. Som ett led i denna omställning genomförde Aftonbladet för knappt ett år sedan ett program med kostnadsbesparingar och effektiviseringar som i år når full effekt.
Arbetet med att optimera den vikande printupplagans distribution och bygga räckvidden online är fortsatt centralt. I det närmaste skärper vi fokus på produktutveckling online. Web-TV och mobilt är våra viktigaste fokusområden.
Parallellt jobbar vi löpande med kostnadsbesparingar och utvecklar nya arbetsmetoder för att producera redaktionellt innehåll för flerkanalspublicering. Kostnadsbesparingarna i år kommer inte att omfatta personalnerdragningar på Aftonbladet.
Målet är att stärka positionen som Sveriges mest engagerande nyhetskälla och mötesplats. Medlet för att hålla den positionen är att förbli Sveriges mest lästa och mest lönsamma dagstidning. Dagens kvartalsrapport är ett kvitto på att vi är på rätt väg.
I dag har det gått ett år. De döda är begravda. Rättegången är genomförd. Sorgen kvarstår, men Norge är igenom traumat.
Vad ska vi minnas? Vad finns att lära av en vedervärdig terroristattack?
Aftonbladet har de senaste dagarna publicerat en rad reportage om de som överlevde och kan berätta. I dag ger vi ut en specialtidning med flera perspektiv om den mest skakande attacken mot ett öppet skandinaviskt samhälle i vår tid.
Våldet som tog 77 unga människors liv den 22 juli 2011 var resultatet av Anders Behring Breiviks politik och tankar. Det är en viktig första insikt. Våldet var ett medel, inte ett mål.
Det skiljer honom från en trasig, osammanhängande och våldsfixerad mörkerman som Peter Mangs. För honom förefaller våldet ha varit själva målet. En historia behöver konstrueras för att vi ska förstå Mangs.
Breivik är istället mycket lik en terrorist som Taimour Abdulwahab. Han som sprängde sig till döds i Stockholms julhandel. Hans historia var klar när han apterad med en bomb klev ut på Drottninggatan. Breiviks historia var klar långt före han klev i land på Utöya.
Abdulwahab och Breivik var män uppfyllda av tankar om att alla måste vara lika för att få tillhöra. De olika var i deras värld smutsiga. Tankarna lät hat ersätta medmänsklighet. Hatet gjorde ord till handling.
Om Breivik är psyksjuk, eller en frisk människa som är ansvarig för vad han gjort, återstår för expertis att avgöra.
Hans dårskap till tankegods kan dock inte isoleras till psykisk sjukdom. Att kräva likhet för att få tillhöra är politik på frammarsch i alla europeiska länder i dag. Vad sådan politik betyder i kombination med ekonomisk kris borde vara en plikt för varje europé att förstå 2012. Istället pekas fingrar om politisk korrekthet mot de som försvarar alla människors lika värde.
Norge valde som nation att svara Breivik med en manifestation för mer öppenhet, mer demokrati och mer medmänsklighet. Det var en styrkedemonstration och den allra viktigaste lärdomen från den 22 juli 2011.
Den säger mig att vi ska fortsätta att diskutera frågor om integration, invandring och mångkultur. Och hur viktigt det är att fortsätta att stå för att vi gillar olika.
Om inget som kräver annat inträffar så tar bloggen semester till i augusti.
Glad sommar!
När Almedalen i dag stänger för denna sommar har redan de som vill vara först sammanfattat veckan. Här några personliga reflektioner:
• Almedalen fortsätter att växa och har svårt med fokus. Större problem har demokratin haft.
• Politiskt fanns två minnesvärda positioneringar, snarare än utspel.
Moderaterna pratar full sysselsättning, hyllar arbetare i offentlig sektor som sina hjältar och söker jobbpakt med fackföreningsrörelsen.
Socialdemokratin söker sina rötter och pratar ekologi, teknik och innovation för nya jobb.
Andra har analyserat vad detta betyder. Publicistiskt kan jag konstatera att det var två intressanta tal som pekar mot ett nytt politiskt landskap. Politik kommer fortsatt att vara spännande journalistiskt framöver.
• Mitt första seminarium om bildandet av organisationen utgivarna har jag bloggat om här tidigare.
• Jag deltog i ett morgonseminarium om vardagsrasism på nätet. Därifrån tar jag med mig insikten om hur mycket bättre vi måste bli på att bevaka politik i andra forum än de traditionella om vi ska fortsätta vara relevanta. Fick ett par idéer till granskningar. Tack @interasistmen för en intressant morgon.
• Ett annat av flera intressanta seminarier jag deltog ordnades av Framtidskommissionen och handlade om framtidens journalistik när medier blir digitala. Dan Sabbagh från The Guardian och medeforskaren Ester Pollack deltog. Mycket kom att kretsa kring vad som sker med yttrandefriheten i ett land där pressetiken blir mjuk och lagarna hårda. England är ett sådant land. News of the World är ett exempel på hur illa det kan gå. I Sverige kan vi aldrig säga att det aldrig kan hända här. Bara fortsätta att jobba med pressetiken och yttrandefriheten mot klåfingriga lagstiftare.
• Sist, och för många kanske störst… så avgjordes vilken tidning som kan få ett dansgolv att svänga bäst:
Expressen eller Aftonbladet?
Expressen slog sin vana trogen ihop ett par tidningar och lät Dagens Nyheters publisher Gunilla Herlitz ta sig an utmaningen med Expressens chefredaktör Thomas Mattsson under namnet Bonnier House Mafia.
Det hjälpte inte. Såklart.
Hur ska jag säga det… Jag och Aftonbladets debattchef Karin Magnusson was liksom born this way. Vi behövde aldrig gräva särskilt djupt för att säkra segern för Aftonbladet som Sveriges mest svängande tidning.
 |
| Jan Helin och Karin Magnusson kom, såg och segrade i djbattle mot Expressen i Visby. |
I hörsalen på fartyget Sigyn som transporterar kärnavfall skrevs i går presshistoria:
Styrelsen för den nya organisationen utgivarna framträdde för första gången gemensamt i ett seminarium om ansvarigt utgivarskap. Vinkeln på det första seminariet var öppen:
”När alla är journalister – behövs då de etablerade medierna?”
Mitt svar är inte helt otippat ja. Det ansvariga utgivarskapet är på många sätt viktigare än någonsin i det snabbt framväxande nya medielandskapet.
Orsaken är enligt mig två:
1. Medier konvergerar. Det betyder egentligen att vi inom en ganska nära framtid inte kommer att definiera TV 4 som en tv-kanal eller Expressen som en papperstidning. Det kommer att vara mediehus. Varumärken som distribuerar innehåll på en rad olika sätt. Därför är det ur mediekonsumentens perspektiv helt logiskt att samla utgivarfrågorna under ett och samma tak.
Ett exempel:
Om Aftonbladet i dag publicerar ett tv-klipp som en tv-producent gjort och som någon av någon anledning finner förgripligt. Var ska hon eller han vända sig då? Till pressombudsmannen eller till granskningsnämnden? I en framtid är svaret förhoppningsvis enkelt: till en och samma medieombudsman.
För att det ska bli verklighet krävs en grundläggande utredning och diskussion om Granskningsnämndens och Pressens opinionsnämnds funktion. Det blir ett av de första långsiktigt viktiga uppdragen för nybildade Utgivarna.
2. Lag v.s etik. Lagstiftarna i Sverige rör sig nu snabbt i akt och mening att sätta mer lag kring yttrandefriheten.
Exempel:
Liggande lagförslag om fotoförbud som några varianter av förslag om kränkning av privatlivet. Lagstiftarna motiverar dessa lagförslag med det faktum att det nya digitala medielandskapet gör alla till utgivare. Det är egentligen inte pressfriheten de vill åt, säger lagstiftarna.
Det är en naiv syn. I realiteten innebär de nya lagförslagen att yttrandefriheten riskerar att kringskäras för såväl ansvariga som oansvariga utgivare. Att värna utgivaretiken och världens äldsta yttrandefrihetslagstiftning mot klåfingriga lagstiftare blir ett evigt uppdrag för Utgivarna.
Mot bakgrund av det var det tråkigt att tre av de viktigaste rösterna i den svenska presskören. Dagens Nyheter, Dagens Industri och Sydsvenska Dagbladet i går vände den svenska pressetiken ryggen.
De gjorde så genom att meddela att de lämnar Tidnings Utgivarna (TU), inom vilket Pressombudsmannen och Pressens opinionsnämnd verkar.
Den gemensamma nämnaren heter Gunilla Herlitz som är publisher för Dagens Nyheter och styrelsordförande i Sydsvenska Dagbladet och Dagens Industri.
Hennes argument är för mig ännu oklara, vilket är anmärkningsvärt i sig. Att handskas ovarsamt med pressetiken är aldrig bra. Men att göra det utan tydliga argument är direkt vårdslöst i den situation som nu råder mellan lag och etik i utgivarfrågor.
Styrelsen för utgivarna består av:
Nya trenden i Almedalen är att älska Almedalen och rosécirkusen mellan journalister, politiker och lobbyister.
Tidigare har Almedalen haft samma utveckling som bokmässan. Det betyder att tillställningarna föregås av en uppsjö ångestridna artiklar av journalister som verkligen undrar om det är okej att samlas, prata om det man är intresserad av och till råga på förfallet dessutom dricka vin i sommarkvällen.
Några enstaka artiklar av den typen har publicerats. Men fler har välsignat tillställningen och konstaterat att det kan vara så att något bra för demokratin kan hända när 1800 seminarier om allt från Buddismens syn på kärnvapen till finansministerns seminarium om Sveriges ekonomi äger rum samtidigt.
Själv tycker jag Almedalen är mest trevligt och då och då intressant. Man lyssnar på något, eller hamnar i en diskussion om något som man aldrig gjort om inte alla dessa människor var här just dessa dagar.
Sant är att normal nyhetsvärdering flyger ut genom fönstret på Sveriges samtliga nyhetsredaktioner. Aldrig så små frågor och politiska utspel ges plats i inslag och spalter. Jag kan konstatera att större skador gjorts mot demokratin än en ymnig politisk rapportering en nyhetstorr månad i juli.
Själv har jag nu anlänt (3G-uppkopplingen är dock stundtals utslagen på grund av hård belastning på liten yta, varför denna post kan komma ut sent) in style. Aftonbadets fotograf Urban Andersson skjutsade mig från flyget i en nedcabbad golf. Vi svängde förbi Aftonbladets förre chefredaktör Anders Gerdin med rykande färsk tidning. Han var i god form, uppfylld av sitt nya uppdrag för PR-konsultbyrån Grayling och efter att ha fått en pratstund med Filippa Reinfeld
Jag deltog i fyra seminarier om allt från utgivarfrågor, politikers villkor i den nya medievärlden till en debatt om Utöya.
Och ja… sådär rullar det på. Jag lovar att inte trötta ut er med skitmånga blogginlägg.
Foto: Magnus Wennman
Vad gjorde du när de här kvinnorna flydde sina hem med barnen under armen? När deras hus brann upp och stridsflyg attackerade från luften.
Vad gjorde jag när de gick natt och dag för att sätta sig i säkerhet? När deras barns fötter sprack efter tiotals mil till fots. Vad ägnade vi oss åt i Sverige under tiden?
Vi klagade på regnigaste juni på 53 år. Vi sörjde ett utslaget landslag. Vi planerade semestern. Livet ter sig olika på Guds gröna jord.
Det har tagit dig ungefär en minut att läsa hit. Under tiden har åtta människor tvingats lämna sina hem någonstans i världen. Så ser det ut, varje minut, varje dag, året runt.
I dag är det internationella flyktingdagen. En dag jag knappt visste fanns. Vi tänker bry oss om den. 42,5 miljoner människor är på flykt i världen.
En ointaglig siffra. Ett helt Spanien. Tillsammans med FN:s flyktingorgan UNHCR tar vi oss kanske vatten över huvudet, men vill försöka ge 500 familjer skydd. 2 000 kronor räcker till mat, tak över huvudet och medicin för en hel familj.En miljon kronor – det är allt som krävs.
Vi har i våras rapporterat om svenska oljebolaget Lundin Petroleums tidigare framfart i området. Nu fokuserar vi helt på en pågående humanitär katastrof.
Vilken dag som helst börjar regnperioden. Skyfall kommer att utplåna de redan eländiga vägarna. Då når inte längre FN:s lastbilar de utmattade, tusentals människorna som kommer över gränsen varje dag.
Rent vatten kommer inte heller att nå fram. Reportaget har ett syfte, en uppmaning till dig. Vi vill att du bryr dig och ger ett bidrag.
Om det har tagit dig fyra minuter att läsa hit, har de blivit 32 fler.