Nu orkar vi inte bara titta på längre. En historisk katastrof rullas upp inför våra ögon i den ena bilden mer fasansfull än den andra. Vi publicerar de bilderna för att visa på vidden och djupet av fasan i Haiti. Rapporterna blir till slut en fråga:

Kan vi göra något? Du och jag, alltså.

Jo, vi kan faktiskt det. Vår nattredaktion kom med idén: Tänk om hela Sverige kunde jobba en timme för Haiti. Vi jobbar som vanligt, men skänker pengarna för en timmes arbete till Haiti.

Sagt och gjort. I dag startar kampanjen jobba en timme för Haiti. Vi gör det konkret så här:

Torsdag mellan klockan 14.00 och 15.00 utlyses härmed som timmen för Haiti!

Ju fler som skriver på, desto fler kommer att ställa upp. Om hela Sveriges arbetskraft skulle  ge en timlön skulle vi kunna skrapa ihop 500 miljoner. En halv miljard!

Så mycket blir det nog inte. Men pengarna går direkt till Läkare utan gränser. Om vi skulle lyckas samla ihop mer än vad Läkare utan gränser behöver i Haiti så förvaltas pengarna på deras akutkonto för att kunna användas nästa gång katastrofen är ett faktum.

Vi jobbar nu på att skapa enklast möjliga metod för att skänka pengarna. Du kollar i lönetabellen så ser du hur mycket pengar just du ska skänka för en timmes jobb. Tills vidare kan du sätta in den summan på Läkare utan gränsers konto: 90 06 03 – 2 (Plusgiro) 900-6032 (Bankgiro).

På torsdag kommer du att enkelt kunna skicka pengarna med ett SMS.

Läkare utan gränser jobbar med det som är allra mest akut just nu – vård och medicin. Jag har själv mött Läkare utan gränser som reporter på fältet vid den stora översvämningskatastrofen i Kina för några år sedan. Arbetet de utför i katastrofområden är djupt imponerande. De är snabba på att ta sig fram, etablera sig, analysera behoven och börja arbeta.

I dag anländer 10 läkare och sjuksystrar från den svenska avdelningen av Läkare utan gränser till Haiti.

Låt oss visa dem och deras kollegor vårt helhjärtade stöd för det svåra och viktiga jobb de tar sig an.

Jobba en timme för Haiti på torsdag!

Jag jobbar en timme för Haiti

För första gången någonsin nådde Aftonbladet över 5 miljoner unika webbläsare på en vecka! 

När mätningen av läsartrafiken på aftonbladet.se stannade i natt stod det 5 057 313 unika webbläsare.

Det är ett fullständigt otroligt rekord. Det är en ökning av trafiken med 19 procent jämfört med motsvarande vecka i fjol.

Ännu mer tänkvärt blir rekordet mot bakgrund av att ingen enskild nyhet drog trafiken exceptionellt förra veckan. En snabb analys av rekordet visar följande:

• Självklart är läsarintresset och engagemanget stort i den historiska katastrofen som pågår just nu på Haiti. Här märks särskilt intresset för bildspel och rörlig bild. Enbart web-tv inslaget ”Ögonblicket som förvandlade Haiti till kaos” sågs av 227 000 tittare.

• Nyheter om filmhårdingen Joel Kinnaman (Snabba cash) och prinsflirten Sofia Hellqvist bidrog till att Nöjesbladet gjorde en stark vecka. Också Blogg fortsatte att öka från höga nivåer.

• Alexandra Johanssons debattartikel ”Vill du ha mitt utförsäkrade liv?” bidrog enskild med 258 000 unika webbläsare och var veckans i särklass mest kommenterade artikel.

• RESA sajten fortsätter att öka. Nytt rekord för andra veckan i rad.

• Sportbladet.se går jämnt och starkt, här har vi lite grejer på gång som ska.

Sammantaget ger det bilden av en typisk och genomarbetad kvällstidningsmix. Engagerande nyheter, underhållande nyheter och åsiktsdrivna nyheter.

Måttet unika webbläsare är den standard som branschen enats om och mäts via KIA index. Det är ett mått som tekniskt säger hur många browsers som varit inne på sajten. Det betyder att om du använt en browser på jobbet och en annan hemma så kommer ditt besök den dagen att räknas som två enligt KIA index.

Därför är det intressant för oss att kunna svara på hur många personer som är inne på aftonbladet.se. Det kan vi nu via en mätning som heter Orvesto internet. Det är en mer traditionell räckviddsmätning. Och glädjande för oss är att den följer ökningarna i KIA index. Aftonbladet har enligt Orvesto internet 3,5 miljoner svenskar mellan 15 och 79 år som varje vecka läser oss.

Så svaret på frågan hur många personer som 5 miljoner unika webbläsare motsvarar är 3,5 miljoner ett så bra svar som är möjligt att ge. 

Haiti är en historisk katastrof. Den värsta FN någonsin ställts inför, säger Elisabeth Byrsa talesperson för FN humanitära organisation Ocha.
Rapporterna talar nu om 200.000 döda och 3 miljoner hemlösa av en befolkning på 9 miljoner.

Det är nödvändigt att skildra och synliggöra en sådan katastrof i all sin fasa och brutalitet. Därför publicerar vi i tidningen och på sajten idag ohyggligt starka bilder från vårt team på plats och från byråer på plats. Bilder som alltför närgånget visar de döda har vi valt bort. Exakt var vi ska dra gränsen mellan vad som går att publicera och inte är mycket svårt. Det finns ungefär lika många uppfattningar om detta som det finns människor.

Skälet till att skildra katastrofen som den är och ser ut är för mig tydligt:
Det handlar om att väcka medkänsla och engagemang. De känslor som gör att du tar din telefon och SMS:ar pengar till någon av hjälporganisationerna som kämpar för att föra mänskligheten tillbaka till Haiti. För nu är Haiti omänskligt. 

Aftonbladet samarbetar med Läkare utan gränser. Oavsett om du orkar blir berörd av de fasansfulla bilderna från Haiti eller inte. Stöd dem. Du gör det här.

Jag pratade med vårt team, fotograf Urban Abdersson och reporter Staffan Lindberg, på plats i natt svensk tid.
De var naturligtvis tagna av allt de nu ser. Urban har varit i stort sett i varenda krigshärd och otaliga katastrofområden de senaste 20 åren. Han säger att han aldrig någonsin sett något liknande.
Ändå berättar båda om ett lugn och en värdighet mitt i förödelsen. De känner inte igen sig i de rapporter om rånarligor och våldsamheter som härjar gatorna som publicerades i världens onlinemedier igår.
Även om det säkert förekom och kommer att förekomma så är det inget som dominerar de raserade gatorna i Port-au-Prince.
Mot bakgrund av den desperata fattigdom och det totala kaos som nu råder är det en lika stor nyhet som rapporterna om våldsamheter.  Vilken av de berättelserna som är mest relevant kan nog ingen avgöra ännu. Som ofta i nyhetsrapporteting och som alltid i katastrofområden är det svårt att få en överblick förrän efteråt.
Jag känner en yrkesmässig stolthet över det arbete mina medarbetare gör på plats och har den allra största respekt för alla de kollegor som nu är i Haiti för att rapportera.
De utför ett svårt, farligt och viktigt arbete. Till slut kommer det att leda till att vi förstår det nu ofattbara på Haiti.

Aftonbladet avslöjade den svenska kopplingen i den internationellt mycket uppmärksammade stölden av skylten ”Arbeit macht frei” över ingången till koncentrationslägret Auschwitz.

En av de inblandade trädde fram i Aftonbladet, den före detta nazistledaren Anders Högström. Ytterligare en känd högerextremist boendes i Sverige, med rötterna i forna Jugoslavien ingick i nätverket liksom fyra eller möjligen fem polacker med för oss ännu okänd bakgrund. Förklaringen till stölden, enligt en av de inblandade, var att den skulle säljas till en rik samlare. Pengarna skulle nätverket bakom stölden använda för att finansiera en terrorattack mot Sveriges riksdag.

Flera trådar i härvan gick ihop hemma hos en känd dårfink och miljonär, Lars-Göran Wahlström, med en lägenhet på Östermalm och hus i Stockholms skärgård där han av oklar anledning hyst unga nazistsympatisörer i många år. 

Medierna i P1 granskade i går denna historia. Orsaken var att Expressen anklagat Aftonbladet för att på något sätt ha gått på en bluff och dessutom förmodligen ha betalat för det. Att Aftonbladet skulle ha betalat är kort sagt en lögn. Vi har inte betalat en krona till någon enda inblandad i denna soppa.

Att skuggfigurerna bakom stölden bluffar om att de skulle begå ett attentat är naturligtvis fullt möjligt. Men det är en polisiär uppgift att reda ut hur det är med den saken och ändrar knappast nyhetsvärdet av påståendet.

Det betyder naturligtvis inte att en tidning bör publicera uppgifter om hot varje gång vi får reda på dem. Världen är alldeles för full av knäppskallar för det. Men i detta fall fanns det några uppenbara skäl till nyhetsvärdet:

En av 1900-talets mest vidriga reliker stals. Detta uppmärksammades i hela världen. 

Är det intressant att veta vilka som ligger bakom stölden? 

Är det intressant att veta vad de som ligger bakom stölden uppger var deras motiv?

Självklart, menar jag. Chefredaktör Thomas Mattsson på Expressen menar inte det. Han menar, enligt vad han säger i P1:s radioreportage, att man har två val i en sådan här situation.

Antingen tror du på uppgifterna, eller så tror du att någon är ute efter att lura dig och tjäna pengar. Det är en häpnadsväckande snårig nyhetsvärdering. Vad man tror eller inte tror är oftast klokt att hålla utanför bedömningar av nyheter. Det är bättre att analysera fakta och ta ställning till om det man fått fram har ett allmänintresse och är relevant. Expressens nyhetsvärdering ledde till att de inte lyckades berätta att det var Anders Högström som var den svenska kopplingen i härvan och vad som var hans förklaring till sin inblandning.

Aftonbladets något mindre filosofiska nyhetsvärdering gjorde att vi helt enkelt kontrollerade om det fanns någon bäring i uppgifterna om hot. Det gjorde Aftonbladet bland annat genom att kontrollera med säkerhetspolisen. Säpo bekräftade att man kände till hoten och sambanden till personerna som nu är misstänkta för skyltstölden. De bekräftade också att de tog hotbilden på allvar.

Om det innebär att den här grupperingen tänker göra allvar av hoten eller inte har naturligtvis varken Expressen, Aftonbladet eller Säkerhetspolisen någon aning om. Alldeles oavsett vad vi tror om saken.

Men för den som istället för att försjunka i grubblerier om vad man tror fortsatte att göra mer handfast research framstod det inte som jättekonstigt att Säpo tillmätte uppgifterna ett allvar.

Bara en snabb titt i Anders Högströms brottsregister ger en profil värd att begrunda i sammanhanget. Bland mycket annat är han dömd för:

Våldsamt upplopp. Olaga innehav av sprängmedel. Olaga vapeninnehav. Övergrepp i rättssak. Hets mot folkgrupp. Alla domar förvisso under 90-talet. Men det ger en profil av en fri radikal som under vissa omständigheter kan begå vansinnesdåd.

Det är extremt sällan som balanserade och planerade människor begår attentat. Det är oftast instabila, förvirrade människor med starka uppfattningar som pendlar från tid till annan som plötsligt bryter ut i vansinnesdåd. Sverige har som bekant djupt smärtsamma erfarenheter av just den typen av vansinnesdrivna politiska attentat.

Således kunde vi konstatera:

Vi har ett ostridigt avslöjande om den svenska kopplingen i till stölden av skylten ”Arbeit macht frei” i Auschwitz. Vi har hans uttalande om att stölden begicks för att finansiera ett attentat mot riksdagen/regeringen. Vi har säkerhetspolisen som bekräftar att de känner till planerna och tar dem på allvar. Jag har haft svårare publicistiska beslut att fatta.

Icke desto mindre provocerade denna publicering fram en mycket märklig reaktion hos Expressen. 

Det första som hände var att Expressen försökte få det att se ut som att Anders Högström i själva verket trädde fram i Expressen. Samma morgon som Aftonbladet hade storyn lade Expressen ut Anders Högström på expressen.se med en egen intervju. Det betyder rimligen att de känt till storyn tidigare, men förlorat sig i sina grubblerier och inte kommit till skott. Nu kunde man ta rygg på Aftonbladet och försöka få det att se ut som Expressen hade nyheten. Nåja, sådant händer. Det är i grunden en konstruktiv drivkraft att försöka köra ikapp en konkurrent i en nyhetsjakt.

Men sedan blir det hela nästan komiskt. I en stort uppslagen artikel försöker Expressen dagen efter (förra lördagen) att insinuera följande:

Aftonbladet har betalat för att vara nyhetsledande i storyn om den stulna skylten i Auschwitz. De tordes inte skriva det rakt ut. Men det var vad den mycket insinuanta texten försöker säga. Möjligen för att de återigen förlorat sig i grubblerier om vad de skulle tro om Aftonbladets påstådda betalning, istället för att ägna sig åt mer handfast research och källkritik.

Hur som helst är det en lögn. Aftonbladet har inte betalat en krona till ex-nazisten Anders Högström eller någon av de övriga inblandade.

Sant är att Högström försökt få betalt vid flera tillfällen av Aftonbladet. Självklart avvisade vi alla krav på betalning och uppmanade honom att gå till polisen med sina uppgifter. Säkert försökte han också att få betalt av Expressen. Det var möjligen det som fick Expressen att tro. Expressens källa som påstår att Högström sålt storyn är Lars-Göran Wahlström. Han är god man för Anders Högström och en dårfink som med hjälp av sin förmögenhet inhyst unga nazister av oklara anledningar i många år. Den källkritiske kan nu ställa sig följande två frågor:

1. Vad kan dårfinken Lars-Göran Wahlström har för intresse när han ljuger om att Aftonbladet har betalatat Anders Högström och spelar ner uttalanden om attentat som ett pojkstreck?

2. Vad kan Expressen ha för intresse av att sprida lögnerna och redigera in lite bilder på mig, Aftonbladets förstasidor och nazister?

Kring detta kan man fundera länge. Men det är helg och det finns en rad saker som är både roligare och mer meningsfullt. Så låt oss ta det snabbt:

1. Wahlström är god man till Högström. En tragedi i sig, men det gör hans intresse uppenbart: Han vill få det hela att se ut som att en svagsint person lurats av den elaka tidningen med pengar att hitta på en historia. Dessutom bränns det runt fötterna på den gode mannen Wahlström i denna soppa, eftersom fler trådar i den sjuka stölden av Auschwitzskylten leder till honom och hans beskyddarverksamhet av unga förvirrade högerextremister. Han ska själv höras i utredningen om sin roll.

2. Expressen har fått stryk i en nyhetsjakt. Nu försöker de ta sig ikapp genom att idka sin nyhetsvärdering tro. Mattsson har helt enkelt hamnat i sitt val och kval igen: Antingen tror han på uppgifterna som dårfinken Wahlström säger. Eller så tror han att någon försöker lura honom. I motsats till dårfinken Högström väljer nu Mattsson att tro på dårfinken Wahlström. Där han tidigare sviktat i tron har han nu ett uppenbart skäl att tro: att få till en nazistskandal med Aftonbladet i huvudrollen. En klassiker!

No shit, Sherlock…

Två saker är direkt pinsamma för Expressen i denna historia.

Det första är denna ljudfil.  Det är en inspelning med Lars-Göran Wahlström i en intervju med Aftonbladets Richard Aschberg dagen före publiceringen. Han hotar då Aftonbladet med att om vi avslöjar att det är Anders Högström som är den svenska kopplingen så ska han, den gode mannen, plantera en historia om att allt var en bluff och att vi dessutom betalat Högström. Vi väljer att bortse från det svamliga hotet och publicerar Anders Högström. Två dagar senare sväljer Politikerbloggen och Expressen Wahlströms bete med hull och hår…

Det andra är det som samme enda källa Wahlström säger i P1 mediernas granskning av historien. Nu vill han inte längre prata och är mycket svävande om allt han sagt.

Vad ska Expressen tro nu?

Oavsett vad någon tror kan dårfinken Wahlström naturligtvis ha rätt på en punkt. Att allt Anders Högström och hans polska kumpaner var ute efter och lyckades åstadkomma var uppmärksamhet.

Den som stjäl en av 1900-talets mest vidriga reliker åstadkommer uppmärksamhet. Allt annat vore konstigt. Men den motivbild de inblandade anger för den sjuka stölden har naturligtvis ett nyhetsvärde. I detta fall påstår en av de inblandade att motivet vara att tjäna pengar på skylten för att finansiera ett attentat mot Sveriges regering och/eller riksdag.

Jag tror att allvaret i påståenden om attentat är en polisiär uppgift att utreda. Jag tror att det är en bra ordning. Varken Aftonbladet eller Expressen är särskilt lämpade att utreda allvaret i hot. Även om Expressen nu försöker med hjälp av en dårfink för att kompensera ett undermåligt nyhetsarbete.

Ett stycke TV-historia skriva om en dryg timme. Web-TV historia. För första gången sänds Grammisgalan direkt – på aftonbladet.se! Och bara på aftonbladet.se.

Det är musikbranschens egna tjusiga pris över musikåret som gått. Två tydliga mediatrender förenas i Aftonbladets sändning av grammis. Live på webben och musikbranschens förflyttning mot live i verkligheten. 

Rockbjörnen då? Aftonbladets stora musikpris som funnits i 30 år. Brukar inte den vakna så här års. Jo, så har det varit. Förra året hedrades vår sköna Björn med en unik återförening när ABBA-Agneta och ABBA-Frida  för första gången på typ 100 år stod på samma scen under Rockbjörnengalan. En sådan anrik Björn vårdar man naturligtvis. Just nu smids spännande och ännu hemliga planer för Björnen. Det är alltså inte så att vi ersatt Rockbjörnen med Grammisgala. Men ikväll ser vi fram emot att få sända och följa Sveriges bästa musiker och artister på Grammisgalan.

May the Bear be with you…

Katastrofen i Haiti är ofattbar. Inga säkra uppgifter finns, men allt fler uppskattningar pratar om 100 000 döda och 2,5 miljoner människor som är drabbade. Inget vatten, ingen el. En till synes oändlig mängd lik som kantar gatorna. Om uppskattningarna stämmer är jordbävningen en av de största katastroferna i modern tid efter Tsunamin.

Sitter i skrivande stund och tittar på de fruktansvärda bilderna som i natt kommer från Haiti. Normalt är vi restriktiva med att visa bilder av lik i tidningen, men vid katastrofer som den här menar jag att det är nödvändigt att gå ifrån den policyn för att vi ska förstå vidden och djupet av det fansansfulla. De allra värsta bilderna med lemlästade kroppar och för närgångna likbilder väljer vi bort.

Vi hade hoppats ha vårt team framme i huvudstaden Port-au-Prince i dag. Men det flyg vi hade chartrat tillsammans med flera internationella journalister i Dominikanska republiken fick inte landningstillstånd av flygplatsen i Port-au-Prince i eftermiddags svensk tid. Flygplatsen kan inte ta emot fler plan och prioriterar hjälpsändningar.

Vårt team, reportern Staffan Lindberg och fotografen Urban Andersson kom i natt med bil fram till gränsen i Haiti. Vi hoppas få de första egna rapporterna under morgondagen.  Vi är mycket tacksamma för vårt samarbete med norska tidningen VG. Kollegorna Anders Giaever och fotograf Thomas Nilsson från VG är på plats I Port-au-Prince och du kan läsa deras rapport i Aftonbladet imorgon.

Jag pratade med Urban ikväll på skumpig väg genom djungeln på väg genom Dominkanska republiken mot Haiti om säkerhetssituationen och möjligheten att rent tekniskt få hem materialet. Säkerhetssituationen är problematisk redan utan jordbävning i det extremt fattiga Haiti. Att huvudstaden nu förvandlats till ett humanitärt katastrofområde gör naturligtvis läget än mer desperat.

Tekniskt kommer vi lösa förbindelserna med satellittelefon kopplat till bilbatteri. Vår ambition är att till helgen kunna göra det vi kalla Världen Direkt från Haiti, där vårt team kopplar ihop er läsare med människor på plats så att ni kan ställa era frågor. Vi törs inte lova att det går under de omständigheter som råder, men vi gör vårt bästa.

Till dess – gå in och ge ditt stöd till Läkare utan Gränser genom att skicka ett sms med ordet Liv till 72 990. Du skänker då 50 kronor. Aftonbladet stöder Läkare utan gränsers arbete i katastrofmorådet genom att göra vad vi kan för att samla in pengar.

Så där, nu har jag fått ordning på tekniken… 

Aftonbladets räckvidd sett över en vecka är magnifik. De nya siffrorna från Sifo som släpptes i förra veckan från en genomsnittlig vecka i november ser ut så här:

3 426 000 svenskar i åldern 15-79 år (47,4%) besökte aftonbladet.se under en genomsnittlig vecka i November! Det är en ökning i räckvidd med 14 procent.  Vi ökar mest i våra starka grupper 30 – 50 år. 51,3% av alla män i Sverige och 43,6% av alla kvinnor i Sverige i detta åldersspann besökte oss under genomnsnittlig vecka i nov 09.

Närmsta konkurrenten är expressen.se. Deras räckvidd är nästan två miljoner svenskar färre än aftonbladet.se varje vecka. Enligt samma mätning når expressen.se 1 536 000 svenskar en genomsnitltig vecka i November. Gapet till expressen.se (mätt i veckoräckvidd) har vidgats med 146 000 läsare på ett år.

Ett lika intressant mått på räckvidd är hur många Aftonbladet når totalt varje dag.  Aftonbladets totalräckvidd är antalet personer som läser Aftonbladet som tidning eller sajt varje dag en genomsnittlig dag. Mätningen görs av Sifo. Också här går vi urstarkt. 2,5 miljoner människor läste Aftonbladet varje dag i oktober och november. Det betyder att ungefär en miljon fler svenskar läser Aftonbladet jämfört med konkurrenten Expressen – varje dag.

Sett i siffror ser tabellen för räckvidd papperstidning, räckvidd nät och totalräckvidden ut så här:

Siffrorna här ovan och de tidigare redovisade trafiksiffrorna visar mycket tydligt vad som sker på mediamarknaden. En omvälvande och grundläggande strukturomvandling där läsarna i mycket snabb takt får nya vanor och läser nyheter digitalt.

Tittar vi på papperstidningen är den fortfarande den viktigaste affären för oss. En kvällstidning på papper är fortfarande den starkaste affärsmodellen som tidningshusen känner. Ännu överlägsen prenumererade morgontidningar och digitala medier.

Men att nå ut med journalistiken och på så sätt vara störst handlar inte längre om upplaga. Det är i dag långt fler läsare som varje vecka och varje dag läser Aftonbladet digitalt. Detta trots att mobilen som är den snabbast växande digitala plattformen på grund av mätsystem ännu inte kan räknas in i Aftonbladets totalräckvidd.

Att Aftonbladet, liksom de allra flesta betalda tidningar, tappar i upplaga beror inte på att människor slutar att läsa Aftonbladet. Det beror inte ens på att de helt slutar att köpa tidningen. Den i särklass viktigaste förklaringen till den sjunkande upplagan beror på att våra läsare på grund av ändrade vanor köper tidningen mer sällan.

Utmaningen det ger oss är därför mycket tydlig: Hitta intäkter i digitala medier. Stabilisera och optimera upplagan på print.

Tittar vi på mätetalet upplaga så tappar Aftonbladet både i oktober och november cirka 15 000 ex per utgivninsdag. (För december finns ännu inga färdiga siffror.) Det är något mindre tapp än vi sett tidigare i år, men ännu är det långt för tidigt att säga att upplagan stabiliserat sig.

Det är också symtomatiskt för strukturomvandlingen på mediamarknaden att vi på svenska tidningsmarknaden från och med nu inte kommer att ha ett enhetligt upplagemått. 

Efter ett beslut i TU:s styrelse, märkligt lite uppmärksammat av branschpress, finns från och med i år inte längre ett enhetligt mått på upplaga. Tidningarna kan från och med nu välja att redovisa antingen TS Total eller TS Medelnetto. Den som väljer det ena får inte jämföra sig med tidningar som väljer det andra.

Mycket sannolikt kommer de stora morgontidningarna och landsortstidningarna att välja TS-total. I den kategorin får de räkna in exemplar rabatterade ända upp till 99 procent som betalt tidning. Det upplagetalet passar morgontidningar bättre eftersom de får högre upplaga på det sättet på grund av alla olika rabatter de erbjuder för att locka prenumeranter. Det kan låta konstigt, men trots det höga anseende som morgontidningars innehåll har har de mycket svårt att ta betalt för det. Morgontidningar är i huvudsak annonsfinansierade medier. Intäkterna från upplagan täcker i stort sett bara den dyra, men mycket trevliga, distributionen.

Aftonbladet jobbar inte med rabatter. Inte heller Expressen. Tidningen kostar 11 kronor. I en del fall gör vi avtal med partners som köper tidningen för halva priset för att kunna ge till sina kunder gratis. Aftonbladet gör till exempel så med SAS och Expressen gör det med SJ. Så länge vi får hälften betalt får man räkna sådana exemplar i TS Medelnetto. Denna röra på upplagemarknaden riskerar att göra begreppet alltmer obegripligt utåt och fritt för tolkningar. Om morgontidningar och kvällstidningar väljer olika mätetal för upplaga kommer det till exempel inte att gå att säga vilken som är Sveriges största tidning med hjälp av måttet upplaga. Om Dagens Nyheter nu väljer att redovisa TS Total med en massa rabatter i upplagemätningen så kanske de får en högre upplagesiffra än Aftonbladets och Expressens medelnettosiffror. Men att jämföra dem är både otillåtet och meningslöst. Det är två helt olika mått.

Men innåt, för oss själva, är upplagan fortfarande det enskilt viktigaste mätetalet eftersom det är så viktigt för oss ekonomiskt. Siffrorna för Aftonbladets medelenettoupplaga i oktober och november ser ut så här:

Aftonbladet har börjat året med några fantastiska rekord! 

Vecka 1 hade vi – håll i er nu: 4 978 885 unika webbläsare på aftonbladet.se (KIA index).

Det är all time-high och nära den gräns vi i fjol började kalla drömgränsen: över 5 miljoner unika webbläsare. Det är en trafikökning med hela 18 procent mot motsvarande vecka 2009.

Det är mycket intressant att detta rekord sätts en vecka full med klämdagar och en helgdag utan extremt stor nyhet. Normalt går trafiken ner på helger och ledigheter och naturligtvis upp vid stora nyhetshändelser.

Highlights:

• Stort grattis till Nöjesbladet som slog ett fyra år gammalt trafikrekord med 1 739 731 unika webbläsare vecka 1.

• Och grattis till Sporten som starkt bidragit till det nya rekordet på våra bloggar med 586 000 unika besökare tack vare nya succébloggen Silly Season.

• Aftonbladet Resa tillsammans med bokningsmotorn Destination och communityn Resedagboken fortsätter att gå urstarkt. Nytt rekord med 397 127 reseintresserade unika webbläsare som också köpte resor via Destination. (För er i branschen som söker nya spännande exempel på hur mediaaffären behöver utvecklas på digitala plattformar ta en titt på trianguleringen Aftonbladet Resa/Destination/Resedagboken).

• Gänget på betaltjänsten Viktklubb börjar året med att överträffa förväntningarna. Fyra procent fler sålda medlemskap än motsvarande vecka 2009! Också vår betaltjänst Plus visade tillväxt i antalet abonnemang förra veckan. Liten, men dock!

RÄCKVIDD

Aftonbladets totalräckvidd är antalet personer som läser Aftonbladet som tidning eller sajt varje dag en genomsnittlig dag. Mätningen görs av Sifo.

Också här går vi urstarkt. 2,5 miljoner människor läste Aftonbladet varje dag i oktober och november. Det betyder att ungefär en miljon fler svenskar läser Aftonbladet varje dag jämfört med Expressen.

UPPLAGA

Aftonbladet tappar både i oktober och november cirka 15 000 ex per utgivninsdag enligt TS. Decembersiffrorna är ännu inte klara.

Uppdatering med fördjupning och tabeller om räckvidd och upplaga kommer inom kort. Tabellerna pajar när jag försöker lägga ut dem och nu måsta jag rusa…

Just hemkommen från Svenska Hjältar. Fortfarande uppfylld av stora, varma känslor.

Det är fantastiskt att få uppleva vad journalistik kan åstadkomma när vi bestämmer oss för att gräva efter goda historier. Jag tror ingen som såg galan ikväll undrar varför det behövs en gala för att uppmärksamma svenska hjältedåd i vardagen. Goda gärningar smittar och inspirerar.

Grattis Liv Kjellberg, Madelene Sundström, Moussa N´Diaey, Anna Rydmark, Hossein Afshin, Sam och Stina Dahlgren!

Ni har alla visat att det goda inte är självklart. Det måste göras. Tack för en fantastisk kväll.

Och tack TV4 och OTW för ett mycket gott samarbete. Det här gör vi om nästa år!

Behöver vi verkligen veta allt vi nu fått reda på om Tiger Woods och Elin Nordegren? Nej, självklart inte. Å andra sidan är det rätt få nyheter du verkligen behöver veta. Nyheter vill vi veta för att vi är nyfikna, för att bli upplysta och underhållna och för att förstå världen vi lever i lite bättre.

Så hur förstår vi världen bättre genom att läsa om Tiger & Elin? Eller finare uttryckt: Vad är egentligen allmänintresset i Tiger & Elin historien?

Frågan bör besvaras eftersom de etiska gränserna nu förflyttas snabbt genom medielandskapet i denna historia. Saker som var fullständigt otänkbara i går anses okomplicerade att publicera i dag. På ett sätt är ju detta bara en historia om en man som svikit sin hustru, bråkat om saken, blivit packad och kört en bil in i ett träd. Så sett en ren privatsak. En familjeangelägenhet för Elin och Tiger att reda upp. Woods förefaller förvisso vara en seriesvikare, men allmänintresset kring otrohet i ett äktenskap kan knappast hänga på antalet gånger.

Men så enkelt kan bara en morgontidning, angelägen om distans till verkligheten och att inte sticka ut gentemot läsarna resonera kring denna story. I verkligheten menar jag att det finns en tjusig förklaring kring allmänintresset i Tiger & Elin historien och en mindre tjusig, men ganska fin förklaring till det allmänna intresset. Låt mig börja med den tjusiga, så spar vi det mer spännande till sist.

Grunden för allmänintresset kring Tiger Woods otrohet är att ett av världens starkaste varumärken knuten till en person krackelerar. Eller krackelerar… det går i kras likt en skinande julgranskula som faller i golvet. Tiger Woods var fram till förra veckan en av världens absolut största ikoner och idrottsstjärnor. Hans magiska golfspel i kombination med en image som en totalt fläckfri och reko man tjänar honom fullständigt absurda pengar varje år.

Faktum är att hans magiska golfspel genererar den lilla delen av hans inkomst. Hans image och exceptionellt omsorgsfullt byggda varumärke Tiger Woods är en miljardindustri. Bara i år kommer Woods personligen att tjäna cirka 110 miljoner dollar, nästan en miljard kronor. Tio miljoner dollar kommer direkt från golfen, resten kommer från reklamkontrakt och varumärken som betalar astronomiska belopp för att få exponeras ihop med Tiger Woods namn. Så vem är denna Woods som ger oss en känsla kring varumärken som Gillette och Nike i verkligheten?

Varumärket Tiger Woods är en man som lever alla delar av sitt liv exemplariskt och med en precision som många golfspelande män, och kanske kvinnor också, i näringslivet beundrar.  Inget tjafs om livspussel och sånt kladd. Man sköter sin business, har en snygg fru och två fina barn i ett perfekt hem.

Verklighetens Tiger Woods sviker sin fru och familj och förefaller nästan tvångsmässigt ge sig i lag med kvinnor utan annan avsikt än sex. Inte helt kontrollerat.

Glappet mellan varumärket Tiger Woods och verklighetens Tiger Woods är allmänintresset i denna story. Det var den tjusiga förklaringen.

Före jag tar den mindre tjusiga, en etisk komplikation. Det legitima allmänintresse som ligger till grund för att publicera mindre smickrande uppgifter om Tiger Woods skadar Elin Nordegren. Låt oss inte hyckla om det. Tiger Woods agerande och den våldsamma publicitet den orsakar innebär ett tämligen brutalt intrång i Elin Nordegrens integritet.

I natt blev det extra tydligt när Elin mamma, Barbro Holmberg, sannolikt tillrest för att stödja sin dotter, kollapsade och fick föras till sjukhus. Självklart en spektakulär händelse, men i huvudsak mot bakgrund av den massiva publiciteten. En publicist gjord av trä skulle nog kunna beskriva också denna händelse som att den i huvudsak handlar om en landshövding som fick svårartad magknip, fördes till sjukhus för kontroll, men skrevs ut några timmar senare. Det kan jag tycka är en skildring utan mänskliga aspekter.

Men jag tycker också att de medier som lagt ut larmsamtalet i sin helhet i text och till och med som ljudfil gör sig skyldiga till en omänsklig skildring av det inträffade.

Med vilken rätt offentliggör man varje ord av ett samtal där en panikslagen dotter ringer till ambulans efter att mamma kollapsat i badrummet? Skulle du vilja höra dig själv på en stor mediasajt när du förtvivlat skriker på hjälp efter att din mamma fallit ihop i ditt badrum?

Jag skulle inte vilja det och kan inte försvara det intrånget i integriteten i detta fall heller. Därför avstod Aftonbladet i dag från att lägga ut samtalet som ljudfil och att publicera larmsamtalet i sin helhet som utskrift. Vi refererade istället samtalet för att ge en så korrekt bild som möjligt av händelsen. Det är möjligt att denna etiska gräns är betydelselös. Att varken du som läsare eller ens Elin själv bryr sig om den. Men så länge jag inte vet hur det förhåller sig med den saken gäller det jag känner att jag kan försvara och förklara som publicist i den typen av frågor.

 Så till den mindre tjusiga, något mer svenska och mycket mer spännande förklaringen till det allmänna intresset av Tiger & Elin. Det är ju inte så att vi slänger oss över tidningar och sajter om Tiger och Elin för att kolla hur lågt varumärket Woods sjunkit i dag. I vart fall mycket få av oss. Normalt skvallerintresse och nyfikenhet räcker förvisso en bit som förklaring. Det är allmänmänskligt beteende, men räcker inte hela vägen som förklaring i detta fall. I denna story finns något mer djupgående som jag tror enklast uttrycks så här:

Vi hejar på Elin.

Vi identifierar oss med en vanlig tjej som genom rådigt agerande kombinerade jobb som barnflicka, intresse för golf och vänner på ett sätt som ledde hela vägen till äktenskap med en av världens rikaste och mest framgångsrika män. 

Det kan man förvisso säga att Anna Anka också gjort. Men där den ena förefaller galen är den andra äktsvenskt helylle. Där den ena sitter och tuggar kycklingbrosk i sin ensamhet verkar den andra så harmonisk och lycklig på bilder med sin familj. Där den ena söker publicitet, skyr den andra offentligheten trots sin världsberömde make. Anka och Elin är två likartade storys till det yttre, men väcker monumentalt olika känslor.

Vissa kommenterande skribenter ger  Elin en rad egenskaper som de rimligen inte har en aning om ifall hon besitter. Jag tror att det är just ett uttryck för att vi hejar på henne så mycket. Hade vi haft ett närmre och roligare tilltal i svenska kvällstidningar hade vi inte fumlat med rubriker som ”Elin Jagade Tiger med Golfklubba” eller ”Tiger vägrar prata med Polis”.

Vi hade skrivit vad vi känner:

Swing it Elin, Swing it!

Men då hade ni garanterat tyckt vi blivit galna på Aftonbladet – eller?

Hur som helst tror jag att det är så vi känner och att det kanske är den sannaste förklaringen till det stora allmänna intresset av Tiger & Elin.