Jan-Åke Jonsson, Saab:

– Vill ge regeringen credit för de insatser man gjort för den nya teknologin. Varför köper man våra miljöbilar? Därför att man vill köra miljövänligt men också pga de ekonomiska incitamenten.

– Jag tycker också att skrotningspremier är rätt steg för att komma åt miljöbovarna.

SP: Miljöministern pratade häromdagen om på bensinpris på 20 kronor litern?

– Det är helt orealistiskt. Bestraffning är inte lösning, incitament är lösning, säger J-Å Jonsson.

– Jag vill inte heller ha de nivåerna, då blir bilismen en fråga för de som har råd. Men det är oerhört viktigt att det finns andra bränslen. Men det kanske inte är skattehöjningar som höjer priset utan en global kris. Det är så det ser ut. Det är den teknologin vi står fast i. Lösningen kanske står i den svenska skogen, säger Göran Persson.

– Jag är en varm anhängare av bil, men den fungerar inte särskilt bra i Stockholms innerstad. En bra kollektivtrafik i Stockholm är att föredra framför en privatbilism som täpper igen innerstaden. Tullarna var en bra lösning och de kommer tillbaka.

Jan-Åke Jonsson om etanolbilar:

– Det är så att den satsning vi gjort på etanol – 80 procent av vår försäljning är etanolbilar. En orsak är incitamenten jag pratade om, men Saabkunderna tar också stort socialt ansvar. Men också miljöfrågan. För oss var det en ganska bra timing, dels våra kunder hur de tänker, de incitament som fanns, men för oss är det här otroligt väsentligt. Påverkar Saabs och Sveriges varumärke, vi ligger i framkant.

– Jag är också orolig för bilindustrin i Sverige. Bilindustrin i Sverige är inte garanterad. Det är en sådan brutal konkurrens i dagsläget, skapar vi inte förutsättning som gör att vi kan konkurrera så är det en stor risk. Sverige ligger inte mitt i marknaden. Vi har dyra kostnader att få in material och att få ut färdiga produkter.Vi måste driva frågan att vara konkurrenskraftiga. Det måste vara enkelt att etablera sig som underleverantör. Stöd till forskning och utveckling. Jag som företagsledare – mitt ansvar är att det går bra för Saab och GM, inte nödvändigtvis att det blir jobb i Sverige, säger J-Å Jonsson.

– Jag tror Saab i Sverige har runt 6000 anställda. Det viktiga är att människor har jobb att gå till. Att man känner kan göra en arbetsinsats, att man betalar skatt. Det fungerar bra i Sverige. Sedan kan enskilda industrigrenar befinna sig i lägen av stark konjunkturförändring. Jag hoppas det kommer gå bra för svensk bilindustri, men det som väntar kan vara krav på förändring som både innebär för- och nackdelar.
Klimatfrågan har en dimension som inte marknaden fångar förrän det är försent, menar Persson.

Om  EU:s utsläppsmål: 

– De mål vi diskuterar i dag kommer om tio år uppfattas som näst intill löjeväckande. Det som vetenskapsmän sysslar med är 80-90 procent av utsläppen. De som når dit först vinner.

J-Å Jonsson:

– Tuffa mål är helt ok, men måste vara en rimlig nivå. Men i dag för mycket fokus på att man drar allt över en kant, säger Jonsson och menar att man måste skilja på olika slags bränslen.

– Även de motorer vi kommer utveckla som går på andra bränslen än de fossila måste bli mer effektiva. Vi får inte invagga oss i någon säkerhet om att det är låga utsläpp koldioxid, och bara brassa på. Jag åkte hit i en stor och fin vätgasbil, men den är säkert inte särskilt effektiv, säger Persson.

SP: Stödet itll forskningen? Tillräckligt?

– Dåvarande regeringen satsade på forskning inom Trollhättepaketet. Vi har lagt en hel del forskning och utveckling i Trollhättan. Jag tycker det varit en fantastisk satsning. Vad jag skulle önska är större långsiktighet. Det här var ett treårsprogram som slutar 2008. Det här måste vara kontinuitet, säger J-Å Jonsson.

– Med goda statsfinanser och om det finns bra projekt så är det här en sektor man ska satsa på och det kan man göra utan att det kommer i konflikt med statsstödsregler, säger Persson.

SP: Alla i industrin har inte varit positiva till oljekommissionen. Fromma förhoppningar att tro så mycket på skogen som du gör?

– Det är klart att det blir konkurrens om råvaran i skogen. Det är bra det, för skogsindustrin som får skärpa sig, så de enda som kommer i kläm här är de som levererar skogen. Det är först nu som det har börjat vända uppåt. Det skickar signaler att det är lönsamt att odla skog. Det är pengar i det för den som gör det. Vi har massor av areal i Sverige där vi skulle kunna odla mer. Det räcker både till pappers- och massaindustrin och till energiproduktionen, fortsätter Persson.

SP: till 2020 ska Sverige ha brutit sitt oljeberoende sa du förra året. Tror du på det?

– Det är möjligt, men det är en djärv målsättnign. Uppvärmningen av bostäder och lokaler kommer vi att klara, industrin kan märkbart reducera sin förbrukning, men vissa processer kommer kräva olja. Det största problemet är transportsektorn. Har vi 2020 den situationen att vi bara har produkter som är fossilfria, då är vi på god väg, säger Persson.

Sedan undrar J-Å Jonsson hur Persson ser på alternativa bränslen om tio eller tjugo år. Persson tror på etanol, men också på hybrider, solceller.
– Vi står inför tekniska genombrott.
– Och biogas definitivt, men att introducera naturgasen är bara att ersätta ett fossilt bränsle med ett annat. Är det rätt att i Sverige introducera en bred gassatsning när vi är på väg att hitta egna lösningar? Jag är inte lockad av en rysk gasledning in i Sverige.

Fråga från bensinskatteupproret Kenneths Winsborg:

– Väldigt starka konsumentkrav som vi måste ta hänsyn till. Varför inte ta hänsyn till de krav som redan finns. Svenska konsumenter betalar redan världens högsta koldioxidskatt.

– Jag känner Kenneths aktiviteter väl, jag tar till mig det här. Å andra sidan, jag har upplevt många sådana här opinioner. Det senaste bensinskatteupproret var kraftlöst, Kenneth. det var för att människor började se sambandet mellan bensin, koldioxid och klimatförändringar. Men problemet du beskriver, det delar jag, säger Persson och hänvisar till inledningen av samtalet där han själv pratade om bilen som en klassfråga.