Johanna Melén

bloggar om svensk politik

Arkiv för January 2011

- Sida 1 av 1

Det värsta som kunde hända

av Johanna Melén

”Domodedovos ankomsthall är bokstavligt talat porten in i Ryssland. Miljoner människor som från och med nu anländer till Ryssland med flyg kommer att möta platsen där tiotals dödades, över hundra skadades. Det är utan tvekan en framgång för terroristerna.”

Så skriver journalisten Grigorij Asmolov i sin blogg på radiokanalen Echo Moskvys sajt.

Förra gången det hände, ett terrordåd i Rysslands huvudstad, sa man ”mitt framför näsan på FSB”. I mars förra året sprängde sig en självmordsbombare till döds på tunnelbanestationen Lubjanka, alldeles i närheten av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s huvudkontor.

Det råder ingen tvekan om att de som utfört dåden lyckats förnedra landets styrande å det grövsta. Förnedrade är ingenting som president Medvedev och premiärminister Putin vill vara. Terroristerna har kanske ”lyckats” men för människorna i norra Kaukasus, där förövarna sägs ha sitt ursprung, är gårdagens dåd det värsta som kunde hända.

Pär Nuders känsla för dramatik

av Johanna Melén

Pär Nuders alla nej på frågan om han vill bli ny partiledare betyder i själva verket ingenting. För i Pär Nuders värld har han ännu inte fått frågan (om nu inte Berit Andnor frågat). Han beskriver det själv i boken ”Stolt men inte nöjd” från 2008.
”Den som saknar stöd kan inte vara kandidat”, skriver Nuder. Och innan valberedningen gjort sitt jobb vet ingen om stödet finns och därmed är man inte kandidat. ”Man blir utvald och därefter tillfrågad”, skriver Pär Nuder. Så hans nej betyder alltså ingenting eftersom det är fel personer som frågat.
Nu uppger flera medier att den förra finansministern redan meddelat den enda personen som räknas, valberedningens Berit Andnor, att han inte är intresserad. Varför då? Han som gjorde sig redo efter förra valförlusten 2006. Han som ville då och som till den valberedningen inkom med en mindre programförklaring (Nuders bok sid 312). Men det blev Mona, inte Pär och inget mer med det.

Om det inte varit för sättet som Nuders alla förtjänster slängdes på tippen av Mona Sahlin när hon dumpade honom som ekonomisk-politisk talesperson. Ur boken ”Stolt men inte nöjd” uppstår känslan att Pär Nuder den gången blev alltför sårad för att någonsin ställa upp för partiet igen. Varför skulle han? Kanske för att han har sinne för dramatik. Han återger själv slutet på den intervju som DN gjorde med honom i samband med den nesliga petningen för tre år sedan:

”Innan vi går säger han (Nuder) med ett leende:
– Nu ska du fråga vad jag ska göra nu.
– Okej, vad ska du göra nu?
Han skrattar:
– Nu ska jag åka hem och korka upp en god flaska sydafrikanskt rödvin som heter ”Allesverloren”.
Det betyder: ’Allt är förlorat’. ”

Kramgo stämning i riksdagen – eller i väntan på oppositionen

av Johanna Melén

Jag följde årets första partiledardebatt tillsammans med en snart fem månader gammal bebis. Hon tröttnade efter cirka 50 minuter. Då hade Mona Sahlin fått en ljudbok av statsministern, en stor bukett blommor av Maria Wetterstrand och Jan Björklund hade hyllat S-ledaren för hennes mod och förnyelse. Jag höll ut i en dryg halvtimme till. Men när Fredrik Reinfeldt avslutade sitt svar på Wetterstrand s anförande med orden ”Tack för allt” tog den krypande känslan i kroppen överhand.

Att Mona Sahlin, efter så lång tid i svensk politik, skulle avtackas här i sin sista partiledardebatt i riksdagen var väl inte oväntat. Men när hyllningskören bara fortsatte och även Maria Wetterstrands intåg i debatten följdes av vackra ord och ”vänskapsglas” från Maud Olofsson kände nog fler än jag att avtackningen kanske passat bättre någon annanstans. Nu satt vi i stället där och hoppades på Jimmie Åkesson. Under någon timme var han den ende som stod för debatten i riksdagsdebatten.

Efter ett tag var allt som vanligt igen. Men då klingade det möjligen i vissa öron lätt falskt när de som tidigare hyllat varandra över alla gränser plötsligt inte kunde se en siffra rätt i motståndarens politik.

Regeringen verkar vänta på andra tider. Presenter till avgående Sahlin och Wetterstrand. Inga presenter till Lars Ohly. Men inte heller någon debatt. Av de borgerliga partiledarna var det bara Maud Olofsson som begärde replik på vänsterledaren. Fredrik Reinfeldt ägnade i stället en del tid åt att svara de borgerliga debattörer som tycker att det saknas mål och mening i regeringens politik. Reinfeldt sa att jobbskatteavdrag är det bästa för fler jobb och att svensk skola nu förändras som aldrig förr. Lite halvklämmigt försäkrade han att ”det är full fart i de reformer som vi ska genomföra”. Oklart om det övertygade kritikerna.

Nya rödgröna mot gammal allians?

av Johanna Melén

Såg Jonas Sjöstedt i Aktuellt och insåg att oppositionen mycket väl kan komma att företrädas av idel nya ansikten i nästa val medan det mesta talar för att regeringen (möjligen med undantag för Centerpartiet) kommer att ställa upp med samma lag.

Beprövad erfarenhet mot osäkra kort eller utslitna ledare mot nytt och piggt?

Spännande.

Personkult 2011

av Johanna Melén

I dag ser Kirgizistans parlament över möjligheten att döpa en av topparna i bergsområdet Tian Shan efter Rysslands premiärminister Vladimir Putin: Pik Vladimira Putina.

Inte undra på att många fortfarande verkar tro att det är Putin, inte Dmitrij Medvedev, som är Rysslands president.

Personkult 2011 känns så bäst före.

Fast kanske ska vi bara vara glada över att Kirgizistan inte gör som i ryska Tjetjenien. Där döptes den tidigare Segeravenyn för några år sedan om till Putinavenyn. Den nu aktuella bergstoppens 7 439 meter höga granntopp uppges även i fortsättningen heta Segertoppen. Den blivande Putintoppen når bara 4 446 meter ovan hav.

Historien talar för ett 6:e jobbskatteavdrag

av Johanna Melén

I valrörelsen utlovade regeringen ett 5:e jobbskatteavdrag och enligt statsminister Fredrik Reinfeldt väntas det redan nästa år. I egenskap av Moderatledare utesluter han inte heller en sjätte skattesänkning för de som jobbar före nästa val.

Sakta i backarna! Hojtar allianskollegorna.

– Pensionärerna först! Säger KD.

– Arbetsgivaravgifter! Ropar C.

– Kapitalskatten! Kräver FP.

Har vi hört det förut? Hittills, om jag minns rätt, har det inte hänt att Moderaterna inte drivit igenom ytterligare jobbskatteavdrag om Reinfeldt skrivit upp det på önskelistan. Så talar någonting för att det blir annorlunda den här gången? Hotet mot regeringen i form av ett allt starkare (M) på de mindre partiernas bekostnad?

Historien talar emot.

Sida 1 av 1
  • Tjänstgörande redaktör: Lina Thorén, Lisa Andersson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB