Carl Bildt avfärdade Urban Ahlins kritik med turbulensen inom socialdemokratin den senaste tiden. I samband med att Pär Nuder fick sparken gick rykten om att även Urban Ahlin skulle tvingas från posten som partiets utrikespolitiska talesperson.
– Det fanns risk för att Ahlin skulle få respass, och då blir det som det blir. Jag beklagar, Urban, att det blev så här sa Bildt och menade att Urban Ahlin saknade realism när han recenserade regeringens utrikespolitik.
Kritiken när det gäller förhållandet till Ryssland och USA svarade Bildt inte på. Däremot sa han att klustervapnen ska bekämpas, men det är de länder som använder dom som ska motarbetas.
– Det är så en realistisk utrikes- och nedrustningspolitik bedrivs, sa Bildt.

Feghetens dokument, sa Ahlin. Varför fegt?
Jo, enligt Urban Ahlin för att Carl Bildt inte tillräckligt skarpt kritiserar brister för de mänskliga rättigheterna i Ryssland och i USA.
Han nämnde inga exempel när det gällde Ryssland, men tyckte att Carl Bildt borde ha gett ett annat svar på frågan om president Putin är en demokrat, när frågan ställdes efter parlamentsvalet i december.

– Jag uttalar mig inte om personer, ska Bildt ha sagt.
– Hade han sagt samma sak om frågan gällt Vitrysslands Lukasjenko eller Kubas Castro, undrade Ahlin.

Enligt honom viker sig också Bildt när det gäller USA.
– Den amerikanska administrationen har sagt att skendränkningar är en acceptabel förhörsmetod, sa Ahlin.
Carl Bildt borde i dag ha sagt att det är ”skamligt” att personer med hög ställning i USA kan säga något sådant, menade socialdemokraternas utrikestalesman.

”Ett feghetens dokument.” Det var socialdemokraternas talesperson i utrikesfrågor, Urban Ahlins beskrivning av Carl Bildts utrikesdeklaration.
Han lyfte fram den 8-åriga irakiska flickan på läktaren som skadades svårt av en amerikansk klusterbomb. Två av hennes bröder dog.
Nu satt hon och väntade på utrikesministerns besked i frågan om klusterbomber.
– Men utrikesministern nämnde det inte med ett ord, sa Ahlin.

Enligt honom har den svenska regeringen istället motverkat att också det svenska klustervapnet, bombkapsel 90, ska omfattas av det internationella förbudet.

På söndag om två veckor hålls presidentval i Ryssland.    
Utvecklingen mot ett alltmer auktoritärt styre oroar, sa Bildt.
Efter presidentvalet vill EU förstärka samarbetet med Ryssland. Men det måste bygga på ”respekt för grundläggande regler och villkor för samarbetet mellan Europas länder”.

Parlamentsvalet i december genomfördes med stora demokratiska brister. Dessutom begränsades möjligheterna för utländska valobservatörer att göra ett bra jobb. Carl Bildt är bekymrad:
”Vi beklagar djupt att fortsatta begränsningar inte har gjort det möjligt för våra gemensamma institutioner inom OSSE att följa det förestående presidentvalet”, sa Bildt.
OSSE kommer inte att åka till valet som övervakare, som skäl har angetts Rysslands bristande samarbetsvilja.

Det har varit ett bra år för Sverige och Europa med ett förnyat och förstärkt samarbete inom Norden. EU har kommit överens om ett nytt fördrag. Klimatutmaningarna är nu en global fråga som tagits på allvar.
Världen har också kommit en bit på vägen för att nå målet att halvera fattigdomen i världen fram till år 2015.

Carl Bildt var positiv i sin inledning, men kom snart in på flera områden där utvecklingen oroar.

Just nu är aftonbladet.se på plats i Afghanistan, träffar vanliga afghaner och låter dem berätta om vardagen i landet.
Utvecklingen i Afghanistan oroar, sa Bildt.
Säkerheten har försämrats och opiumodlingen blomstrar som aldrig förr.
Det krävs både utländska och inhemska insatser för att situationen ska bli bättre.
FN:s roll ska stärkas och Sveriges närvaro i landet ska ses som långvarig. I år öppnas en svensk ambassad i huvudstaden Kabul, sa Bildt.

Sverige är militärt alliansfritt. Samtidigt kommer Sverige inte att hålla sig passivt om ett annat EU-land eller ett nordiskt land angrips och drabbas. Samma sak väntar vi oss av de länderna.
Det sa utrikesminister Carl Bildt när han läste upp utrikesdeklarationen i riksdagen.

Sveriges säkerhet är intimt förknippat med arbetet i Europa.
”EU intar en särställning i Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik”, sa Bildt.

Alliansfrihet ska råda, men samtidigt ska Sveriges nära samarbete med försvarsalliansen Nato utvecklas.
Sverige ska, i samverkan med Finland, pröva om vi ska delta också i Natos snabbinsatsstyrka, sa utrikesministern.

Sverige ska öka anslagen från 1,5 till nästan 3 miljarder kronor för insatserna utomlands berättade Bildt.

Utrikesdebatt i Sveriges riksdag.
Utrikesminister Carl Bildt inleder klockan 9 med att läsa upp regeringens utrikesdeklaration.
Men det är inte därför som en grupp vitrockade läkarstudenter står utanför huvudentrén med plakat och flygblad.
De är här för de papperslösa flyktingarnas rätt till vård. De papperslösa som saknar tillstånd att vara i Sverige och som inte får annat än akutvård.
I dag hålls en hearing om frågan i riksdagen.
Men de flesta är här för utrikesdebatten.
Läktaren fylls nu med utländska diplomater.
Nu kommer Carl Bildt.

I kväll var statsminister Fredrik Reinfeldt (m) gäst i ”Rakt på med K-G Bergström” i SVT.
Statsministern önskade säkert att det inte hade varit just i dag, dagen efter den försmädliga reträtten i sjukförsäkringsfrågan. Och K-G måste ha tänkt: Hur ska jag nu förvalta detta tillfälle när så många ifrågasätter regeringens duglighet och trovärdighet?

Båda klarade sig ganska bra. K-G:s frågor var blixtsnabba och raka. Reinfeldts svar eftertänksamma och lite långsamma.

Hur väl genomtänkta är egentligen regeringens förslag? Undrade K-G och Reinfeldt talade om ett högt reformtempo med vilja att göra många saker som måste prövas och granskas. Att det inte alltid då går regeringens väg är inget stort problem för den långsiktiga vägen är utstakad: jobb, tillväxt och att hedra arbetslinjen.

Arbetslinjen. Där kom den igen. Tidigare fp-ledaren Maria Leissner fick recensera politiken och sa att arbetslinjen i alla fall på ett område drivits väl långt. Det om krav på jobb och ordnat boende innan en invandrare får ta hit en anhörig. Förslaget som kan hålla pappa, mamma och barn åtskilda i upp till fyra år.
Och när den frågan kom blev Reinfeldt tveksam för en mycket kort sekund.
Men sedan sa han att regeringen inte vill medverka till att man bor 40 personer i en trerummare någonstans i Sverige.
Är det någon som gör det?

Den andre recensenten, förre s-ministern Jan Nygren, tyckte att regeringen skulle dra två djupa andetag och sätta sig ner och tänka efter emellanåt innan man lägger sina förslag. Det är många som säger det nu.

Till sist kom K-G med några tröstande ord: Vänsterledaren Lars Ohlys nej till en gemensam valplattform med s och mp är enligt honom en skänk från ovan för en pressad regering. För när valet närmar sig kan Reinfeldt fortsätta att plåga Mona Sahlin med frågorna om ”vem hon vill göra det med och hur hon vill göra det” och så vidare.

En sak är alla överens om: Det var rätt att ta tillbaka förslaget om att ingen ska få ut mer än 75 procent i sjukpenning efter ett år, inte ens om den sjukskrivne har en egen privat eller kollektiv tilläggsförsäkring.

Statsminister Fredrik Reinfeldt sa själv i går att agerandet var ”modernt”. En modern regering lyssnar, och kan ändra sig.

Inte så många fler än Reinfeldt kallar reträtten för ”modern”.
Istället handlar diskussionen om ifall regeringen var modig som tog tillbaka förslaget. Eller om alltihop från början till slut var ett stort misstag som regeringen förlorar på.

Så här kan det låta om man är välvilligt inställd:

Regeringen visar ”att den inte bara kan ånga på, utan att den också kan reagera konstruktivt på kritiken” (Svd:s ledarsida).

”Att Reinfeldt lyssnar, tar intryck och är beredd att ändra sig är en styrka som överväger prestigeförlusten” (Göteborgspostens ledarsida).

”Heder, Reinfeldt! Det kräver mod att placera tokiga förslag där de hör hemma – i papperskorgen (Lena Mellin i Aftonbladet).

Och om man är mindre välvillig:

”Den vänligaste förklaringen är att det handlar om fartblindhet(…) Men effekten blir att det kan gå så fort att regeringen inte klarar av att bereda sin egen politik” (Göran Eriksson i Svenska Dagbladet).

”Den politiska läxan är tydlig: Alliansregeringen måste lära sig att välja sina strider, och sedan stå på sig för det man anser vara rätt” (DN:s ledare).

Och enligt Expressens Anders Jonsson är lärdomen att det ibland
”kan gå för fort för de sociala ingenjörerna i kanslihuset. Ibland blir det arbetslinje in absurdum.”

Det kan så klart vara roligt att få såga på riktigt och gotta sig lite åt en så tydlig politisk reträtt från självaste regeringen och statsministern.

Men den som faktiskt bör få både första och sista ordet är Lars-Åke Lidström, 54. Han jobbar halvtid efter en svår cancersjukdom och skulle ha förlorat 11 000 i månaden på regeringens förslag:

– Det är klart att den som har allvarlig cancer inte blir friskare av att ersättningen försvinner efter ett års sjukdom. Hut går hem och det är jätteskönt, säger han i Aftonbladet i dag.

Ingen vann duellen mellan finansminister Anders Borg (m) och socialdemokraternas ekonomiske talesperson Thomas Östros. Det sa panelen som recenserade debatten i kvällens Agenda i SVT. Det var ett artigt samtal mellan två ekonomstudenter från Uppsala. Den första mellan de som ska tävla om finansministerrollen i kommande valrörelse.

 Vem som vann får vi veta om ett år eller så, i alla fall enligt Östros. För först om ett år börjar regeringens politik att märkas på arbetsmarknaden. Det vi ser nu, med fler jobb, är bara en följd av en god konjunktur, menar Östros. Nu börjar konjunkturen vika och jobbtillväxten kommer snart att avta.

Anders Borg spår en annan utveckling: just nu vacklar det lite, men om ett år är de goda tiderna tillbaka, jobben blir ännu fler och regeringens politik har lyckats. Så det blir spännande att se finansministerkandidaterna igen, om ett år, i en kanske mindre vänlig samtalston.

Då vet vi också om Anders Borgs andra spådom har slagit in. Att i stort sett ingen kommer att utnyttja regeringens vårdnadsbidrag för att stanna hemma med barnen. ”De flesta vill vara ute på arbetsmarknaden”, sa Borg. Vårdnadsbidraget är mer en symbolfråga, symboliserar valfriheten. Undrar om regeringskollegan Göran Hägglund (kd) håller med.