04.55 i morse, Moskvatid, ljöd ryska nationalhymnen från tv-apparaten på hotellrummet i Kirov. De pampiga tonerna ackompanjerades av bilder från tidig morgon på Röda torget med Vasilijkatedralens vackra kupoler och Kremlmurens imponerande torn med röda stjärnor i topp.

Ryssland hade fått en ny president.

Nyhetssändningen klockan 05.00 inleddes med gårdagsnattens promenad över torget. Avgående Vladimir Putin och tillträdande Dmitrij Medvedev vandrade sida vid sida alldeles ensamma i det första marsregnet ut från Kremls portar och mot den stora scenen tillfälligt uppställd på Röda torget. I nästa klipp var de uppe på scenen och tog emot jublet från massorna där nere som lyssnat till valkvällskonserten ”Framåt Ryssland” där landets artistelit deltog.

Då, vid den morgonsändningen, hade Medvedev fått ihop drygt 70 procent av rösterna.

Dagens tidningar är fyllda med iakttagelser, rapporter och små anekdoter från de vallokaler där personer som Putin, Medvedev och kommunistledaren Zjuganov röstade.

Som den om Valentina Morozova från Tula, återgiven i tidningen Kommersant.

Hon hade anmält sig som valövervakare för partiet Liberaldemokraterna, men ville – skulle det visa sig – bara träffa Putin.

Så hon satt och väntade ut honom.

När Putin äntligen kom och alla journalisterna ropade: Hitåt! Hitåt! Vänd dig hitåt! Väntade tanten tålmodigt och tog chansen när presidenten med valsedeln i handen gick för att lägga den i urnan.

Valentina Morozova släppte kryckorna och kastade sig fram mot Putin. Vakterna tänkte stoppa men hann inte. Nu var hon framme hos presidenten. De pratade i sju minuter. SJU minuter. En liten tant från Tula. Och journalisterna som bara lyckats få ur Putin ett ”jag är på festhumör, synd bara att det regnar.”

Efteråt var hon hett byte. ”Vad sa du till presidenten?” ”Varför tiger du?” ”Behöver du en läkare?”

Valentina Morozova var tyst. Den lokala valkommissionens chef, Valerij Balachnin, var upprörd.

–        Hon handlade mot den fria viljan! Hon skulle ju vara här som valövervakare!