Almedalsveckan firar 40 och det är stort mingel här ikväll. Nyss kom kommunstyrelsens ordförande på Gotland inridande på scenen uppflugen på en häst.
Lite tidigare dracks det bubbel och, ja, minglades:
Olof Palmes son Mattias var där. Han var med redan -68, då Palme klev upp på det nu så kända lastbilsflaket och på så sätt satte igång den politikervecka som fortfarande lever. Men Mattias minns inte så mycket av premiärtalet.
– Jag var nyfödd då.
Vad tror du din pappa hade tyckt om Almedalsveckan i dag?
– Han var ju inte så mycket för att förpacka, som det går ut på nu. För hans del var det mer som ett vanligt partimöte och inte någon pr-kupp. Men jag tror att han hade tyckt om det. Det är ju en sorts vitalitet i alla fall.
De gamla Almedalstalarna och fd partiledarna Ingvar Carlsson (s) och Olof Johansson (c) skojade friskt.
Och Carlsson berättade vad talet hade handlat om ikväll, om han stått på scenen.
– Jag hade talat om religion och politik. Religionen har börjat få så stor betydelse i världen. Även om de inte är religiösa så måste politiker förstå och kunna religioner. Det gäller i hög grad även Sverige.
Olof Johansson höll med. Och så höjde han ett varnande finger för vart nånstans Almedalsveckan är på väg.
– Det har blivit så mycket annat än bara politik. Man får passa sig noga för att om man vill ha det här till en politisk manifestation under ett icke valår så är det viktigt att man inte blandar upp det med så mycket lobbyism och kommersialism att det politiska budskapet försvinner.
Men i år är ju samtliga partiledare här. Det spelar väl roll?
– Ja, men det är inte säkert att det är de som väcker den största uppmärksamheten.
Alltid lika välklädda integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni minglade hon med. Hon höll folkpartiets tal förra året. Hade hon gjort samma sak i år skulle hon ha talat om samma saker som hon gissar att partiledare Björklund tänker ta upp i kväll:
– Att det går bra för Sverige.
I vimlet syntes också:
Mona Sahlin, redan på plats trots att hennes dag är först på tisdag.