– Det verkar inte vara så roligt att vara socialminister, om man lyssnar till Hägglund, säger Peter Eriksson.
– Däremot verkar han leva upp när han får berätta roliga historier.
Och Eriksson säger att Reinfeldt kanske ska tillsätta en rolighetsminister.

Skämt åsido. Nu drabbar nedskärningar barn, unga, kvinnor inom kvinnodominerade yrken? undrar Eriksson.
Är socialministern nöjd med det? Vill han göra mer? Eller är det moderaterna som stoppar? undrar Eriksson.

Göran Hägglund säger att det är jätteroligt att vara socialminister. Han medger att kommuner och landsting vill ha mer pengar. Hägglund vill ge mer pengar, men samtidigt handlar det om att agera samlat och klokt – ”så att det inte bli fel”. För blir det fel, kostar det. Därför måste regeringen vara försiktiga med skattebetalarnas pengar, säger Hägglund.

Göran Hägglund, tro det eller ej, pratar också Gaza. Men fortsätter snart till Sverige. Många har firat jul och nyår med en gnagande oro i magen säger han. Ändå står Sverige kanske bäst av alla rustat för att möta krisen. Här har vi kraften att värna tryggheten, även när det stormar, säger Hägglund och rabblar siffror ur den lagda budgeten.

Sverige står inför stora utmaningar, säger Hägglund. Det handlar om den globala finanskrisen, den som i slutändan drabbar paret på Volvo i Göteborg som båda riskerar sina jobb.
Den andra utmaningen är klimatet – att komma fram till en global lösning.
Den tredje utmaningen är att kunna hålla samman här i Sverige. Förtroende byggs i det lilla. Han pratar om familj och vänner. Om vikten av tillit mellan grannar, mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Att regera är svårare än att kräva nya utgifter, säger Hägglund.
Nu är det meningen att alliansen ska möta ett enat vänsteralternativ. Så verkar det inte bli, säger Hägglund och hänvisar till olika oppositionsföreträdare som inte verkar ense om vad ett gemensamt samarbete faktiskt ska handla. Och hur ska de bli överens, de som står så långt från varandra i en rad frågor? undrar Hägglund.

Och börjar prata tv-programmet Let’s dance. Och jämför problemen på dansgolvet med problemen inom oppositionen. Och så radar han upp citat från Let’s dance-deltagarna. Citat som lika gärna kunnat hämtas från Sahlin, Eriksson eller Ohly. Lars Ohly, tex, hade mycket väl kunnat säga så här:
– Det är som Luciafirande på dagis, så länge som ingen kräks är det jättefint.

Sahlin svarar senare:
– Jag kan berätta att jag har dansat med Lars Ohly, vi dansade i takt och det gick jättebra.

Lars Ohly är ihärdig. Han släpper inte Gaza. Undrar vart alla dessa palestinier ska ta vägen nu när de attackeras från alla håll och kanter?
Han ifrågasätter Björklunds argumentation och vill höra ett lika kraftig fördömande mot Israels agerande som mot bränning av israeliska flaggor.

Mona Sahlin tycker inte att heller Jan Björklund tar krisen på tillräckligt stort allvar. Han verkar istället förnöjd, säger Sahlin.

Inte alls, säger Björklund. Krisen är allvarlig, men ”regeringen kan inte förbjuda lågkonjunkturen”. Regeringen följer utvecklingen och vidtar de åtgärder som krävs.
Och han säger att man redan i dag för en mycket offensiv politik.

Sahlin ifrågasätter. Regeringen ska visst grupparbeta nu för att se om det kanske behövs göras mer. Det grupparbetet är s, v och mp redan färdiga med, säger Sahlin. Det arbetet har kommit fram till att mer behöver göras, bland annat för att hjälpa alla de som nu går ut i arbetslöshet.

– Just i dag kommer inga ytterligare åtgärder, men det finns fler dagar på året, säger Björklund.
Och kritiserar oppositionens olika förslag som han menar inte hjälper Sverige.
– Hur ska höjda bensinskatter rädda Volvo? frågar Björklund.

Även Jan Björklund pratar Mellanöstern. Fördömer övervåldet, tänker särskilt på barnen. Men båda sidors agerande måste fördömas. Och Israel har rätt att försvara sig, även om de nu har tagit till övervåld. Han fördömer attacker mot synagoger i Sverige. Fördömer hakkors i demonstrationståg.

Sedan är det kris och Sverige igen. Regeringen satsar. Inget annat europeiskt land har en mer offensiv politik än den som regeringen står för. Samtidigt måste vi ha perspektiv, säger Björklund. Aldrig har så många människor runt om i världen kunnat lägga sig mätta som i dag.

Han pratar om vikten av EU-samarbete. Både klimatfrågan och finanskrisen visar på nödvändigheten av detta samarbete. Konstigt då, säger  Björklund, att fler politiker blir mer kritiska till EU. Han undrar hur s har tänkt när de planerar att skicka EU-kritikerna Marita Ulvskog till Bryssel som EU-parlamentariker.
Och så paradfrågan, i alla fall en av dem, euron.
– Det är hög tid att återuppta eurodebatten i Sverige, säger Björklund.
– Sverige bör inom de närmaste åren genomföra en ny folkomröstning.

Och så måste utbildningsministern och Sveriges meste skolpolitiker prata skola förstås. Om svenska elevers sämre resultat och om hur alternativet ser ut. Hur blir det med betygen, till exempel, om s v och mp vinner nästa val?
Blir det en återgång till flumskolan? Björklund vill ha svar.

Peter Eriksson, miljöpartiet, tar inte oväntat upp klimatfrågan med Maud Olofsson. Han vill att regeringen gör mer här hemma för att möta klimatkrisen.
– Maud Olofsson, är det för att ni inte vill, eller för att moderaterna stoppar er? undrar Eriksson.

Eriksson pratar strunt, verkar Olofsson märka. Kanske för att han blivit överrumplad över hur mycket regeringen faktiskt gör, inte minst på EU-nivå.
– Sverige går ju före, vi minskar våra koldioxidutsläpp, säger Olofsson.
– Men det hindrar oss inte att också agera internationellt.

Peter Eriksson säger att Olofsson pratar om saker som inte den här regeringen har gjort. Antingen pratar hon om vad EU har gjort, eller om vad som gjordes under tidigare regering, menar Eriksson. Det regeringen gör, enligt honom, är istället att skjuta saker på framtiden.

Lars Ohly, vänsterpartiet, fortsätter prata Gaza. Nu med Maud Olofsson. Han säger att Olofsson vill fortsätta belöna Israel, bland annat genom mer samarbete på EU-nivå.
Gaza är Ohlys paradgren i dag. Får se om han fortsätter på samma linje i sitt anförande.

Olofsson upprepar att man måste kritisera alla våldshandlingar, både Hamas och Israels. Men för att en lösning ska till måste dialog föras med båda parter. Vi måste öppna Gaza, säger Olofsson, men också stoppa införseln av vapen till Gaza. Hon hoppas att Ohly även tänker fördöma Hamas, precis som han fördömer Israel.

Ohly säger att han aldrig hört någon i Sveriges riksdag inte fördöma raketbeskjutning. Men menar att i den här konflikten är det två ojämbördiga parter som strider. Där Israel är den starkare parten, med det största ansvaret.

Mona mot Maud, del 2.

Mona vill veta om Maud och regeringen är villiga att hjälpa företagen att behålla de som nu varslas. Någon slags permitteringsstöd, alltså.

Olofsson säger att det här i första hand är en fråga för arbetsgivarna. Hon säger att Sverige har valt en modell som gör det lättare att säga upp människor än i tex Tyskland och Belgien.
Olofsson säger att svenskt system går ut på att arbetsgivarna tar ansvar under varseltiden medan samhället tar ansvar under arbetslöshetstiden. Det sistnämnda görs genom bland annat utbildningsinsatser.
Inget permitteringsstöd alltså.

Sahlin beklagar beskedet. Och beklagar att regeringen, enligt Sahlin, inte lyssnar till sina egna rådgivare som bland annat pratat om behovet av bättre stöd till företagen under krisen.

Olofsson säger ändå att regeringen är redo att lyssna på rådgivarna, ”att pröva allt”. Men något besked om permitteringsstöd blir det inte.

Utrikespolitik är hett i dag. Även centerpartiets Maud Olofsson tar upp Gaza, Zimbawe – och global klimatkris.
– Som litet land måste Sverige agera internationellt, säger Olofsson.

(I kammaren börjar det röra på sig. Ingen orkar sitta hela debatten ut.)

Men, säger Olofsson. Vi måste sköta vårt här hemma också. Men tack och lov har vi här i Sverige det bättre förspänt än många andra länder. Och därför kan regeringen nu, säger Olofsson, satsa på utbildning, forskning, infrastruktur och klimatåtgärder. Dessutom hjälper man bilindustrin samt sänker skatter för löntagare, företag.

Maud Olofsson pratar ungdomar. Det är de som råkar värst ut nu när tiderna är dåliga. Regeringen, säger Olofsson, gör det betydligt billigare att anställa unga. Hon vädjar till den privata och offentliga sektorn att utnyttja möjligheten att anställa en ungdom.

Och så pratar hon hållbart samhälle. De nya lösningarna för framtiden. EU har hjälpt till genom fastslagna mål för minskade utsläpp. Här finns möjligheter, säger Olofsson. Det är här de nya jobben finns. Och Sverige är världsledande på området.
Och vill det sig riktigt väl så kommer världen, under svensk ledning, nå fram till ett nytt globalt klimatavtal på toppmötet i Köpenhamn i december.

Olofsson säger att regeringen tar ansvar för skattebetalarnas pengar. Och därför lovas inte guld och inga gröna skogar. Men det som utlovas är en ansvarsfull politik för Sveriges framtid, säger Olofsson.

Kd:s Göran Hägglund vill prata familjepolitik med Sahlin. Varför vill inte s låta föräldrarna välja själva vem som ska vara hemma med barnen? undrar Hägglund.

Sahlin säger att det pågår en spännande diskussion inom s om hur man ska lösa framtidens föräldraförsäkring. Det kan till exempel handla om en tredjedel till mamman, en tredjedel till pappan och en tredjedel till den som vill.
Sahlin ifrågasätter istället kd:s politik med bland annat vårdnadsbidrag, som hon menar är ett brott mot den så heliga arbetslinjen.

Hägglund svarar inte utan fortsätter att undra varför föräldrarna inte får bestämma själva, om s får bestämma.