Jan Björklund säger att den ideologiska debatten nu är här, precis som Sahlin har bett om.
Han säger att socialdemokraterna nu har släppt in ”kommunisterna” i sitt samarbete. På högerflanken vaggar Lars Ohly fram och tillbaka i snurrstolen.
Och så säger Björklund att bara för några år sedan så krävde socialdemokraternas förre finansminister Pär Nuder att vänsterpartiet på allvar måste städa ut kommunismen ur garderoben. Tycker Sahlin annorlunda? undrar Björklund.

Mona Sahlin säger att s visst har ställt krav på v – till exempel när det gäller finanspolitiken.
Hon vänder frågan mot Björklund: Vad tänker regeringen göra om sverigedemokraterna, ve och fasa, kommer in i riksdagen efter nästa val? Hon och miljöpartiet har faktiskt gett klart besked om att de aldrig tänker samarbeta med sd, säger Sahlin. Nu vill hon ha besked från regeringen.

Maud Olofssons tur mot Sahlin. Det brukar gå hett till. Men först talar Olofsson om Gaza. Om att både Israel och Hamas bryter mot folkrätten genom sitt agerande.
Och så knyter hon an till socialdemokraterna. För problemet för s är att man även i utrikespolitiken måste samarbeta med v och mp. Det blir svårt, menar Olofsson, eftersom de tre partierna har så olika syn i många utrikesfrågor.
Hur ska det gå till? undrar Olofsson.

Sahlin säger att samsynen mellan s, v och mp är stor när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik. Deras oro för de civila i mellanöstern är gemensam. Det finns delar som skiljer partierna åt, säger Sahlin. Men skillnaderna är inte större än att man kan komma överens, och påpekar att regeringspartierna inte heller är ense, till exempel i Natofrågan.

– Jag känner inte igen socialdemokraterna, säger Olofsson.
För de gamla sossarna stängde ute kommunisterna från utrikespolitiken, säger centerledaren. Hon undrar vad, i Lars Ohlys syn på Kuba, som har ändrats? Vad är det som har hänt? undrar Olofsson.

Sahlin svarar: Jag är ganska säker på att Maud Olofsson inte röstade på de gamla socialdemokraterna heller, och kammaren skrattar.
Sedan säger hon att vänsterpartiet är ett annat parti i dag än vad de var på 50- och 60-talen.

Reinfeldt går upp mot Sahlin. Han säger att människor gillar att få besked. Det är något som den rödgröna oppositionen är dåliga på, menar Reinfeldt och radar upp en lång rad frågor där s, v och mp är mycket oense. Det handlar om skatter, om fastighetsskatt, om bolagsskatt, om förmögenhetsskatt.
– Tydligt! Sa Mona Sahlin.
– Tydligt? undrar Reinfeldt, och får applåder.

Sahlin svarar.
Hon uppskattar inte att Reinfeldt raljerar. Humor, säger Sahlin, är ingenting som de som nu varslas uppskattar.
S, v och mp underkänner regeringens politik, eftersom den är undermålig och inte räcker till i de tider som nu är.
Men svarar inte på Reinfeldts bristpåenighets-attack.
Hon vänder istället frågan till regeringen: Vad gör ni?
– Skrattar bäst som skrattar sist, säger Sahlin.

Reinfeldt frågar igen: vad är det som gäller som alternativ?
Oppositionen har ju inte ens hållit löftet om att tillsätta ett antal gemensamma arbetsgrupper lagom till nyår, påpekar Reinfeldt.

Mona Sahlin har ordet. Hon, precis som Reinfeldt , inleder med läget i Gaza. Lägger skulden på båda parter men vill att regeringen och EU ska vara tydligare mot Israel.

Sedan snabbt över till läget i Sverige. Där regeringen inte gör tillräckligt mycket, säger Sahlin.
Regeringen delar in människor i lata och slöa och i ivriga, duktiga, menar Sahlin.
S, v och mp, säger Sahlin – kommer nu möta väljarna med en gemensam politik för solidaritet och rättvisa och med en radikal klimatpolitik.

Sahlin fortsätter på spåret att regeringen inte gör tillräckligt mycket. Littorins uttalande om ”skitår” – är talande, menar Sahlin. Regeringen sitter med armarna i kors och väntar på att krisen går över. Det duger inte, säger Sahlin. För samtidigt blir varslen verklighet och de sjuka riskerar att tvingas ur sin försäkring. Regeringens politik, säger Sahlin, är en politik för socialbidrag.

Reinfeldt är en dålig kapten för skutan som skyller på en osynlig besättning, säger Sahlin (Reinfeldt brukar själv prata om vem som är bäst lämpad att styra skutan). 2010 kommer underskottet. Det finns sätt att bädda för både jobb och rättvisa, säger Sahlin. Det handlar bland annat om utbildning.
–  Sverige behöver en utbildningslinje, annars kan aldrig arbetslinjen funka, säger Sahlin.
– Bygg ut komvux och yrkesvux!
Och ge företagen resurser så att de kan ge sina anställda utbildning, istället för att säga upp dem, säger Sahlin.

Ohly går fram till podiet, mittemot Reinfeldt. Han pratar Gaza. Om alla döda om alla som har förlorat anhöriga, om alla hemlösa och traumatiserade.
I Gaza, där folk redan fått lida på grund av Israels isolering, säger Ohly.
– Och samtidigt har vi en statsminister som inte kan ta ordet folkrätt i sin mun, säger Ohly.
– Det är häpnadsväckande svagt.

Nu rabblar Ohly dödssiffror. Hur många palestinier, hur många israeler. Palestinierna är fler.
– Låt oss fördöma detta! utropar Ohly.

Reinfeldt svarar att det inte finns någon militär lösning på det här problemet. Båda sidor – både Israel och Hamas har ansvar.
Han säger att Ohly, som varit glad så länge, nu är allvarlig igen. Och Ohly undrar om statsministern tycker att han ska skratta? Samtidigt med det som händer i Gaza.
Han går till angrepp mot det EU som enligt Ohly vill öka samarbetet med Israel. Det leder till att våldet blir en lösning för Israel – eftersom ingen stark stat tar avstånd från detta, säger Ohly.

Reinfeldt är oförstående. Regeringen, säger han, har gett besked att man ska försvara stabila finanser. Så skulle det inte bli med oppositionens politik. För hur mycket kostar egentligen alla de paket som de rödgröna nu kommer dragandes med? undrar han.
Det är den typ av massiva paket som spär på underskottet, säger han.
Reinfeldt säger att man har visat och kommer att visa att man tar ansvar, men att man samtidigt månar om stabila finanser. Det blir en konfliktfråga för valet 2010.

Mona Sahlin är lika oförstående. Vilken planet lever Reinfeldt på? undrar hon.
Regeringens budget lades ju innan krisen hade slagit till mot Sverige. Sahlin undrar om det bästa sättet att försvara en stark ekonomi är att sänka skatterna ännu mer för de som jobbar. Nej, det som väntar nu, det är att socialbidragstagarna kommer att bli fler – och därmed försämra ekonomin för kommunerna runt om i landet.

Reinfeldt säger: Jag bor på planeten jorden.
Och han påpekar att det här är en global kris. Det går inte, som Sahlin säger, att lösa den krisen enbart här hemma.

Mona Sahlin begär replik. Hennes budskap: Regeringen gör ingenting, tar inte ansvar.
Budgetunderskottet är snart lika stort som överskottet var när ni vann valet, säger Sahlin. Och snart lika stort som de skattesänkningar regeringen genomfört.
Det är välfärden och de arbetslösa som nu tvingas betala priset, säger Sahlin.
Hon efterfrågar resurser för att möta krisen.
Det är regeringens inte finanskrisens fel att klyftorna nu växer, säger Sahlin.

Sverige står inför stora utmaningar. Finanskrisen drabbar hela världen, också Sverige. Här har EU en viktig roll. Genom att koordinera stabilitet i den finansiella sektorn. Att koordinera finanspolitiken.
Sveriges regering, säger Reinfeldt, fortsätter att hävda att det ska löna sig att arbeta. Det handlar också om forskning, utbildning, infrastruktur. Men det handlar också om att ge stöd för människor som nu behöver omställning. Arbetsförmedlingen får ökade resurser för bland annat coachning och utbildning.
Reinfeldt säger att man redan i år skjuter till 10 miljarder till välfärden i år. Men, säger Reinfeldt. Det finns inga mirakelkurer. Inte i Sverige, inte i Europa, inte i resten av världen.

Han börjar med Gaza. Människor lider, säger statsministern. Över 900 döda hittills, många av dem är barn.
Nya hatspiraler kommer att uppstå och växa sig starka. Hatet kommer att överföras till de yngre.
I Sverige, säger Reinfeldt, kräver människor att regeringen ska ta ställning, lägga skulden på den ena eller den andra. Det är fel, menar statsministern. Sveriges röst ska vara en röst för fred, säger han. För att lägga ned vapnen och verka för försoning.

Regeringen är också här. Står och småpratar på vänsterkanten. Utom Fredrik Reinfeldt. Han sitter försjunken i sina papper. Han är förste talare.