MUF-ordförande Niklas Wykman är uppe i talarstolen. Han säger nej till förslaget om att återkalla medborgarskap.

Han har flera argument. Ett ser ut så här:

Moderaterna kan bestämma under vilka omständigheter ett medborgarskap ska kunna återkallas. Men så kommer andra till makten, som föreslår ytterligare skäl. Vissa brott, kanske?

– Vilka argument ska vi ta fram då? undrar Wykman.

Han tar ett annat exempel:

– Vad händer med Hamids dotter, när det kommer fram att Hamid ljög för att få sitt medborgarskap? Ska både Hamid och dottern förlora sitt medborgarskap, eller bara Hamid? Undrar Wykman och säger:

– Det här hör inte hemma i en integrationspolitisk debatt.

Erik Bengtzboe, MUF, överväger att inte längre kalla sig moderat om följande beslut går igenom här på stämman:

”att medborgarskap som har erhållits på felaktiga grunder ska kunna återkallas, dock ej med resultatet att människor blir statslösa.”

– Där går min gräns. Vi ska inte skilja på vi och dom, sa Erik Bengtzboe.

Kristina Alvendal, från Stockholm, håller inte med honom. Hon tycker partistyrelsens förslag är bra. För det är inga ”duvungar” som skaffar sig medborgarskap på felaktiga grunder.

Hon tycker också att kravet på grundläggande svenskakunskaper är bra. Hon får spridda applåder.

Ska människor som söker asyl i Sverige få bosätta sig var de vill?

Ja, det ska de, säger de flesta moderater.

Men bosätter de sig där inga jobb finns, kanske för att ha närhet till familj och släkt, ska de fortfarande få samma ersättning då?

Nej, säger bland andra Anja Sonesson, moderat från Skåne.

Ja, säger partistyrelsen i sitt förslag till beslut här på stämman.

Det är en av skiljelinjerna i kvällens debatt.

En annan handlar om medborgarskap och om det ska krävas grundläggande kunskaper i svenska för att bli svensk medborgare.

Plötsligt tände Moderatstämman till. Det är alltid lite roligt när partiledningen får stryk. De bestämmer ju så väldigt mycket över det mesta för det mesta.

Nu spelar väl inte beslutet i dag så väldigt stor roll. För en överenskommelse finns inom alliansen, riksdagen har sagt ja och det kan ingen Moderatstämma ändra på.

Nu är det debatt om integration.

Moderaterna säger inte bara ja till att ersätta de tio kärnkraftverk som redan finns, när de har tjänat ut. Man säger även ja till att bygga ännu fler – om elbehovet ökar och efterfrågan på kärnkraftsel ökar.

Därmed har den moderata partistyrelsen lidit sitt första nederlag här på stämman i Västerås. Moderaterna har genom dagens beslut också frångått den överenskommelse som slöts mellan allianspartierna i vintras. Den överenskommelsen sa bara ja till att ersätta nuvarande kärnkraftverk.

Claes Västerteg, riksdagsledamot för Centerpartiet, är förvånad över Moderatstämmans beslut.

– Jag är lite förvånad över att man fattar ett sådant beslut när vi precis har kommit överens om den här uppgörelsen som också riksdagen har sagt ja till, säger Västerteg till Aftonbladet.

– Men jag förutsätter att Moderaterna i regeringen vårdar den överenskommelse som vi fyra partier har gjort och som också har ett brett folkligt stöd. 

Enligt TT är de fyra allianspartierna överens om ytterligare en inkomstskattesänkning.

Två av varandra oberoende källor med insyn i budgetförhandlingen säger till nyhetsbyrån att det blir en skattesänkning på 10 miljarder kronor vid nyår. Det skulle innebära 200 – 250 kronor över varje månad för en vanlig löntagare.

– Ingenting är klart än, säger Moderatledaren Fredrik Reinfeldt via sin pressekreterare.

Även finansminister Anders Borg försvann snabbt förbi frågan på väg in i stämmosalen.

Det är ingen hemlighet vad Borg och Reinfeldt tycker. I sitt sommartal i Vaxholm nyligen lanserade Moderatledaren tanken på en fjärde inkomstskattesänkning sedan valet 2006. Får han som han vill har skatten då sänkts med över 70 miljarder. Per löntagare innebär det mellan 1 300 och 1 750 kronor lägre skatt varje månad.

Allianskollegorna i Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna har inte haft inkomstskattesänkning som prioritet nummer ett i förhandlingarna inför höstbudgeten. Centern vill helst sänka arbetsgivaravgiften, Folkpartiet vill skapa fler utbildningsplatser och ge mer till kommunerna medan KD sätter sänkt skatt för landets pensionärer främst.

Scenario, augusti 2010:

Samboparet Andersson har just sjunkit ner i trädgårdssoffan. Vinflaskan är öppnad, grillen på gång, det är fredagskväll. Skönt.

Om det inte vore för grannen Svensson som helgen till trots klipper gräset. En bön blir hörd, maskinen tystnar. Äntligen.

Då prasslar det till i buskaget. Svensson tar sig igenom häcken, in på samboparet Anderssons tomt, fram till trädgårdsmöbeln, öppnar munnen:

– Här har ni det bra ser jag. Ska inte störa, tänkte bara säga en sak. Ni har väl inte glömt att det är val i september? Och ni, rösta på Moderaterna.

Har bloggen urartat och jag blivit galen? Nej, jag sitter bara och lyssnar till partisekreterare Per Schlingmanns tal på temat ”Så vinner vi valet 2010”.

En viktig ingrediens, säger Schlingmann, är att mobilisera de moderata anhängarna. Kontakta nätverket, ring familjen – och gå över häcken in till grannen och säg:

– Jag tycker du ska rösta på Moderaterna.

Jag kanske är konstig, men personligen skulle jag inte uppskatta om min granne knackade på med uppmaningen: rösta si, eller rösta så.

I övrigt, Moderaternas  två mål inför riksdagsvalet 2010:

– Vinna förnyat förtroende för alliansregeringen.

– Göra ett bättre resultat än i valet 2006, alltså få över 26,2 procent av rösterna. 

Moderata ungdomsförbundet anar en konspiration.

Debatten om integrationspolitiken skulle enligt det ursprungliga programmet ha hållits nu på eftermiddagen. Men programmet har ändrats. Debatten om klimatpolitiken har ersatt integrationen i programmet. Integrationsdebatten väntas därför starta först i kväll, preliminärt klockan 20.00. För sent för att morgontidningarna ska få med debatt och beslut i morgondagens tidning.

Synd, tycker MUF. De väntar sig nämligen en hård debatt som går emot partistyrelsens förslag till beslut. Konflikten rör bland annat förslaget om att dra in svenska medborgarskap, som har utgivits på felaktiga grunder.

Svenska journalister frågar inte alltid om det som Fredrik Reinfeldt vill prata om. På en skola i Södertälje vill Reinfeldt kanske prata utbildning – men journalisterna frågar bara om Israels fördömande av en kulturartikel i Aftonbladet. På samma skola i Södertälje för tre år sedan ville nog Reinfeldt också prata utbildning – journalisterna ville bara prata Lars Danielsson.

På en pressträff i Västerås fick Fredrik Reinfeldt prata om det han ville.

Två japaner, en finländare och ytterligare ett par utländska journalist hade kommit dit för att intervjua EU-ordförande Reinfeldt. Det var klimat- och finanskris för hela slanten. Reinfeldt fick säga att det behövs mycket mer för att lösa klimatproblemen och att en ljusning i världsekonomin skymtar, även om det är för tidigt att ropa hej.

Och så berättade Reinfeldt att det var, bland annat, Al Gore som fick upp hans ögon för problemet med ett allt varmare jordklot.

–      För det var väl ingen jätteviktig fråga för dig före valet 2006, sa en påläst journalist.

Inne i partiledningens rum på Moderatstämman i Västerås lös flitens lampa.

Vid fönstret med utsikt över en nya-moderaterna-flagga satt partisekreterare Per Schlingmann och, tror jag, skrev på talet han ska hålla här i eftermiddag. Temat är det gamla vanliga: Så vinner vi valet 2010.

Några meter därifrån lutade sig statsminister Fredrik Reinfeldt ner över tangentbordet, djupt koncentrerad inför frågorna från Aftonbladets läsare.

I en soffa längre bort pågick en stund tidigare budgetförhandlingar per telefon samtidigt som statssekreterare HG Wessberg svor över en trilskande dator.

I sista svaret i chatten med Aftonbladets läsare kom ett halvt löfte inför regeringens budgetpropp, som läggs senare i september.

Ulrika undrade:

”Många kommuner drar ner på skolan och barnomsorgen idag för de har inte råd, detta kommer att leda till att utbildningarna blir sämre o fler barn hamnar ”fel” när de blir äldre. Hur ska detta lösas på ett bra sätt?”

Reinfeldt svarade:

”Vi har i varje budget tillfört resurser till skolan och till kommunerna. 3 miljarder vid årsskiftet, 7 miljarder i våras. Vi för nu budgetsamtal och följer utvecklingen vad gäller skolan och andra delar av välfärdens kärna. Det är viktigt att kommunerna använder pengarna till rätt saker. Vi hoppas nu att den förbättring vi ser i våra offentliga finanser ska synliggöras i kommuner och landsting.”

Läs hela chatten här.