Egentligen är det ju vanvettigt att inte vara i Berlin nu. När det är som allra bäst där. Medan atmosfären fortfarande riktigt dallrar av sommariver och innan luften helt stillnat i staden och längtan efter havsbrisar växt sig alltför stor.

Men skogarna i norr drog i oss. Kusinerna, barnvakterna (läs min och mannens föräldrar) och möjligheten att utöka det svenska ordförrådet (barnens alltså). Och nu är vi här, långt borta från galenskaperna i Mauerpark, clownerna på Boxi och alla currywurstätande berlinare. Och det känns bra. Berlin är världens bästa stad, men den är aldrig som fin som när man varit ifrån den ett tag. Tankat sinnena med annat, vilat och hunnit längta tillbaka.

Och om jag känner sommaren rätt så kommer den att säga svosch – och vips är vi tillbaka i Berlin igen. Och firar murjubileum! Hela 25 år har gått sedan den föll och det kommer att hända grejer hela hösten.

Förresten, för er som är intresserade – det finns en app som heter The Berlin Wall där man kan lära sig massor om murens historia och få guidade turer och så. Kostar nix.

Hallå på er där hemma och glad nationaldag!

Här i Berlin är det, naturligt nog, ingen helgdag så jag firar mitt Schwedenheimat genom att leva på som vanligt. Helt okej, mitt liv är himla festligt i dag. Det är sommar och varmt, solen skiner och snart är det helg med massor av kul som väntar. Enda kruxet är att det kommer bli svårt att välja mellan det som händer – ska vi gå på Karneval der Kulturen som sätter igång i kväll i Kreuzberg eller på riddarspektakel i Potsdam? Vi har dessutom besök från Sverige, så det gäller ju verkligen att välja rätt.

Karneval der Kulturen brukar vara en härligt färgsprakande festival med mycket musik, mat och kul grejer för barnen. I morgon, lördag, går till exempel värsta barnkarnevalståget, och tydligen är det gorillatema i år. Kan ju inte bli fel, liksom!

Och vackra Potsdam som jag har längtat tillbaka till sedan jag var där för fem år sedan. Sanssouci med sin slottspark som säkert är supervacker nu. Och riddarspektakel, mein Gott! Min son kommer att gå bananas om vi åker dit.

Ack! Dessa val! Vad tycker ni?

Några lugna demonstrationståg, ett par plakat och någon som talar i en park – glöm det. Här i Berlin är det fullt ös medvetslös under första maj som gäller. Å ena sidan bråk och kravaller, hundratals poliser i full skyddutrustning, glassplitter och brinnande bilar – å andra fest och musik, massor av kul happenings och glada människor.

Vill du se Berlins majfest med egna ögon – sikta på Oranienplatz i Kreuzberg i morgon. Var beredd på extremt mycket folk och akta dig om det ser ut att kunna bli våldsamt.

Ni har väl inte missat att den kinesiska superkändisen, konstnären och regimkritikern Ai Weiwei har sin största utställning någonsin här i Berlin just nu? Jag ska förstås dit. Vet bara inte riktigt när ännu. Så mycket som ska hinnas med den närmaste tiden!

Som första maj till exempel. Jag har, hör och häpna, har aldrig varit med på det världsberömda första maj-firandet i Kreuzberg. Så i år bara måste jag gå, trots att jag blivit varnad för trängsel, bråk och fylla. Det går liksom inte att ha bott i Berlin i massor av år utan att ha sett partyt med egna ögon.

Och apropå Kreuzan så längtar jag till Prinzessinnengarten. Urban odling-projektet mitt i stan. De har ett kafé också. Måste bli en fika där snart.

Det är bara det där med tiden, som sagt. Men det ger sig.

Eller, hm.. Nåväl. En stjärna kanske du inte blir (om du inte är nästa James Dean förstås, statisten som stal showen. Sa min dramalärare på högstadiet, har ej kollat om det stämmer) men du lär åtminstone få en glimt av en hel del stjärnor om du blir castad som statist till Mockingjay, nästa film i Hunger Games-trilogin. Den ska nämligen spelas in i Berlin till sommaren.

Runt 1000 personer söks, så chanserna lär väl vara hyfsat goda. Särskilt om du är man och inte rågblond och blåögd. Och så ska man tydligen helst vara av det slankare slaget.

Så. Råkar du befinna dig i Berlin lördagen den 26/4 och vill jobba med Jennifer Lawrence och company  om några månader – här är annonsen på tyska och här finns en engelsk översättning.

Visste du förresten att Berlin har ett eget Hollywood? Babelsberg filmstudio heter det och ligger i Potsdam, bara en liten bit utanför stan. Där finns en filmnöjespark också, för den som är sugen på att träffa John Blund och se på stuntmanshower och sånt.

I  dag var vi på ett schysst frukostställe här i Friedrichshain. Bra och prisvärd mat, sjukt trevlig personal och, bäst av allt – barnvänligt!

Die Turnhalle är, som alla som kan tyska nog kan lista ut, en gammal gympasal. Varje lördag dukas det upp en stor, fräsch frukostbuffé och varje söndag serveras det brunch (ärligt talat vet jag inte riktigt vad som är skillnaden. Mer varm mat på söndagarna kanske? Jo, så är det nog).

Eftersom stället är så stort är det inte hela världen om ungarna börjar stoja runt lite efter ett tag. Det är ju en gympasal, liksom! Ett annat plus är att barnen äter gratis. För oss vuxna kostar buffén 7,50 euro per skalle, vilket är riktigt prisvärt.

Nu ska jag ladda inför Neukölln Shopping Nacht som jag tänkte gå på i kväll. Stora delar av Neukölln ska förvandlas till något slags vintage-mingel-event. Det låter ju toppen, det har blivit alldeles för få Neuköllnäventyr för mig på sistone. Här finns en karta över vad som kommer att finnas var.

Det här är så bra tycker jag. Från den 8-13 mars kommer det att pågå en feministisk filmfestival här i Berlin. På Kino Babylon, Queen Qotti och Villa Neukölln. Alla filmer som ska visas är gjorda av kvinnor och handlar främst om kvinnor – som en skön motvikt till, well, i stort sett det mesta annat som visas på biodukarna. Sehr gut!

Psst! För er som är intresserade att gå, gå in på sajten Berlinbiten.se. Där lottas det just nu ut biljetter till den svenska filmen Belleville Baby, som visas på Queen Qotti den 10:e mars kl 20.00.

Så har ytterligare ett år i Berlin gått. Det har varit bra! Ganska stillsamt och vardagsputtrande – fast med en inramning av bohemisk Berlinromantik förstås. Ni vet, akrobater i träden kring lördagsmarknaden, flummiga festivaler, gatukonst, övergivna hus och chica restauranger (allra helst i kombination) och en och annan klubb där inoljade män i spandex dansat på scenen. Berlin as usual, liksom.

Här kommer min alldeles egna Best of Berlin 2013-lista. Vissa saker har jag redan skrivit om tidigare, andra är nykomlingar på bloggen.

Årets resturangnykomling: Feliu i Neukölln. Öppnade i våras och imponerade stort med sin fantastiska mat och de låga priserna. Vardagslyx i ordets rätta bemärkelse.

Årets bar: The Antlered Bunny på Traveplatz i Friedrichshain. Stället är verkligen minimini, men så jäkla snyggt och med riktigt bra drinkar. Och snacksen! Yum. Missa inte dem.

Årets museum: Stasifängelset i Hohenschönhausen. I och för sig inget klassiskt museum – för att besöka det gamla fängelset krävs det att man går en av de guidade turerna.  Jag skäms lite för att det dröjde så många år innan jag kom dit, det jag lärde mig där var så otroligt intressant, viktigt – och fruktansvärt. Guidad tur på engelska varje dag kl 14.30.

Årets plats: Ruinområdet RAW i Friedrichshain. Streetarten, marknaderna, klubbarna, barerna, skatestället (sonens bästa) och klätterstället (äkta hälftens bästa) gör området kring de gamla tågstallsruinerna i Friedrichshain till en favorit för hela familjen.

Årets kafé: Silo. Nytt, snyggt, bra wlan, trevlig personal och ett alldeles underbart gott kaffe. Det här kaféet har varit min räddning när småbarnslivet känts extra slitigt. En Silokaffe, en färsk Berliner Morgenpost, några djupa andetag och jag har varit redo igen att möta småbarnstrots och snoriga näsor igen.

Årets barnaktivitet: MACH Mit-museet är riktigt bra. Inte minst för att halva kyrkan (ja, museet ligger i en gammal kyrka) består av en enorm klätterlabyrint. Kolla in bara, vem som helst kan ju se att det är kul där. I flera timmar!

Årets festival: Karneval der Kulturen i Kreuzberg. Egentligen alldeles för stor och med alldeles för mycket folk för att vara i min smak – men shit, vilken härlig festival det är! Mat, musik, dans och kreativa pysselstationer för barnen, allt i skön multikultianda. Dit går vi igen, 6-9 juni 2014 är inskrivet i kalendern.

Årets Berlinminne: När vi såg Ane Brun i Passionkirche. Vilken konsert och vilken lokal! Den intima atmosfären och akustiken i kyrkan – åh, jag får fortfarande rysningar när jag tänker på det. Jag skulle tro att Passionskirche är Berlins bästa konsertlokal. Jo, så är det nog.

Årets Berlinupplevelse: Loppisen vid Mauerpark. Alltid Mauerpark. På hur många fler ställen i världen kan man, under samma eftermiddag, sjunga kareoke för flera tusen människor, gunga med halva staden som utsikt, shoppa kläder med unik design och se en naken man med hästhuvud spela gitarr?

Vad vi ägnar oss åt i Berlin just nu? Jo det ska jag tala om.

Vi går på julmarknad. Dricker glühwein och äter kålrätter medan snön yr (nåväl, fortfarande grått och trist här), karusellerna snurrar och fötterna fryser. Bjärllermusik i högtalarna, vantar, ulliga tofflor och karamelläpplen i marknadsstånden. You know the drill.

Att tyskar verkligen gillar konceptet julmarknad, det är helt tydligt. Det är pepparkakshus och karuseller och glühwein i stövelformade koppar precis överallt här nu. Sextio julmarknader finns det i Berlin. SEXTIO! Kan vara ett världsrekord.

Här har ni en lista till de största och mest populära marknaderna.
Min favorit? Den vid Kulturbrauerei. Mysig, lagom mycket kul snurr- och hoppsaker för barnen och god mat, som till exempel dinkelpizza, crepe och så de där fläskstekarna jag inte kan låta bli att älska. Serveras i ett bröd bara. Fantastiskt gott.

Vilken helg det blev! Jag hade ju vänner från Sverige här och jisses vad vi maxade. Supper cluben vid var på i fredags var helt jäkla fantastisk. Herregud, vilken god mat. Och så trevligt det var! Att gå på middagsklubb är verkligen ett otroligt bra sätt att träffa nya människor. Vi njöt i fulla drag mellan sju och midnatt. Det ni.

Kvällen avslutades med nattsudd på en kvartersbar här i Friedrichshain. Den heter Lebowski och är någon slags hyllning till filmen The big Lebowski. Inredningen går i bowlinganda, på väggarna sitter stora foton av karaktärerna och atmosfären är väldigt The Dude-ig. Lite töntigt kan man tycka, men jag gillar det. Världen behöver mer nördighet och det är så skönt med ställen där det ges blanka fan i vad som är hippt och rätt och coolt.

Det var fredagen det. Lördagen kräver sitt eget inlägg. Den var… spännande. Ja, vi stannar där. Fortsättning följer.