De är igång! Jag snackar julmarknader förstås och eftersom det finns så hiskeligt många i Berlin så gäller det att starta i  tid. Inte en dag utan glühwein fram till jul, hör ni det?

Zå, was haben wir i år? Förutom de vanliga superklassiska och megafina varianterna som Luciamarkt vid Kulturbrauerei i Prenzlauer Berg och den vid Gendarmenmarkt så skulle jag satsa på den Japanska julmarknaden som tydligen varit en riktig succé de senaste åren. Veganjulisen Green Market är också superfin och så vill man ju inte missa takmarknaden Klunkerkranich med panoramautsikt över hela Berlin. Bara att sätta igång!

Här är en lista på alla julmarknader i stan och nedan, mina vänner, har ni en film som visar glimtar från en hel rad juliga ställen i Berran. Så kan alla ni som inte lyckas åka dit i år, i alla fall för en liten stund, låtsas att ni är där. Ty en gnutta tysk julmarknadsbliss mår alla bra av, sådeså.

LÄS MER!

Vegosafarin går… till helgröna Berlin – min guide till vego-Berlin.

Berlins eget Woodstock – om parken, och festen, du inte får missa.

10 unika och riktigt bra restauranger i Berlin – min guide

De hemliga middagsklubbarna i Berlin – här hittar du dem!

Hon reser runt i världen – med surdeg i bagaget. Om Berlin-baserade Malin Elmlid från superinspirerande projektet The bread Exchange.

Den kompletta resguiden till Berlin.  Allt du behöver för en skön weekend i stan.

Okej, vintern har kommit, så ock i Berlin. Det kan ju tyckas lite märkligt att informera svenskar hur man ska bete sig för att klara kylan – men tro mig, vintern i Berlin är något annat än i Sverige. Åtminstone i de delarna av Schweden jag brukar hänga i (Mellansverige och södra Norrland).

Det är inte nödvändigtvis kallare i Berlin, men det är något med luften som gör att kylan snabbt tar sig in under huden. Jag har sällan frusit så mycket som under mina år som svensk-tysk.

Det är torrt som attan och den där vinden som alla berlinare så hett längtar efter hela sommaren, den dyker minsann upp på vintern. Måste vara någon sibirisk steppvind som drar in (jag är fullkomligt okunnig om det här så om någon av er läsare kan förklara varför Berlin-vintern känns så förbannat hård, bitte gör det!).

Men, det finns inga dåliga väder etc och är man bara förberedd går det såklart alldeles utomordentligt bra att ha det härligt i Berran även under vintermånaderna. Följ mina råd bara. Here goes.

Klä dig vindtätt och i flera lager. Se framför dig att du kommer gå längs med stora boulevarder i total, piskande och iskall motvind. Och klä dig därefter. Ansiktsskydd är bra, långkalsonger ett megamåste. Och titta inte bara på vilken temp det är, fem grader plus kan lätt kännas som fem minus.

Räkna med transportsträckor. Du kanske tänker att du inte ska vara ute så mycket, typ ”vi ska ju mest gå på museer och åka tunnelbana”, men Berlin är stort, stort, stort och det blir alltid längre transportsträckor till fots än man har räknat med. Och så lite stillastående väntetider på tram och buss och sånt på det.

Drick sjukt mycket glühwein. Berlin kryllar av supermysiga marknader där det alltid finns varma drycker och soppor att köpa. Gör det! Mycket bra sätt att behålla värmen. Om du satsar på glühwein och vill festa till det lite, välj ”mit schuss”. Ni fattar säkert vad det innebär.

Ta med dig dubbarna. När isen fryser på kullerstenarna, då jäklar i min låda blir det halare än Mälaren en helblank dag i februari. Jag har flera gånger varit med om att det på riktigt inte gått att ta ett enda vanligt steg ute på gatorna i Berlin. Tantdubbar på dojorna är att föredra.

Varva med värme. Det finns så många bra bastualternativ i Berlin. Hamam, rena bastuställen, vackra badhus. Stålstätt dig för all nakenhet bara, bastuarna är ofta mixade och det är icke okej att ha på sig varken badkläder eller att ha en handduk omvirad kring sig i bastun. Lika för alla!

LÄS MER!

Vegosafarin går… till helgröna Berlin – min guide till vego-Berlin.

Berlins eget Woodstock – om parken, och festen, du inte får missa.

10 unika och riktigt bra restauranger i Berlin – min guide

De hemliga middagsklubbarna i Berlin – här hittar du dem!

Hon reser runt i världen – med surdeg i bagaget. Om Berlin-baserade Malin Elmlid från superinspirerande projektet The bread Exchange.

Den kompletta resguiden till Berlin.  Allt du behöver för en skön weekend i stan.

Ah! Glamouren! Det ÄR kul att gå på galapremiärer, det vet jag nu efter visningen av nya Cirkelfilmen. Fotoblixtarna! Alla stjärnor med läskigt utspänd hud i ansiktet! Och ja, filmen var sehr, sehr gut (och det skulle jag tycka även jag inte var partisk i frågan, vilket jag i allra högsta grad är. Äsch, lita på mig bara, filmen är grym – se den! Här kan ni förresten läsa en recension).

Hur som helst, det var inte det jag skulle skriva om i dag. Vi har ju varit i Tjeckien! Det var fantastiskt. Intensivt, men väldigt kul. Och snöigt. Väldigt snöigt.

Vi bodde i Harrachov. Det var en liten ort full av hus som såg ut att de var gjorda av pepparkaka. Gulligt dekorerade, med istappar som hängde från taken. Själva skidåkningen var fin, men inte särskilt varierande – systemet är verkligen inte så stort. Men det räckte gott och väl för oss tre familjer med barn i lära-sig-åka-ålder.

Och för barnen var det verkligen toppen, med stora och helt barnanpassade områden med flera barnliftar och knattebackar – och med pulkabackar i direkt anslutning så att småsyskonen hade skoj medan de stora plogade sig neråt i högre och högre hastigheter.

Men det bästa av allt var nog ändå att det var så billigt. Jämfört med svenska fjällen, och ännu mer alperna, var både skidåkningen och maten verkligen prisvärd. När liftkortet bara kostade 20 euro per dag gjorde det liksom inte så mycket att det på grund av trötta barn eller tusen viljor som inte gick ihop bara blev två åk någon dag. Eller att vår stora kille ibland skippade eftermiddagspasset i skidskolan för att han helt enkelt inte orkade mer efter morgonpasset.

För hyra av utrustning till tre personer, skidskola för ett barn i fyra dagar och liftkort för två vuxna i lika många dagar betalade vi ungefär 3000 kronor. Lika mycket betalade vi för boendet (som hade ett klätterlekrum precis vid restaurangen – med den underbara effekten att vi vuxna kunde prata ostört i flera timmar varje kväll medan ungarna hade superkul).

Så alltså, skidåkning i Tjeckien är ett mycket prisvärt och bra alternativ för oss med småbarn. Visst, befinner man sig i Sverige blir det väl en annan femma med resan ner också – men jag undrar om det inte skulle löna sig ändå? I alla fall om man gillar öl och schnitzel. Dessutom finns det ju större anläggningar i landet där skidåkningen blir ännu mer prisvärd än den var i Harrachov.