Rubbade cirklar

När allt är som vanligt, det vill säga jag går till jobbet, är jag ett extremt vanedjur. Mina morgonrutiner följer P1 Morgons körschema – när vetenskapsnyheterna kommer har jag just klivit ur duschen och lagom till Kulturnytt sitter jag vid frukostbordet. Sen tar jag ettans buss till jobbet, dricker två koppar kaffe före den lunch som kollegorna och jag av någon anledning äter redan vid 11.30, en kopp kaffe på det, jobbajobba, bussen hem, laga middag och äta till P1:s repris av Kultur i P1.

Ja jag hör hur det låter men jag gillar rutiner, okej. Jag inbillar mig att det ger utrymme för tankarna att röra sig mer fritt, när kroppen vet vad den ska göra.

Nu – alla rutiner är borta. Det enda som är bra är att jag får sova lite längre på morgonen men det gör å andra sidan att jag inte kan hålla mig i P1 morgons körschema längre. Sen har kulturredaktionen videomöte kl 09.30 och 14.30, det är mina fasta hållpunkter.

Resten – ingenting alls.

Jag funkar uselt.

Påbörjar tre olika uppgifter, avslutar ingen. Äter en macka, nej steker två ägg, hittar lite godis. Slår av radion, slår på den igen. Musik kanske?

Dricker en kopp kaffe. Hur mycket kommer jag att gå upp i vikt under den här obestämda tiden? Jag måste få lite frisk luft!

Läser lite, skriver lite. Glor ut i tomma luften.

Hur länge måste det här pågå innan jag hittar nya rutiner? Helst vill jag inte veta.