Var som Tom Hanks

Man KAN sätta upp en lapp i sin portuppgång om att man kan hjälpa äldre grannar att handla utan att ta en bild och lägga upp i sociala medier. Tänkte jag surt när jag såg en sån bild segla förbi i mitt twitterflöde, ”Lilla jag satte upp den här lappen, de gamla blev sååååå glada”.

Mhm, bra gjort du.

Sen lyssnade jag på ett avsnitt av The New York Times podd The daily, som handlar om Tom Hanks. Det var i all enkelhet en inläst artikel, skriven av Taffy Bodesser-Akner. Hon fick i uppdrag att skriva ett stort uppslaget personporträtt på Hanks och fastnade i att vem hon än frågade så fick hon bara höra om hur trevlig han var. Schysst, snäll, rent av god.

En berättelse om en god person blir tyvärr helt ointressant, tänkte hon dystert. Men fortsatte att göra research och förstås intervjua Hanks själv – samtidigt som hon själv gick igenom en rätt svår period i sitt liv. Det ville sig inte bättre än att hon bröt ihop under ett av mötena mot skådespelaren.

Jag kan ändå inte göra den där podden rättvisa så uppmanar er bara att lyssna, du kommer att bli glad. Men en sak vill jag sprida här: när människor gör något fint, ifrågasätt inte motiven. Det är till syvende og sidst handlingen som räknas. Skit i dem som försöker ge goda gärningar dåligt rykte genom att tala om ”godhetsknarkare”. Tom Hanks är ingen godhetsknarkare utan en anständig människa.

Just det, Hanks och hans fru Rita Wilson har konstaterats smittade av coronaviruset och agerar förstås precis som man ska: håller sig hemma isolerade och väntar ut symptomen, och uppmanar oss alla via instagram att ”platta ut kurvan”.

Var som Tom Hanks, på alla sätt. Vi behöver det nu.