På förekommen anledning – så här skrev Sandra bland kommentarerna tidigare;

Läste inlägget om där det diskuterades om man kan bli dumpad innan det ens blivit nåt. Det blev jag igår. Jag hade inte träffat personen så många ggr men han hade helt klart potential. Det var hur som helst knäckande. Men han var öppen och ärlig vilket jag uppskattade väldigt mycket. Många killar sticker tyvärr bara huvudet i sanden. Jag skulle gärna ta emot lite tips. Jag är inte heartbroken men rätt nere. Hur kan man se ljust på det hela? Nu tyvärr känner jag att loppet liksom är kört… Inte bra jag vet.

Det är ju så – man behöver inte vara heartbroken, man behöver inte ens ha hunnit få känslor för den andra, det är klart man blir låg om någon avslutar en fling utan att man själv riktigt förstår varför. Förutom de mest lättillgängliga, och måhända mer ytliga, humörhöjarna – det är fredag, våren är i antågande (det är sant, det står i vår tidning) – hur gör ni för att ”börja om”? Hur ser man ljusare på saker som per definition är trista, sorgliga eller jobbiga? Vad gör ni när ni är låga?

Den här får agera första hjälpen. Fyll på?