Om det här med att vara rädd
avVad betyder det? När någon behöver lite tid. Är lite rädd.
Hur ser man skillnad på ett par kalla fötter, en uppriktig rädsla för att bli bränd och den gamla ”he’s just not that in to you”?
De kan yttra sig på exakt samma sätt.
Att personen i fråga drar när det blir för allvarligt. Oftast med en rivstartssladd, efterlämnande en lång rad frågetecken hos den som står kvar och undrar vad fan som just hände. Vill hon/han inte binda sig? Om ja – är det av rädsla för att bli sårad, eller för att det kanske finns någon bättre? Är det den gamla leka-av-sig-plikten eller det grönare andra-sidan-gräset som lockar? Är hon/han en sårskorpepillare, som aldrig planerar att sluta älta gamla oförrätter och ta ut besvikelsen på kommande potentiella kärlekar? Eller är personen helt enkelt inte intresserad av mer än en okomplicerad flirt? Ni ser vad många frågetecken det blev. Hur skiljer man det ena från det andra? När den flyende kallfoten inte vill förklara sig, menar jag. För det känns, sett till vad man sett hört och känt, lite som att den som sprungit sin väg ofta gjort det under tystnad.