Jahapp. Jag postade del 2 i Mia och Martin men blev omedelbart nervös och tog ner den igen. Sedan tänkte jag att jag skulle skriva en dramatisk blogg om min mystiska men godhjärtade stalker/hemliga beundrare som postat en sprucken Anna Ternheim-skiva till mig i ett ofrankerat och omärkt brunt kuvert. Vem kan den vara ifrån, det är ju givetvis ett hemligt tecken, hur ska jag tolka det här? Men när jag med andan i halsen ringde Karin för att fråga om hon möjligen postat lite fin musik till mig drog hon sig genast till minnes ett erbjudande om en cd-skiva som premie när man beställde helårsprenumeration på Filter och därmed fick min vardagsspänning ett abrupt slut. Så jag tog skivan med mig, och så körde vi upp till Sälen och på vägen upp handlade vi allt som är gott och spikade slagkraftiga slogans till varenda liten dalaort vi passerade och här är vi nu. Bastun och afterskin hägrar. Vad har ni för er?