När jag var liten brukade mamma alltid klaga på att jag torkade av mig på byxorna när jag var kladdig. Och pappa blev jättearg när jag tog en klunk dricka samtidigt som jag hade mat i munnen. Ofta tog jag väldigt stora tuggor så att det nästan var en nödvändighet att blanda ut det med lite vatten. Man ska ju tugga mycket, det är bra för matsmältningen, men mina favoriträtter var alltid de rätter som inte krävde att man tuggade så mycket. Korvstroganoff och pannkakor till exempel, då var det bara att svälja samtidigt som man skyfflade upp en ny tugga på gaffeln. Men kött hade jag svårt för, då det krävdes att man tuggade så mycket, vilket gjorde att jag blev mätt mycket fortare, och det tyckte jag inte om. Jag har alltid haft idén om att man ska äta mycket och att man är mätt först då man inte längre förmår pressa i sig en enda liten bit till. Som en julmiddag varje dag skulle man kunna säga. Nu jobbar jag på att försöka få bort det beteendet, för att det är sjukt. Och så tycker jag mycket mer om att tugga.

Men dricker med mat i munnen och torkar av mig på byxorna gör jag fortfarande då och då. Och även om det var många år sedan jag blev myndig, kan jag fortfarande känna njutning över att det är jag som bestämmer.

Jag minns en gång när jag var i Bulgarien med pappa. Jag var tjugotvå år och när vi skulle äta lunch trugade servitören med sprit. Jag var verkligen inte sugen på ren sprit mitt på dagen och skulle tacka nej, men när min far ilsket förbjöd mig och ropade “Daniel, du får absolut inte dricka” blev jag ju tvungen att trotsa honom, bara för att visa att han inte längre bestämde över mig. Man skulle kunna säga att han indirekt uppmuntrade mig att dricka sprit den gången. Det var hur som helst inte särskilt gott, men kryddad med självständighetens sötma slank den ner i alla fall.

Jag är övertygad om att Molly drömmer sig bort till den självständigheten ganska ofta. Hon har nog andra drömmar än att torka av sig på byxorna och dricka sprit till maten, men hon längtar nog efter att få göra som hon vill. Hon kanske drömmer om att få komma hem så sent hon vill, utan att behöva meddela någon.

Och utan risk att få veckopengen indragen.