Jag var uppe tidigt och gick iväg och jobbade och kom hem igen, en och en halv timme innan korvas skulle gå och lägga sig. Det räcker inte för mig känner jag. Ändå är det många som har det så hela tiden. Främst pappor vågar jag tro. Jag försökte suga i mig så mycket som möjligt på den korta tiden. Jag klämde, knådade och sniffade på min underbara lilla bebis. Imorgon är det stor risk att jag inte får se henne alls. Och nu har jag suttit och jobbat och så hängde sig datorn, så att det jag åstadkommit de senaste två timmarna försvann. Sjukt, sjukt, sjukt irriterande!

Dessa rader är allt som bjuds denna gång. Några ord från en trött och irriterad, datorhatande, bebistörstande Korvaspappa.