Kära läsare av Korvasbloggen (om det nu finns några kvar), förlåt! Jag har sett det som min plikt att varje dag göra ett inlägg. Detta har jag gjort även de dagar då allt känts motigt och jag egentligen inte har haft något att säga, så att bloggen ska leva kvar till dess att det känns bra igen. Kontinuitet är viktigt. Men nu har jag vanvårdat min blogg genom att inte skriva under två dagar och det känns inte alls bra. Förklaringen är att jag har jobbat två dygn i sträck och verkligen inte haft möjlighet. I förrgår sov jag i fyrtiofem minuter på en soffa i en studio, för att vakna och jobba ett dygn till. Och när jag kom hem klockan sex i morse, kände jag att jag helt enkelt var tvungen att sova ett par timmar innan jag skulle gå upp med Korvas. Jag lovar på heder och samvete att det ska bli bättring.

Som ni förstår har jag en liten lucka på ett par dygn, när det kommer till vardagshändelser i hemmet och har därför inte mycket att komma med idag heller. Sova ska jag också strax göra.

Men jag vill passa på att tacka för alla fina tips jag fått om hur man gör en katt rumsren. Blomkrukorna hemma är nu fyllda med vitpeppar och citronkoncentrat och apelsinskal mm. Eftersom katten fortsatt bajsa i dem ändå, så har andelen ”kattbekämpningsmedel” börjat överstiga mängden jord i krukorna, så snart kommer jag att behöva fråga hur man får en blomma att leva på peppar och apelsin. För två dygn sedan bajsade Ahlgren i trapphuset igen. Denna gång mitt i trappan. Lyckligtvis var det vår inneboende som hittade korven och inte någon granne. Det här måste vara ett hopplöst fall, jag kan inte tro något annat. Därför tvingas jag nu ställa frågan:

Vilken är den snabbaste, effektivaste och mest smärtfria (önskvärt men inte nödvändigt) metoden att ta livet av en katt?