Det blev inte alls som jag hade tänkt mig igår. Datorn var på och jag skulle börja blogga om Korvassons första dag, utan föräldrar, på dagis. Först skulle jag bara göra Lisa sällskap på soffan en liten stund. Klockan var kvart över nio när jag lade mig på soffan och jag tror inte att det hade gått mer än fem minuter innan jag sov som en stock. Lisa väckte mig sen, när hon skulle gå och lägga sig, men jag var för trött för att följa med. Och så sov jag på soffan till halv sju på morgonen, med kläderna på. Sen smög jag upp och tänkte att jag kanske hinner sova en halvtimme i sängen, utan kläder, innan Korvas vaknar. På morgonen gick Lisa upp och tog Korvas och jag sov ända till klockan tolv.

Jag antar att jag behövde sova, men jag hatar att vakna på det där sättet. När det känns som att man är bakis fast man inte är det och det är morgon för en själv, men mitt på dagen för de andra. Det blir en krock i tillstånd då. Sen tar det halva dagen att komma på fötter igen. Men nu börjar jag likna mig själv igen och Korvas sover, så snart ska jag ge mig i kast med att skriva om Korvassons första dag på dagis.