Lisa och jag smet iväg en stund igår kväll och drack ett par öl på tranan. En vän fyllde år och Sverker, vår inneboende, erbjöd sig att vaka över den sovande Korvasson. Och Molly sov hos en kompis som hade tjejkväll, vad nu det innebär.

Det känns alltid som att vi gör någonting förbjudet när det bara är Lisa och jag. Det är oerhört sällan det händer, men när det gör det ser vi oss omkring som för att kolla om någon har upptäckt att vi är på rymmen, och så finns där en känsla av att det är någonting vi har glömt. Men stegen känns också lättare, som under de första sommarkvällarna då det precis har blivit tillräckligt varmt för att gå ut utan ytterkläder.

Och så vaknade vi tröttare än vanligt och allt kändes trögt. Korvas hade skitit ner sängen totalt, som resultat av den bärfrossa hon hade igår. Pyjamasen hade hon i vanlig ordning lyckats kränga av sig, så att hon kunde komma åt den palett med umbrafärg som gömde sig i blöjan och med handen som pensel hade hon målat både på väggen och på lakanen. Utan att känna efter, som en robot, bäddade jag om i hennes säng medan Lisa gjorde välling.

Senare gick Lisa och tränade och det var dags för Korvas att äta och sova middag. Den kålpudding som var tänkt som lunch föll henne inte alls i smaken. Hon handplockade åtta lingon från tallriken och jag lyckades tvinga i henne en mikroskopisk bit köttfärs, sedan var måltiden över. Och när vi skulle vila var hon rastlös och kröp omkring och efter en timme kände jag mig färdig att sprängas. Jag var irriterad och hade inget tålamod och använde ett tonläge som var mycket skarpare än vanligt. Och som alltid när jag har misslyckats med att få henne att sova tog jag med henne ut i vagnen. Och som alltid somnade hon på stubben.

Jag gick runt ett tag och satte mig sedan på en parkbänk och tittade på henne när hon sov. Hennes ansikte var helt avslappnat och armarna låg stilla längs med kroppen. Då och då rörde hon lite på de perfekta små fingrarna och jag kände hur jag blev ledsen över att jag varit irriterad på henne tidigare. Irriterad för att hon varit som små barn är. För att jag var trött.

Hon vaknade pigg och glad och när vi gick upp till lägenheten satt hon på golvet och lekte med sina klossar. Jag halvlåg i Lisas knä i soffan och Korvas hittade på en lek som gick ut på att stoppa en kloss i munnen på mig och sedan ta ut den och byta den mot en annan. Jag bestämde mig för att vara uthållig och vara med på leken så länge hon tyckte att det var kul. Men man kan inte mäta sig i uthållighet med ett barn. När hon hade stoppat in klossen säkert femtio gånger i munnen på mig och rivit mig med naglarna på läpparna, varje gång hon skulle ta ut den igen, var jag tvungen att avblåsa leken.

Plötsligt dök hon upp med sitt lilla huvud nära mitt och sa ”mamma” och gav mig tre pussar på munnen.