När jag skummar igenom mina gamla inlägg märker jag att det finns betydligt fler glapp än tidigare. Fler tomma datum. Jag har förslappats, det går inte att tolka på något annat sätt. Visst, man kan skylla på julledigheter och sjukdomar och nedstämdhet och vad man vill, men förslappningen går ändå inte att komma ifrån. Jular, sjukdomar och perioder av nedstämdhet är ju inte nytt för det här året precis. Folk har firat jular och varit sjuka och nedstämda i alla tider.

Nej, snart inleds ett nytt kapitel i Korvasbloggen där Korvas ordentlighet kommer att behandlas. Det är viktigt. Främst är det viktigt därför att det finns vissa indikationer på att hennes ordentlighet håller på att ersättas med rebelliska fasoner, trots och elände, och om det inte dokumenteras nu innan det är försent vet jag inte när det blir tillfälle.

För snart kommer jag bara att kunna blicka tillbaka, drömmande, på den tid när Korvas gjorde rätt för sig.