Jag tycker om de första timmarna på dagen, de gånger då man går upp tillsammans med Korvas, när resten av huset sover. Vi brukar få varsin sovmorgon på helgen Lisa och jag och idag var det min tur att vara uppe. Även om det är de timmarna man själv är som tröttast, så är Korvassons tillvaro ganska problemfri. Om hon får vakna av sig själv behöver hon ingen startsträcka och går direkt från av till på, och gläds över den nya dagen. Och när man är ensam om att vara morgontrött och känslig, blir det inga konflikter. De andra surisarna sover och man bråkar ju inte gärna med sig själv eller med den som är sprudlande glad.

Har man tur kan man då få vakna i sin egen takt och sitta och läsa tidningen eller en bok en stund, medan Korvas roar sig själv. Visserligen avbryter hon sina aktiviteter ganska ofta för att visa någonting, men sedan återgår hon till sin lek igen. Senare på dagen är hon ofta mer angelägen om att man ska delta i hennes aktiviteter. Idag var en sådan bra morgon. Jag satt och läste och Korvas körde bil och så lekte vi lite tillsammans och sen lekte hon själv igen och så fortsatte det.

När Lisa sedan kom upp erbjöd hon mig att gå och lägga mig en stund om jag ville, och jag tog tacksamt emot en halvtimme i soffan. Lisa undrade skeptiskt om jag trodde att jag skulle kunna sova i soffan, men det trodde jag att jag skulle kunna och somnade strax. Men så dröjde det heller inte särskilt länge innan Korvas kom med ett tomt russinpaket och en liten vällingskopa och började skopa mig i ansiktet, och mellan skopningarna torkade hon av mig med en kökshandduk. Naturligtvis kunde jag inte sova under de omständigheterna, men det var ändå rätt mysigt att ligga i halvdvala och bli ompysslad en stund.

Trots att skopan skavde mot huden.