Molly hade loppmarknad med klassen idag för att samla in pengar till klassresan. Lisa, Korvas och jag var också med, som övervakare när Molly med vänner hade sitt pass. Jag skulle ljuga om jag sa att jag var särskilt sugen på att sälja saker på en loppis, men väl där sken solen och en väl undangömd bilhandlarsida hos mig vaknade till liv. Jag blev helt enkelt lite uppspelt av prisförhandlingarna och höll linan spänd varje gång jag kände att jag hade en fisk på kroken. Ingen slapp undan. Jag synade köparnas blickar och hållning och läste av hur stort deras begär var och så lade jag priset efter det.

Första timmen sov Korvas, men när hon sedan vaknade använde jag henne till min fördel. Jag höll henne i famnen och lät hennes charm avväpna köparna och försätta dem i ett tillstånd som närmast måste liknas vid hypnos och då kunde jag styra dem dit jag ville. Till att köpa alltså. För vem litar inte på en pappa med ett litet barn i famnen? Han måste ha rent mjöl i påsen, tänker de.

Jag kände mig lite smutsig när passet var slut. Smutsig men tillfreds. Lite som efter en god men kanske lite väl flottig middag.