Ibland måste man gå vidare. Det betyder inte att man lämnar allt det gamla bakom sig, men att man tar sig an nya saker och låter de gamla gå på ren rutin. När jag började vika plastpåsar kändes det som ett kall – som om en vilsen del av mig hade hittat hem. Men allteftersom åren gick började jag vika påsarna med samma självklarhet och vanemässighet som man tvättar händerna eller borstar tänderna. Passionen var liksom borta.

Nu har jag hittat den igen, passionen, i den vikta kuben.