Jag vet att Lisa har vikariebloggat om det tidigare – hur jag ställt ett återkommande alarm på telefonen som ska påminna mig om att vi borde kyssas minst en gång om dagen. ”Kyssa Lisa” står det klockan nio varje kväll. Lisa snurrade i vanlig ordning till allting, så i början trodde hon att min tanke var att vi skulle kyssas just på klockslaget nio varje kväll, men det var alltså aldrig tanken. Jag tyckte bara att nio var en bra tid att bli påmind. Sen när själva kyssandet väl skulle äga rum var inte så noga – bara att det ägde rum.

När jag för någon månad sedan bytte telefon var jag noga med att lägga in alarmet även på den nya telefonen. Igår meddelade mig min moster om att hon ville ge mormor min gamla telefon, som i själva verket var hennes (min mosters alltså) men som jag hade lånat. Alltså för att klargöra hur det hela låg till: Min mormor skulle få min mosters gamla telefon, som jag hade lånat under en tid. Inte för att det bidrar med någonting, annat än ytterligare förvirring, men för sakens skulle kanske jag ska tillägga att även min nya telefon är min mosters gamla.

Hur som helst åkte min moster över till min mormor med sin gamla telefon, den som jag hade lånat under en tid. Länge och väl satt de och övade på de viktigaste funktionerna. Femton gånger fick mormor stänga av och sätta på knapplåset, så att hon fick in snitsen ordentligt och lärde sig att varken trycka för långsamt eller för löst. Hon lärde sig att man svarade och ringde upp med grön lur och avslutade ett samtal med röd.

Det var en upprörd mormor som ringde min moster senare på kvällen och sa: ”Jag begriper mig inte alls på den här telefonen, det går inte att svara med den gröna luren och så säger den att jag ska pussa Lisa. Jag förstår ingenting”