Det finns framförallt två saker som är unika med de här bilderna. Det ena är att Korvas har klänning, det händer sannerligen inte varje dag, och det andra är att Molly håller Korvas i handen, vilket inte händer fullt lika sällan, men nästan. I alla fall är det fullständigt unikt att hon håller henne i handen under en hel promenad, i sina egna kvarter tillråga på allt. Hela vägen till Odenplan höll de hand, trots risken för att Molly skulle bli sedd av någon jämnårig. Molly var så fin mot Korvas denna dag, att den senare stundtals måste ha trott att hon befann sig i paradiset.

Det kan ha varit för att hon var så glad, Molly. Glad och förväntansfull över att få åka till Finland med sin pappa och gå på festival Sonisphere och se sina stora idoler Mötley Crüe. Under flera dagar förberedde hon sig. Hon ville hitta den rätta looken och sprang upp och ner för trapporna för att få feedback på sina utstyrslar. Själv föll jag till föga och lovade att köpa henne ett läppstift, när hon pratade om hur fint det skulle vara till. Hon förväntade sig inte att hon skulle få det, men det här skulle bli hennes första riktigt stora konsertminne och jag ville göra vad jag kunde för att göra det perfekt, oberoende av hur jag vanligen ställer mig till att köpa läppstift åt tolvåringar.

Hon var pirrig och hade svårt att somna natten innan. På morgonen hörde jag hur hon stökade runt på sitt rum, många timmar tidigare än hon brukar stiga upp på lediga dagar. Sen gick vi till Odenplan och köpte läppstift och Molly höll Korvas i handen, och på kvällen åkte hon iväg.

Och så kommer det en jävla storm och blåser bort hela skiten. Spelningen ställs in. Fattar ni!? Molly står på ett översvämmat fält i Finland och Mötley Crüe ska inte spela! Fy fan.

Idag var hon förtvivlad.