En blandad känsla av tomhet och Korvas-abstinens har satt sig i kroppen på mig, efter ett två dagar långt bröllopsfirande i Dalarna. I hemlighet har jag närt en dröm om att min bortavaro skulle göra mig lite mer speciell i Korvas ögon. Att hon kanske skulle göra ett litet avbrott i sin nu ganska långa period av mammighet. Men jag har börjat tvivla.

Lisa har också varit på bröllop, ett annat, och Korvas har varit hos farmor en stor del av helgen, så risken är att min hemkomst inte alls kommer att få önskad effekt. Det finns ingen anledning att spekulera i det, det kommer mycket snart att visa sig, men tvivlar gör jag.

Tvivlar och åker tåg.