Vi var hos en vän på middag igår och kom hem väldigt sent. Korvas somnade där till slut, men först många timmar efter ordinarie läggtid.

Idag har jag väntat på en tröttchock från hennes håll, en dag i grinighetens tecken, men hittills har hon inte visat några som helst sådana tendenser. Hon sjunger, springer, målar och tittar på film precis som vanligt. Min egen tröttchock är ett faktum och det var Lisas tur att ligga kvar i sängen. Därför jublar jag inombords när Korvas vill kolla på film. Då sover jag som en delfin, med bara ena hjärnhalvan aktiv åt gången. Den vakna hjärnhalvan får sköta nödvändiga kommentarer till filmen som: ”mmm” och ”Jaaa” och då och då ”Ja, titta han flyger”.

När vi leker doktor vill jag helst spela den sjuka.