”Står det Leon på Korvas vantar?”, frågar Lisa. Hon hämtade Korvas på dagis i fredags, då jag hjälpte min syster och hämtade hennes söner på ett annat dagis.

”Nej, det står Korvas på Korvas vantar”, svarar jag. ”Du vet, de där ljusblå som hon har haft varje dag i två månaders tid!?”

”Fan, då har jag tagit någon annans vantar”, säger hon då.

Sedan blir det lördag och Korvas och jag går, tillsammans med min syster, hennes barn och Korvas farmor, till musikmuseet.  Under tiden ska Lisa handla mat till kvällen då en vän kommer på middag. Jag berättar att blöjorna snart är slut och ber henne handla nya.

”Intressant storlek du har valt”, säger jag när vi kommer in i hallen och jag får syn på blöjpaketet. ”Själv överväger jag om det börjar bli dags att övergå till en större storlek, men du tänker lite tvärtom och köper en mindre istället!?”

”Åh, men sist blev det ju också fel, då köpte jag för stora blöjor.”

”Jo, men hon växer ju vet du”, säger jag.

Typiskt mammor, tänker jag och tar av Korvas ytterkläderna.